Nedan mitt och FP.s inledning på budgetdebatten i Täby 2010
Hr ordförande, ärade ledamöter och övriga
Efter fyra års opponerande känns det lite ovanligt att stå här idag. Men väljarna bestämmer. Runt 80 procent av väljarna röstade borgerligt och valet gav en tydlig signal om behovet av ett bredare och förändrat borgerligt styre.
Folkpartiets besked till väljarna var glasklart. För att ingå i en majoritet måste vi kunna visa att det vi sökt väljarnas stöd för får genomslag i kommunens politik. Vi är nöjda med den överenskommelse som träffats. Vi har inte fått igenom allt – men det handlar alltid om att både ge och ta.
Först vill jag yrka bifall till majoritetens förslag. Glädjande nog utvecklas ekonomin bättre än tidigare prognoser och vi har kunnat tillföra angelägna resurser på olika områden och ändå få en hyfsad buffert.
Det omfattande besparingsprogrammet för 2010 – 2012 är i stora delar genomfört eller påbörjat. Under 2011 ska vi inför 2012 noggrant analysera och följa upp effekterna av dessa. Akuta justeringar kan som alltid göras redan 2011.
Jag ska inte gå in i enskilda delar av budgeten. Det får andra göra i samband med behandlingen av de olika nämnderna. I stället vill jag lyfta fem utmaningar, utan rangordning, som jag och Folkpartiet ser för Täby.
• Medborgarperspektivet
Kommunens legitimitet och styrkan i varumärket bygger främst på hur våra egna medborgare ser på kommunen i stort. Väljarna har stakat ut den politiska inriktningen och utsett majoriteten som ska styra - så fungerar demokratin.
Att på bästa sätt balansera och ta tillvara olika åsikter och intressen är en viktig del. Öppenhet, insyn, delaktighet, service och effektivitet är andra nyckelfaktorer. Alla medborgare är kommunens ägare och finansiärer – och kommunen är till för alla.
Oppositionen och kommunens mindre partier har fått förbättrade arbetsvillkor, och det är bra.
• Den långsiktiga utvecklingen
Täby behöver fler invånare. Vi ska växa i kommunens centrala delar. Befolkningsökningen ska styras av verkligheten och av omvärlden; ekonomi, marknaden, natur, grönområden och av vår gemensamma livsmiljö. Miljöarbetet kommer att betonas hårdare framöver. Vi ska gå i takt med Stockholmsregionen och det är bra att 80 000 invånare inte längre är ett uttalat mål.
Det behövs större variation av olika bostadstyper och olika boendeformer. Också unga människor ska kunna bo i Täby, både nya och gamla Täbybor.
Bättre kollektivtrafik är en nyckelfråga. Den järnvägsutredning som ska göras för 20 mkr om 7 – 10 år måste göras snarast. Tunnelbana, pendeltåget Roslagspilen eller Roslagsbana är frågan. Här, om någonstans, behöver vi diskutera förskottering och ytterligare samarbete mellan NO-kommunerna.
• Ekonomin
Ekonomin ska vara i balans. I nuläget ser jag varken skattesänkningar eller skattehöjningar. Mycket stora investeringar väntar och våra fastigheter måste underhållas bättre. Noggranna analyser och prioriteringar är nödvändiga.
• Välfärdens kärna
Är ett viktigt men något oklart begrepp. I Folkpartiets värld handlar det i första hand om barn, unga, äldre och medborgare som av olika skäl behöver sin kommun mer än andra. För oss är verksamhetsform inte avgörande. I stället vill vi betona tillgänglighet, kvalitet, mångfald, valfrihet och valuta för skattepengarna.
Effektivitet är inte bara låga kostnader och allt kan inte mätas med nyckeltal. Vi har i de flesta avseenden låga kostnader i jämförelse med andra. Det ska vi ha - och att kontinuerligt analysera om och hur pengarna kan räcka är en huvuduppgift.
Med fler kommunala förskolor stärks mångfalden och valfriheten.
• Kultur och fritid
För oss och övriga partier i majoriteten är kultur och fritid viktigt. I första hand för barn och ungdomar, men inte enbart. Det är också en avgörande fråga för familjer som överväger att bosätta sig i Täby. Vi har enats om viktiga förändringar och nya satsningar. Den nya nämnden har en spännande och viktig mandatperiod framför sig.
Demokrati är inte alltid enkelt. Jag vill avsluta med en betraktelse av signaturen Kajenn, länge verksam i Svenska Dagbladet.
Demokrati betyder att folket självt bestämmer,
Ett ädelt skick som pryder det folk som saken gäller.
Den sko som stundom klämmer är att det folk som lyder det folk som styr och
ställer har andra attityder än folk som styr, o jämmer.
Och att de gnyr och gnäller är inte trevligt heller.
onsdag 1 december 2010
lördag 16 oktober 2010
Förhandlingar för fyra år framåt
Valet resulterade som väntat i en kraftig borgerlig majoritet på ca 80 procent i Täby. Det är både naturligt och demokratiskt att detta leder till en borgerlig koalition. För närvarande pågår förhandlingar mellan Folkpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna och Centern. Allas bestämda ambition är att få till stånd ett fyrpartistyre i Täby.
Om fyra partier styr tillsammans betyder det att ca 80 procent av väljarna ska kunna känna att de står bakom den förda politiken. Alla partierna har som mål att tillsammans göra Täby bättre. Men det tar naturligtvis tid för fyra partier med samsyn i mycket men med olika hjärtefrågor och en del konfliktfrågor att komma fram till ett gemensamt program.
Före valet hade den så kallade alliansen (M + KD) som styrde Täby 38 mandat av 61. De två övriga borgerliga partierna 13 av 61. I valet fick M 26 mandat, KD 2, FP 18 och C 3.
Det som är viktigt efter alla val är att väljarna ser att deras uttalade vilja får genomslag i den politik som förs. Det betyder att det blir en del förändringar i Täby. Förhandlingarna går framåt och tids nog kommer resultatet att redovisas. Tills vidare får Täbyborna hålla till godo med partiernas valprogram och med valresultatet.
Om fyra partier styr tillsammans betyder det att ca 80 procent av väljarna ska kunna känna att de står bakom den förda politiken. Alla partierna har som mål att tillsammans göra Täby bättre. Men det tar naturligtvis tid för fyra partier med samsyn i mycket men med olika hjärtefrågor och en del konfliktfrågor att komma fram till ett gemensamt program.
Före valet hade den så kallade alliansen (M + KD) som styrde Täby 38 mandat av 61. De två övriga borgerliga partierna 13 av 61. I valet fick M 26 mandat, KD 2, FP 18 och C 3.
Det som är viktigt efter alla val är att väljarna ser att deras uttalade vilja får genomslag i den politik som förs. Det betyder att det blir en del förändringar i Täby. Förhandlingarna går framåt och tids nog kommer resultatet att redovisas. Tills vidare får Täbyborna hålla till godo med partiernas valprogram och med valresultatet.
söndag 19 september 2010
Tack alla som på något sätt stöttat oss
Från 11 till 18 mandat och runt 29 procent (från 17,6).
I Täby.
Jag kände på mig att det skulle gå bra i Täbyvalet, men att det skulle bli så här bra kunde ingen riktigt tänka sig.
Stort tack alla Täbybor och stort tack till alla på något sätt bidragit. Extra stort tack till våra kandidater, medlemmar och övriga valarbetare. Nu är det vila, svampplockning och reflexion som gäller ett tag.
De viktiga frågorna nu handlar om att tyda och konkretisera vad väljarna i Täby faktiskt har sagt och sen göra vårt yttersta för att detta också ska avspeglas i Täbypolitiken.
Än en gång stort tack och på återhörande!
I Täby.
Jag kände på mig att det skulle gå bra i Täbyvalet, men att det skulle bli så här bra kunde ingen riktigt tänka sig.
Stort tack alla Täbybor och stort tack till alla på något sätt bidragit. Extra stort tack till våra kandidater, medlemmar och övriga valarbetare. Nu är det vila, svampplockning och reflexion som gäller ett tag.
De viktiga frågorna nu handlar om att tyda och konkretisera vad väljarna i Täby faktiskt har sagt och sen göra vårt yttersta för att detta också ska avspeglas i Täbypolitiken.
Än en gång stort tack och på återhörande!
söndag 5 september 2010
Hyresrätten het i Täbys valdebatt
I går, lördag 4 september, ordnade Hyresgästföreningen debatt i Täby Centrum. Ämnet var förstås bostäder i allmänhet och lägenheter med hyresrätt i synnerhet.
I Täby finns knappt 2 000 hyresrätter av ca 12 000 lägenheter. Andelen hyresrätter i Täby är således bland de lägsta i landet.
I slutet av 1990-talet sålde Täby sitt allmännyttiga bostadsföretag Täbyhus till Skandia. Sedan dess har bolaget sålts vidare och i princip alla hyresrätter ägs i dag av Akelius. Allt fler hyresrätter i Täby omvandlas till bostadsrätter. Inte bara Akelius bostadsbestånd utan också flera av kommunens få privata hyreslägenheter. Föreningen Kotten vid Viggbyholms station har omvandlats och diskussioner och ansträngningar pågår både i Södra Hägernäs och i området Fregattvägen i Näsbypark. Akelius verkar vara klart pådrivande för ombildningar och kan på olika sätt öka hyresgästernas intresse för detta.
Det finns ekonomiska och finansiella förhållanden som försvårar produktion och ägande av hyresrätter. Allt i den vägen bör analyseras noga och följas av förändringar.
Folkpartiet drev i förra majoriteten igenom att minst 10 procent av nya lägenheter som byggs ska vara med hyresrätt. Den ambitionen lever kommunen upp till. Men när omvandlingstakten ökar och nyproducerade hyresrätter inom några år blir bostadsrätter förblir antalet hyresrätter i Täby för lågt.
I debatten framförde jag Folkpartiet i Täbys åsikt. Av flera skäl behövs det fler hyresrätter i Täby. För det första är efterfrågan stor och behovet är påtagligt. Täby har besvärande få ungdomar mellan 20 och 35 år och genomsnittsåldern i kommunen ökar. Även andra människor, också äldre, vill bo i hyresrätt. Det finns Täbybor som inte kan eller vill binda eller låna de pengar som krävs för att köpa en bostad.
Oavsett vad en politiker själv föredrar måste vi respektera och utgå från invånarnas preferenser. Först då kan det bli verklig mångfald och ökad valfrihet.
För det andra behöver arbetsmarknaden i Täby, både offentlig och privat, arbetskraft som idag pendlar hit från andra förorter. De har helt enkelt inte råd att bo i Täby. Redan idag upplever näringslivet detta som ett problem, och lägenheter som byggs och ska byggas på Hägernäs Strand och i Täby Centrum är bostadsrätter med höga insatser.
Vi bejakar reglerna för omvandling av hyresrätter. De måste vara desamma i hela landet. I många kommuner är det angeläget att dela upp allmännyttan och få fler bostadsrätter. Vår ambition är att på alla tänkbara sätt medverka till att det byggs fler hyresrätter i Täby. Jag är övertygad om att det är möjligt. Men om regler och ekonomi även i fortsättningen gynnar och påskyndar omvandlingar till bostadsrätter finns det kanske bara en väg att pröva.
Med ett eget allmännyttigt bostadsföretag kan ett klokt planerat bestånd av hyresrätter bli permanent. Jag är principiell motståndare till kommunala företag, men här finns det kanske ingen annan lösning. Om en politiker tycker att det ska finns hyresrätter i Täby måste man också gå vidare och fundera på hur det ska kunna bli så. För övrigt tycker vi att det också raskt ska byggas fler studentbostäder i Täby.
I Täby finns knappt 2 000 hyresrätter av ca 12 000 lägenheter. Andelen hyresrätter i Täby är således bland de lägsta i landet.
I slutet av 1990-talet sålde Täby sitt allmännyttiga bostadsföretag Täbyhus till Skandia. Sedan dess har bolaget sålts vidare och i princip alla hyresrätter ägs i dag av Akelius. Allt fler hyresrätter i Täby omvandlas till bostadsrätter. Inte bara Akelius bostadsbestånd utan också flera av kommunens få privata hyreslägenheter. Föreningen Kotten vid Viggbyholms station har omvandlats och diskussioner och ansträngningar pågår både i Södra Hägernäs och i området Fregattvägen i Näsbypark. Akelius verkar vara klart pådrivande för ombildningar och kan på olika sätt öka hyresgästernas intresse för detta.
Det finns ekonomiska och finansiella förhållanden som försvårar produktion och ägande av hyresrätter. Allt i den vägen bör analyseras noga och följas av förändringar.
Folkpartiet drev i förra majoriteten igenom att minst 10 procent av nya lägenheter som byggs ska vara med hyresrätt. Den ambitionen lever kommunen upp till. Men när omvandlingstakten ökar och nyproducerade hyresrätter inom några år blir bostadsrätter förblir antalet hyresrätter i Täby för lågt.
I debatten framförde jag Folkpartiet i Täbys åsikt. Av flera skäl behövs det fler hyresrätter i Täby. För det första är efterfrågan stor och behovet är påtagligt. Täby har besvärande få ungdomar mellan 20 och 35 år och genomsnittsåldern i kommunen ökar. Även andra människor, också äldre, vill bo i hyresrätt. Det finns Täbybor som inte kan eller vill binda eller låna de pengar som krävs för att köpa en bostad.
Oavsett vad en politiker själv föredrar måste vi respektera och utgå från invånarnas preferenser. Först då kan det bli verklig mångfald och ökad valfrihet.
För det andra behöver arbetsmarknaden i Täby, både offentlig och privat, arbetskraft som idag pendlar hit från andra förorter. De har helt enkelt inte råd att bo i Täby. Redan idag upplever näringslivet detta som ett problem, och lägenheter som byggs och ska byggas på Hägernäs Strand och i Täby Centrum är bostadsrätter med höga insatser.
Vi bejakar reglerna för omvandling av hyresrätter. De måste vara desamma i hela landet. I många kommuner är det angeläget att dela upp allmännyttan och få fler bostadsrätter. Vår ambition är att på alla tänkbara sätt medverka till att det byggs fler hyresrätter i Täby. Jag är övertygad om att det är möjligt. Men om regler och ekonomi även i fortsättningen gynnar och påskyndar omvandlingar till bostadsrätter finns det kanske bara en väg att pröva.
Med ett eget allmännyttigt bostadsföretag kan ett klokt planerat bestånd av hyresrätter bli permanent. Jag är principiell motståndare till kommunala företag, men här finns det kanske ingen annan lösning. Om en politiker tycker att det ska finns hyresrätter i Täby måste man också gå vidare och fundera på hur det ska kunna bli så. För övrigt tycker vi att det också raskt ska byggas fler studentbostäder i Täby.
måndag 30 augusti 2010
Förskolefrågorna pressar Täbymoderaterna
Idag, knappt tre veckor före valet, kommer överraskningar från Täbymoderaterna. I sitt nyhetsbrev meddelar Leif Gripestam (M) att Moderaterna knackat dörr och lyssnat på folket. Moderaterna vill ge barn till föräldralediga 25 timmars förskola och resurser ska tillföras för att minska barngrupperna.
Det är givetvis utmärkt att Moderaterna vaknat, frågan är bara om dessa besked också kommer att gälla efter valet.
Under ett års tid har Folkpartiet fört fram förslag i samma riktning, men vi har mött kompakt motstånd från M och KD i Täby. Vi har kallats allt från lättsinniga till populistiska och när besluten togs för 2010 och 2011 var en sådan här inriktning helt omöjlig.
I sakfrågan är det ofta bäst för det äldre barnet att kunna vara kvar i förskolan även om ett yngre syskon är hemma med en av föräldrarna. Någon generell regel är svår att hävda.
I Gripestams nyhetsbrev nämns inte KD, har de också ändrat sig?
Frågan kan låta gnällig, men är det trovärdigt att lämna dessa besked till Täbyborna tre veckor före valet?
Det är givetvis utmärkt att Moderaterna vaknat, frågan är bara om dessa besked också kommer att gälla efter valet.
Under ett års tid har Folkpartiet fört fram förslag i samma riktning, men vi har mött kompakt motstånd från M och KD i Täby. Vi har kallats allt från lättsinniga till populistiska och när besluten togs för 2010 och 2011 var en sådan här inriktning helt omöjlig.
I sakfrågan är det ofta bäst för det äldre barnet att kunna vara kvar i förskolan även om ett yngre syskon är hemma med en av föräldrarna. Någon generell regel är svår att hävda.
I Gripestams nyhetsbrev nämns inte KD, har de också ändrat sig?
Frågan kan låta gnällig, men är det trovärdigt att lämna dessa besked till Täbyborna tre veckor före valet?
onsdag 18 augusti 2010
Kulturfrågor tillhör också valrörelsen
Kulturpolitiken i Täby under de gångna fyra åren har oroat många engagerade medborgare. I det styrande moderata partiet finns sedan flera år en debatt om kommunens engagemang för kulturfrågor. Här betonas ofta att kultur (och fritid) är en ”frivillig” kommunal uppgift. Kultur och fritid sägs inte tillhöra ”välfärdens kärna”, vilket i realiteten betyder att kommunen helt ska ta sin hand från sådan verksamhet.
Under den gångna perioden har många förslag avvisats i Täby. Här kan nämnas besök av Parkteatern, en officiell kulturnatt, ett kommunalt kulturprogram och upprättandet av en biblioteksplan. Bakläxa gavs på försöket att avgiftsbelägga utlåningen av CD-skivor. Två biblioteksfilialer lades något oväntat ned. Ett förslag att låna ut böcker via Internet lanserades under pompa och ståt i pressen utan någon fortsättning.
Antalet beslut med negativa följder för kulturlivet kan göras lång och sannolikt har det breda missnöjet noterats av kommunens styrande politiker.
Resultatet blev att beslut fattades om en kulturvecka i Täby. Så blir det också, vecka 35, och kommunens tjänstemän har gjort ett spännande, bra och omväxlande program.
Nämndens ordförande har många gånger begärt att de politiska partierna i Täby ska bidra till kulturveckan. Han har t o m utmanat övriga partier.
Folkpartiet i Täby har tagit detta på allvar och arrangerar den 5 september kl 19.00 en kväll för kulturen på Tibble teater. Tibble teater har en stolt tradition och många av dagens kända kulturarbetare har fostrats här. Då Tibble teater i princip är lagd i malpåse och behöver renoveras är kvällen också en kväll för Tibble teater.
Det blir förstås olika kultur- och underhållningsinslag, men också två samtalsteman. Det första handlar om hur kulturpolitiken för en kommun kan eller ska se ut och det andra samtalet handlar om betydelsen av en kulturscen som Tibble teater.
Under kvällen kan du se och höra Mats Randér, Helge Skoog, Peter Getz, Dorotea Bromberg, Jasenko Selimovic, Per Svensson, Anna Ploby, Ung Teater i Täby, Täby kulturskolas Flöjtorkester med Eva Wiström, Octavian Badéa och Nicke Wagemyr.
Biljetterna kostar 50 kronor styck och kan beställas på pg 80134 – 0 FP Täby.
Återstående biljetter säljs i entrén.
Mer information om kvällen finns på www.folkpartiet.se/taby.
Alla är hjärtligt välkomna.
Under den gångna perioden har många förslag avvisats i Täby. Här kan nämnas besök av Parkteatern, en officiell kulturnatt, ett kommunalt kulturprogram och upprättandet av en biblioteksplan. Bakläxa gavs på försöket att avgiftsbelägga utlåningen av CD-skivor. Två biblioteksfilialer lades något oväntat ned. Ett förslag att låna ut böcker via Internet lanserades under pompa och ståt i pressen utan någon fortsättning.
Antalet beslut med negativa följder för kulturlivet kan göras lång och sannolikt har det breda missnöjet noterats av kommunens styrande politiker.
Resultatet blev att beslut fattades om en kulturvecka i Täby. Så blir det också, vecka 35, och kommunens tjänstemän har gjort ett spännande, bra och omväxlande program.
Nämndens ordförande har många gånger begärt att de politiska partierna i Täby ska bidra till kulturveckan. Han har t o m utmanat övriga partier.
Folkpartiet i Täby har tagit detta på allvar och arrangerar den 5 september kl 19.00 en kväll för kulturen på Tibble teater. Tibble teater har en stolt tradition och många av dagens kända kulturarbetare har fostrats här. Då Tibble teater i princip är lagd i malpåse och behöver renoveras är kvällen också en kväll för Tibble teater.
Det blir förstås olika kultur- och underhållningsinslag, men också två samtalsteman. Det första handlar om hur kulturpolitiken för en kommun kan eller ska se ut och det andra samtalet handlar om betydelsen av en kulturscen som Tibble teater.
Under kvällen kan du se och höra Mats Randér, Helge Skoog, Peter Getz, Dorotea Bromberg, Jasenko Selimovic, Per Svensson, Anna Ploby, Ung Teater i Täby, Täby kulturskolas Flöjtorkester med Eva Wiström, Octavian Badéa och Nicke Wagemyr.
Biljetterna kostar 50 kronor styck och kan beställas på pg 80134 – 0 FP Täby.
Återstående biljetter säljs i entrén.
Mer information om kvällen finns på www.folkpartiet.se/taby.
Alla är hjärtligt välkomna.
fredag 11 juni 2010
Miljöplan för Täby antagen av kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen har nu antagit en miljöplan för Täby kommun. Denna ska fastställas av fullmäktige den 21 juni. Planens huvudområden är vatten, luft och klimatpåverkan, natur samt infrastruktur och teknisk försörjning.
Planen är väl genomarbetad och ett steg i rätt riktning för Täby kommun. Miljömålen är indelade i inriktningsmål, effektmål och åtgärder och åtgärdsområden med nämnder och styrelser som ansvariga. Inriktningsmålen gäller begränsad klimatpåverkan, god vattenmiljö, halva Täby grönt och god bebyggd miljö. Effektmålen är ca 20 till antalet och förslagen till åtgärder ännu fler.
Folkpartiet begärde i kommunstyrelsen att planen skulle återremitteras. Skälen är att de ca 20 effektmålen är vaga och oprecisa och saknar alla de kännetecken som annars ska utmärka målstyrningen i Täby.
Målen är inte specifika, det anges inte vad som tydligt ska uppnås. Målen är inte mätbara och kan inte följas upp av nyckeltal eller konkreta resultat. Eftersom konkreta mål saknas är det omöjligt att veta om de är accepterade och om de uppfattas som relevanta av dem som ska genomföra dem. Det är också omöjligt att veta om målen är realistiska och de är inte heller tidsatta. I förslaget sägs att en översyn ska göras först i slutet av nästa mandatperiod.
I förslaget betonas också att miljöplanen är ett övergripande dokument och att alla verksamheter inom ramen för verksamhetsplan och budget ska ställa upp konkreta mål, tider och nyckeltal.
Vår uppfattning är att fullmäktige tydligt ska fastställa ett begränsat antal kommunövergripande effektmål och ansvaret för det sammanhållande arbetet ska ligga på kommunstyrelsenivå. De övergripande målen ska följas upp årligen. Täby kommun behöver också en miljöchef med ansvar att driva på och samordna arbetet.
Med den ordning som nu föreslås finns det tyvärr en stor risk att arbetet går långsamt och att det i slutänden (2014) kan visa sig att framstegen varit mycket begränsade. Vi tycker inte att hela ansvaret för kommunens miljöarbete kan hänvisas till nämnderna och dessutom bedrivas utan en samordnande och pådrivande chef med helikopterperspektiv.
Planen är väl genomarbetad och ett steg i rätt riktning för Täby kommun. Miljömålen är indelade i inriktningsmål, effektmål och åtgärder och åtgärdsområden med nämnder och styrelser som ansvariga. Inriktningsmålen gäller begränsad klimatpåverkan, god vattenmiljö, halva Täby grönt och god bebyggd miljö. Effektmålen är ca 20 till antalet och förslagen till åtgärder ännu fler.
Folkpartiet begärde i kommunstyrelsen att planen skulle återremitteras. Skälen är att de ca 20 effektmålen är vaga och oprecisa och saknar alla de kännetecken som annars ska utmärka målstyrningen i Täby.
Målen är inte specifika, det anges inte vad som tydligt ska uppnås. Målen är inte mätbara och kan inte följas upp av nyckeltal eller konkreta resultat. Eftersom konkreta mål saknas är det omöjligt att veta om de är accepterade och om de uppfattas som relevanta av dem som ska genomföra dem. Det är också omöjligt att veta om målen är realistiska och de är inte heller tidsatta. I förslaget sägs att en översyn ska göras först i slutet av nästa mandatperiod.
I förslaget betonas också att miljöplanen är ett övergripande dokument och att alla verksamheter inom ramen för verksamhetsplan och budget ska ställa upp konkreta mål, tider och nyckeltal.
Vår uppfattning är att fullmäktige tydligt ska fastställa ett begränsat antal kommunövergripande effektmål och ansvaret för det sammanhållande arbetet ska ligga på kommunstyrelsenivå. De övergripande målen ska följas upp årligen. Täby kommun behöver också en miljöchef med ansvar att driva på och samordna arbetet.
Med den ordning som nu föreslås finns det tyvärr en stor risk att arbetet går långsamt och att det i slutänden (2014) kan visa sig att framstegen varit mycket begränsade. Vi tycker inte att hela ansvaret för kommunens miljöarbete kan hänvisas till nämnderna och dessutom bedrivas utan en samordnande och pådrivande chef med helikopterperspektiv.
fredag 4 juni 2010
Goda nyheter för innebandyn i Täby
Täby Badminton är på väg till en ny hall vid Bergtorpsskolan. Marken där Rospiggen ligger ska med tiden explaoteras och förhoppningsvis inrymma arbetsplatser. Detta ligger några år framåt i tiden.
Nu har en överenskommelse träffats mellan kommunen och Täby Badminton, som äger hallen på kommunal mark. I stället för att riva hallen blir denna nu hemvist för innebandyn i Täby. Det är en utmärkt lösning och möjligen kan ordningen bestå flera år framöver. Under tiden kan kommunen planera för en ny och permanent loklaisering för innebandy i Täby, varför inte på galoppfältet.
Enligt Folkpartiet är Galoppfältet den bästa placeringen för en ny simhall och i anslutning till denna bör det planeras för en multi-hall där innebandy och andra bollsporter kan utövas.
Nu har en överenskommelse träffats mellan kommunen och Täby Badminton, som äger hallen på kommunal mark. I stället för att riva hallen blir denna nu hemvist för innebandyn i Täby. Det är en utmärkt lösning och möjligen kan ordningen bestå flera år framöver. Under tiden kan kommunen planera för en ny och permanent loklaisering för innebandy i Täby, varför inte på galoppfältet.
Enligt Folkpartiet är Galoppfältet den bästa placeringen för en ny simhall och i anslutning till denna bör det planeras för en multi-hall där innebandy och andra bollsporter kan utövas.
fredag 28 maj 2010
Täby plats 31 i Fokus undersökning
I tidningen Fokus kommunranking på temat ”Här är det bäst att bo” för 2010 hamnar Täby på 31 plats av 290 kommuner. Det är bra placering även om det kan se illa ut att vi faller från 3:e plats 2009. Men, årets ranking är gjord på ett helt annat sätt än fjolårets.
Fokus har rangordnat kommunerna i fem olika kategorier; fundamentala faktorer, villkor för unga, för äldre, för familjen och för arbetslivsvillkor. En sammanvägning av placeringarna ger en totalplacering. Totalt bäst är Habo före Lomma, Vellinge, Lund och Kävlinge. Fjolårets segrare Danderyd hamnar på plats 14. Bäst i länet är Ekerö på plats 12.
Många kommuner som brukar toppa olika rankinglistor ligger längre ner i denna. Det handlar förstås om vilka variabler som valts. En given fråga som svar på undersökningens namn är bäst att bo för vem? Sammantaget har drygt 40 variabler av olika karaktär rangordnats.
Den totala ansatsen är ambitiös och varje variabel måste analyseras var för sig. Fokus redovisar varifrån uppgifterna kommer och hur man tänkt. Det är bra. Onekligen finns det här mycket information att hämta, begrunda och analysera.
Om Täby på plats 31 kan sägas följande. När det gäller allmänna förutsättningar är vi i topp tio när det gäller valdeltagande och ohälsotal. Bland de sämsta när det gäller flyktingmottagande, taxeringsvärden för småhus och serveringstillstånd. För dessa 15 variabler får vi totalt plats 20.
Täby för ungdomar får plats 100 i undersökningen men plats 61 i Fokus översikt. Här är vi i topp på gymnasiebehörighet och ungdomsarbetslöshet. I botten på lärartäthet (281), stöd till idrottsföreningar (275) och bruk av alkohol och tobak (227).
För äldre finns två toppresultat. Det är medellivslängd (7) och andel förvärvsarbetande pensionärer (13). Tillgänglighet (plats 243), kompetens i äldrevården (289) och personaltäthet (231) är mindre bra placeringar. Totalt blir det plats 100.
Klassen familj ger Täby plats 85. Pappaindexet ger plats 43, inkomstskillnader kvinnor – män plats 287 och råd att köpa villa plats 182. När Fokus i fjol baserade personaltäthet i förskola enbart på kommunala förskolor kom Täby på första plats. Nu ingår alla förskolor och då ligger Täby på plats 212.
Klassen att jobba ger Täby plats fem. Topp tio är medelinkomst, arbetslöshet och andel lågutbildade. Riktigt dålig placering ger bara andelen pendlare, plats 275.
Som vanligt måste varje variabel och källa granskas noga. En annan avgörande fråga är förstås i vilken utsträckning kommunen kan påverka det som mäts. Politiker ska nog inte omedelbart ta åt sig äran för medellivslängd, skilsmässor, utbildningsnivå eller många arbetande pensionärer. Kanske är personaltäthet i förskola, skola och äldreomsorg, personalens kompetensnivå och stödet till idrottsföreningarna mer påverkbara faktorer.
Moderaterna och Leif Gripestam (M) är lite väl pigga på att lyfta fram vissa undersökningar som sanna och viktiga utan analys och vare sig faktorerna kan påverkas av politiken eller inte.
Fokus har rangordnat kommunerna i fem olika kategorier; fundamentala faktorer, villkor för unga, för äldre, för familjen och för arbetslivsvillkor. En sammanvägning av placeringarna ger en totalplacering. Totalt bäst är Habo före Lomma, Vellinge, Lund och Kävlinge. Fjolårets segrare Danderyd hamnar på plats 14. Bäst i länet är Ekerö på plats 12.
Många kommuner som brukar toppa olika rankinglistor ligger längre ner i denna. Det handlar förstås om vilka variabler som valts. En given fråga som svar på undersökningens namn är bäst att bo för vem? Sammantaget har drygt 40 variabler av olika karaktär rangordnats.
Den totala ansatsen är ambitiös och varje variabel måste analyseras var för sig. Fokus redovisar varifrån uppgifterna kommer och hur man tänkt. Det är bra. Onekligen finns det här mycket information att hämta, begrunda och analysera.
Om Täby på plats 31 kan sägas följande. När det gäller allmänna förutsättningar är vi i topp tio när det gäller valdeltagande och ohälsotal. Bland de sämsta när det gäller flyktingmottagande, taxeringsvärden för småhus och serveringstillstånd. För dessa 15 variabler får vi totalt plats 20.
Täby för ungdomar får plats 100 i undersökningen men plats 61 i Fokus översikt. Här är vi i topp på gymnasiebehörighet och ungdomsarbetslöshet. I botten på lärartäthet (281), stöd till idrottsföreningar (275) och bruk av alkohol och tobak (227).
För äldre finns två toppresultat. Det är medellivslängd (7) och andel förvärvsarbetande pensionärer (13). Tillgänglighet (plats 243), kompetens i äldrevården (289) och personaltäthet (231) är mindre bra placeringar. Totalt blir det plats 100.
Klassen familj ger Täby plats 85. Pappaindexet ger plats 43, inkomstskillnader kvinnor – män plats 287 och råd att köpa villa plats 182. När Fokus i fjol baserade personaltäthet i förskola enbart på kommunala förskolor kom Täby på första plats. Nu ingår alla förskolor och då ligger Täby på plats 212.
Klassen att jobba ger Täby plats fem. Topp tio är medelinkomst, arbetslöshet och andel lågutbildade. Riktigt dålig placering ger bara andelen pendlare, plats 275.
Som vanligt måste varje variabel och källa granskas noga. En annan avgörande fråga är förstås i vilken utsträckning kommunen kan påverka det som mäts. Politiker ska nog inte omedelbart ta åt sig äran för medellivslängd, skilsmässor, utbildningsnivå eller många arbetande pensionärer. Kanske är personaltäthet i förskola, skola och äldreomsorg, personalens kompetensnivå och stödet till idrottsföreningarna mer påverkbara faktorer.
Moderaterna och Leif Gripestam (M) är lite väl pigga på att lyfta fram vissa undersökningar som sanna och viktiga utan analys och vare sig faktorerna kan påverkas av politiken eller inte.
tisdag 18 maj 2010
Sex öppna förskolor i Täby blir två
I Täby finns det sex öppna förskolor. Öppna förskolorna är mycket populära och många besöker dessa för att träffa trevlig och kunnig personal, andra föräldrar och barn.
Till följd av Moderaternas och KD:s nedskärningsiver och deras dolda och icke uttalade ambition att med tiden sänka kommunalskatten ska nu fyra öppna förskolor avvecklas. Det är en följd av sänkt anslag till öppna förskolan 2011. När Moderaterna tar fram långtidsplanerna så gäller nedskärningar i tre år med utgångspunkt från dystra prognoser vid en viss tidpunkt.
Hur verkligheten, de stora överskotten och omvärlden förändras under tiden är oväsentligt. Alla beslutade nedskärningar ska genomföras. Och det ska göras under tre år framåt. Att det är val hösten 2010 spelar mindre roll. Målet för Moderaterna är konstant; mindre offentligt engagemang, sänkta kostnader, gärna överskott och sen sänkt skatt. Alla får ha sin egen politiska vision för framtiden – det som stör mig är att den i det här fallet aldrig redovisas öppet!
Några närmare handlingar finns inte att tillgå. Nämndens ledamöter är inte införstådda och mycket verkar oklart. Det hela har presenterats som ett utvecklingsprojekt. Sex öppna förskolor blir två familjecentraler eller något sådant. De som står bakom inriktningen har motiverat det hela med att alla föräldrar ändå åker bil och då räcker det med två omdöpta öppna förskolor i Täby.
Det är ju precis tvärtom. Massor med föräldrar har inte tillgång till bil dagtid och värdet av en öppen förskola i samma kommundel som hemmet är stort. Hoppas nu att Täbys småbarnsföräldrar får klart för sig vad som planeras och tydligt protesterar. Den som påstår att denna försämring för Täbyborna ska ske till följd av ekonomiskt tvång och nödvändighet har inte mycket på fötterna.
Till följd av Moderaternas och KD:s nedskärningsiver och deras dolda och icke uttalade ambition att med tiden sänka kommunalskatten ska nu fyra öppna förskolor avvecklas. Det är en följd av sänkt anslag till öppna förskolan 2011. När Moderaterna tar fram långtidsplanerna så gäller nedskärningar i tre år med utgångspunkt från dystra prognoser vid en viss tidpunkt.
Hur verkligheten, de stora överskotten och omvärlden förändras under tiden är oväsentligt. Alla beslutade nedskärningar ska genomföras. Och det ska göras under tre år framåt. Att det är val hösten 2010 spelar mindre roll. Målet för Moderaterna är konstant; mindre offentligt engagemang, sänkta kostnader, gärna överskott och sen sänkt skatt. Alla får ha sin egen politiska vision för framtiden – det som stör mig är att den i det här fallet aldrig redovisas öppet!
Några närmare handlingar finns inte att tillgå. Nämndens ledamöter är inte införstådda och mycket verkar oklart. Det hela har presenterats som ett utvecklingsprojekt. Sex öppna förskolor blir två familjecentraler eller något sådant. De som står bakom inriktningen har motiverat det hela med att alla föräldrar ändå åker bil och då räcker det med två omdöpta öppna förskolor i Täby.
Det är ju precis tvärtom. Massor med föräldrar har inte tillgång till bil dagtid och värdet av en öppen förskola i samma kommundel som hemmet är stort. Hoppas nu att Täbys småbarnsföräldrar får klart för sig vad som planeras och tydligt protesterar. Den som påstår att denna försämring för Täbyborna ska ske till följd av ekonomiskt tvång och nödvändighet har inte mycket på fötterna.
torsdag 13 maj 2010
Stopp för Täbys fjärrvärmeprojekt
Samtliga partier i Täby har ställt sig bakom försöken att få till stånd fjärrvärme i Täby. Tanken var att få en privat aktör att bygga ett kraftvärmeverk i Hagby och samtidigt bygga ut ett fjärrvärmenät. Nätet skulle vara öppet för olika producenter och på sikt skulle kommunen äga nätet.
Inriktningen var ovanlig men i grunden sund. Det offentliga äger nätet och kunderna kan välja mellan olika producenter som konkurrerar.
Men i flera avseenden var osäkerheten stor. Hur skulle ett kommande nät med utgångspunkt från Hagby kunna kopplas ihop med andra nät för fjärrvärme och i så fall vilka? Den framtida marknaden för fjärrvärme i Täby kan bara uppskattas, ingen kan med säkerhet veta omfattningen på en kommande efterfrågan.
Arbetet och kommunens ansträngningar var förknippat med stora kostnader. I första vändan anslogs 15 miljoner kronor och i ett senare skede ytterligare 8 miljoner. Pengarna skulle komma tillbaka när samarbetet med en partner var etablerat.
Förväntningarna och förhoppningarna var för stora. När det kom till kritan fanns det inte någon aktör som var tillräckligt intresserad. Upphandlingen av ”Fjärrvärme i partnerskap” är nu avbruten. 15 000 konsulttimmar och 22,1 miljoner kronor har förbrukats.
Nu har kommunens tjänstemän återkommit i frågan och kommunstyrelsen beviljade nyligen 900 000 kronor för fortsatt engagemang av jurister och konsulter. Folkpartiet sade blankt nej. I ärendet konstateras att kommunen nu måste ta större risker för nå framgång. Två konkreta åtgärder redovisades. Kommunen ska samråda med olika aktörer och dessutom ta kontakt med kommunchefer i vissa grannkommuner. Hur detta kan kosta 900 000 kronor övergår mitt förstånd. Ibland finns det gott om pengar.
Täby kommun har varken produktion av fjärrvärme eller något eget nät. Försöket att hitta en privat aktör som ser en framtida marknad har gott i stöpet. Trots detta vill Täby kommun på något sätt fullfölja sina ambitioner. Om någon kommer på tanken att kommunen nu ska förvärva fjärrvärmeproduktion och/eller nät vill jag mycket bestämt avråda.
Inriktningen var ovanlig men i grunden sund. Det offentliga äger nätet och kunderna kan välja mellan olika producenter som konkurrerar.
Men i flera avseenden var osäkerheten stor. Hur skulle ett kommande nät med utgångspunkt från Hagby kunna kopplas ihop med andra nät för fjärrvärme och i så fall vilka? Den framtida marknaden för fjärrvärme i Täby kan bara uppskattas, ingen kan med säkerhet veta omfattningen på en kommande efterfrågan.
Arbetet och kommunens ansträngningar var förknippat med stora kostnader. I första vändan anslogs 15 miljoner kronor och i ett senare skede ytterligare 8 miljoner. Pengarna skulle komma tillbaka när samarbetet med en partner var etablerat.
Förväntningarna och förhoppningarna var för stora. När det kom till kritan fanns det inte någon aktör som var tillräckligt intresserad. Upphandlingen av ”Fjärrvärme i partnerskap” är nu avbruten. 15 000 konsulttimmar och 22,1 miljoner kronor har förbrukats.
Nu har kommunens tjänstemän återkommit i frågan och kommunstyrelsen beviljade nyligen 900 000 kronor för fortsatt engagemang av jurister och konsulter. Folkpartiet sade blankt nej. I ärendet konstateras att kommunen nu måste ta större risker för nå framgång. Två konkreta åtgärder redovisades. Kommunen ska samråda med olika aktörer och dessutom ta kontakt med kommunchefer i vissa grannkommuner. Hur detta kan kosta 900 000 kronor övergår mitt förstånd. Ibland finns det gott om pengar.
Täby kommun har varken produktion av fjärrvärme eller något eget nät. Försöket att hitta en privat aktör som ser en framtida marknad har gott i stöpet. Trots detta vill Täby kommun på något sätt fullfölja sina ambitioner. Om någon kommer på tanken att kommunen nu ska förvärva fjärrvärmeproduktion och/eller nät vill jag mycket bestämt avråda.
onsdag 5 maj 2010
Märkligt ras för Täby i näringslivsundersökning
Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet i kommunerna är viktig för många kommuner. Inte minst för att den får stort genomslag. Täby har länge tillhört topp 10men faller i årets upplaga från plats 8 till plats 38. Det är tråkigt och resultaten måste analyseras noggrant.
Nu är det inte så lätt att mäta ”företagsklimatet” i en kommun. Ännu svårare är det att se en klar koppling mellan det som kommunen själv faktiskt kan påverka och om kommunens insatser för företagsklimatet påverkar resultatet i undersökningen.
Svenskt Näringslivs undersökning bygger till stor del på enkätsvar från företagare i kommunen. Den del som bygger på statistiska variabler som infrastruktur, närheten till flygplats, skattesats etc. är svår att påverka på kort sikt och i den delen är det inga större förändringar.
Överlag är det sämre svar från företagarna i enkätdelen än förra året. Här handlar det bland annat om företagarnas syn på olika gruppers attityder till företagande. Den variabeln är inte helt lätt att påverka.
I delen om synen på kommunens service och infrastruktur är det självklart svårt att från ett år till ett annat ändra variablerna vägnät, tåg- och flygförbindelser. Det är svårt att veta i vilken utsträckning allvarliga driftsstörningar påverkar enkätsvaret.
Påtagligt sämre i årets enkätsvar är synen på konkurrensen från kommunen. Det är svårt att förstå hur Täby kommuns konkurrens med näringslivet skulle ha ökat. Visst finns det enstaka övertramp, men Täby kommun ägnar sig inte i stor skala åt att konkurrera med de lokala företagen. Om inte någon tar vissa politikers ambitioner att göra om kommunen till ett företag på fullt allvar.
Det som i första hand verkar vara värt en djupare analys är kommunens service, kommunens tillämpning av lagar och regler samt kommunens upphandling. I alla tre delarna kan kommunen säkert bli bättre.
Men det finns frågor även här. Om kommunens upphandlingsavdelning är strikt och inte gör något särskilt för företagen i kommunen, är det bra eller dåligt? Och om en enskild företagare begär något av kommunen som inte är rimligt och får ett nej, är det bra eller dåligt?
Jag föredrar djupare analys och viss försiktighet gentemot denna och många andra undersökningar av kommunerna i rankingform. Resultaten är ofta mycket osäkra. Det är viktigt att ta det med en nypa salt vare sig Täby är i topp eller som nu faller djupt. Det är klart att det är roligare att vara i toppen än längre ner på listan, inte minst för det prestigemässiga. Om det inte finns en tydlig koppling mellan kommunens åtgärder och resultatet i en undersökning är det svårt att ha en topplacering som uttalat mål.
Att hylla varje mätning som placerar den egna kommunen i topp och döma ut alla andra är en plågsam hållning. Ännu svårare blir det om samma mätning ena året är ett under av saklighet och rättvisa men nästa år till följd av en sämre placering för den egna kommunen betraktas som ovederhäftig.
Nu är det inte så lätt att mäta ”företagsklimatet” i en kommun. Ännu svårare är det att se en klar koppling mellan det som kommunen själv faktiskt kan påverka och om kommunens insatser för företagsklimatet påverkar resultatet i undersökningen.
Svenskt Näringslivs undersökning bygger till stor del på enkätsvar från företagare i kommunen. Den del som bygger på statistiska variabler som infrastruktur, närheten till flygplats, skattesats etc. är svår att påverka på kort sikt och i den delen är det inga större förändringar.
Överlag är det sämre svar från företagarna i enkätdelen än förra året. Här handlar det bland annat om företagarnas syn på olika gruppers attityder till företagande. Den variabeln är inte helt lätt att påverka.
I delen om synen på kommunens service och infrastruktur är det självklart svårt att från ett år till ett annat ändra variablerna vägnät, tåg- och flygförbindelser. Det är svårt att veta i vilken utsträckning allvarliga driftsstörningar påverkar enkätsvaret.
Påtagligt sämre i årets enkätsvar är synen på konkurrensen från kommunen. Det är svårt att förstå hur Täby kommuns konkurrens med näringslivet skulle ha ökat. Visst finns det enstaka övertramp, men Täby kommun ägnar sig inte i stor skala åt att konkurrera med de lokala företagen. Om inte någon tar vissa politikers ambitioner att göra om kommunen till ett företag på fullt allvar.
Det som i första hand verkar vara värt en djupare analys är kommunens service, kommunens tillämpning av lagar och regler samt kommunens upphandling. I alla tre delarna kan kommunen säkert bli bättre.
Men det finns frågor även här. Om kommunens upphandlingsavdelning är strikt och inte gör något särskilt för företagen i kommunen, är det bra eller dåligt? Och om en enskild företagare begär något av kommunen som inte är rimligt och får ett nej, är det bra eller dåligt?
Jag föredrar djupare analys och viss försiktighet gentemot denna och många andra undersökningar av kommunerna i rankingform. Resultaten är ofta mycket osäkra. Det är viktigt att ta det med en nypa salt vare sig Täby är i topp eller som nu faller djupt. Det är klart att det är roligare att vara i toppen än längre ner på listan, inte minst för det prestigemässiga. Om det inte finns en tydlig koppling mellan kommunens åtgärder och resultatet i en undersökning är det svårt att ha en topplacering som uttalat mål.
Att hylla varje mätning som placerar den egna kommunen i topp och döma ut alla andra är en plågsam hållning. Ännu svårare blir det om samma mätning ena året är ett under av saklighet och rättvisa men nästa år till följd av en sämre placering för den egna kommunen betraktas som ovederhäftig.
onsdag 28 april 2010
Tuff debatt om Täbys framtida ekonomi i fullmäktige
I måndags diskuterades Täbys ekonomiska planering i fullmäktige. Moderaterna försvarar hårt sina nedskärningar och hävdar att fjolårets dystra prognoser tvingade fram snabba åtgärder. Idag kan vi kalla många av besparingarna förhastade och onödiga. I november visade SKL:s prognoser för Täby ett underskott 2011 på 15 mkr. Idag har detta vänt till ca 20 mkr i överskott. Om vi ser till vad regeringens prognoser i april skulle betyda för Täby 2011 blir överskottet runt 50 mkr. Konstigt nog påstår Täbymoderaterna att det blir underskott i Täby 2011. Samtidigt talas i kommunens underlag om kommande skattesänkningar.
Det är som bekant svårt att sitta stadigt på två stolar samtidigt. Här nedan följer mitt inledningsanförande i debatten.
Herr ordförande:
”I dagsläget vet vi mycket mer om den ekonomiska framtiden än för ett år sen. Idag pekar prognoserna för 2010 på ett överskott för Täby på 121 miljoner. Som ni vet blev överskottet 2009 rekordstort, 159 mkr. Inför nästa KS föreslås 30 mkr extra till fastighetsunderhåll och en tilläggsbudget för 2010 på ca 7 mkr.
Prognoserna för 2011 och 2012 är också väsentligt bättre. Anders Borg presenterade den 6 april prognoser på 13 mdr bättre skatteunderlag för landets kommuner och landsting.
Framtiden ser ljus ut och det är uppenbart att regeringen under svåra år skött Sveriges ekonomi på ett utmärkt sätt. Det stora orosmolnet utgörs nu av risken för en röd-grön regering efter valet i höst. Ingen vet vad en sådan utveckling skulle innebära, det enda säkra är att det mesta är osäkert.
Den ekonomiska utvecklingen i Täby är så bra att det i underlaget till och med talas om skattesänkningar.
Moderaterna och deras annex KD kommer trots det bättre läget och trots regeringens återkommande ambitioner för sysselsättning och välfärdens huvuduppgifter att fullfölja besparingar på ca 110 mkr fram till 2012. I klartext bekräftar deras politik att sänkt skatt är viktigare än allt annat. Målet är att Täby åter igen ska ha landets lägsta skatt. På företagarmässans lunch för något år sedan, när moderaterna sänkte skatten med 40 öre, inledde Leif Gripestam sitt lunchtal med att lova att Täby snart återigen skulle lägst skatt i Sverige.
Varför kan detta aldrig sägas rent ut? Varför för Täbymoderaterna så ofta en helt annan politik än den som förs i regeringen? Hur länge ska Leif Gripestam och Täbymoderaterna ha en helt annan bild av det ekonomiska läget är Reinfeldts regering och Anders Borg?
I förra valet bedyrade Filippa Reinfeldt gång på gång att Täbymoderaterna inte gick till val på sänkt skatt. Två år senare sänktes skatten med 65 mkr. Jag minns Fredrik Reinfeldts DN-debattartikel med uppmaning till kommunpolitikerna att inte förstöra välfärden med skattesänkningar. Varje skattesänkning har en baksida i form av mindre pengar till vård, skola och omsorg – skrev statsministern.
När 80-talet besparingsförslag presenterades 2009 beslöt moderaterna att alla var effektiviseringar och att inga förslag skulle ha negativa effekter för Täbyborna – inte ens avgiftshöjningar, personalavvecklingar eller mindre pengar till vägunderhåll.
Dystra och relativt tillfälliga prognoser tas som intäkt för att göra stora neddragningar över tre år för att om möjligt kunna sänka skatten. Inkorrekta kalkyler på nära 50 mkr förvärrade bilden våren 2009 bilden av Täbys framtida ekonomi.
Folkpartiets bedömning var att ca 30 mkr (av 60) för 2010 kunde sparas med rimliga effekter, resten var olämpliga eller högst osäkra. Vår budget för 2010 hade någon enstaka miljon i överskott mot majoritetens 28 mkr. Idag är alltså prognosen för 2010hela 121 mkr.
Trots detta påstår Leif Gripestam (M) (numera påhejad av KD) att Folkpartiets budget skulle leda till underskott och invektiven haglar. Han har också tagit sig friheten att göra en budget för FP för 2011, vilken vi själva som vanligt gör till hösten, och påstår att den innebär en skattehöjning med 60-70 öre. Ska man skratta eller gråta?
Detta är ett pinsamt lågvattenmärke och ett exempel på negativ kampanj av sämsta märke. En klar och tydlig ursäkt vore på sin plats.”
Det är som bekant svårt att sitta stadigt på två stolar samtidigt. Här nedan följer mitt inledningsanförande i debatten.
Herr ordförande:
”I dagsläget vet vi mycket mer om den ekonomiska framtiden än för ett år sen. Idag pekar prognoserna för 2010 på ett överskott för Täby på 121 miljoner. Som ni vet blev överskottet 2009 rekordstort, 159 mkr. Inför nästa KS föreslås 30 mkr extra till fastighetsunderhåll och en tilläggsbudget för 2010 på ca 7 mkr.
Prognoserna för 2011 och 2012 är också väsentligt bättre. Anders Borg presenterade den 6 april prognoser på 13 mdr bättre skatteunderlag för landets kommuner och landsting.
Framtiden ser ljus ut och det är uppenbart att regeringen under svåra år skött Sveriges ekonomi på ett utmärkt sätt. Det stora orosmolnet utgörs nu av risken för en röd-grön regering efter valet i höst. Ingen vet vad en sådan utveckling skulle innebära, det enda säkra är att det mesta är osäkert.
Den ekonomiska utvecklingen i Täby är så bra att det i underlaget till och med talas om skattesänkningar.
Moderaterna och deras annex KD kommer trots det bättre läget och trots regeringens återkommande ambitioner för sysselsättning och välfärdens huvuduppgifter att fullfölja besparingar på ca 110 mkr fram till 2012. I klartext bekräftar deras politik att sänkt skatt är viktigare än allt annat. Målet är att Täby åter igen ska ha landets lägsta skatt. På företagarmässans lunch för något år sedan, när moderaterna sänkte skatten med 40 öre, inledde Leif Gripestam sitt lunchtal med att lova att Täby snart återigen skulle lägst skatt i Sverige.
Varför kan detta aldrig sägas rent ut? Varför för Täbymoderaterna så ofta en helt annan politik än den som förs i regeringen? Hur länge ska Leif Gripestam och Täbymoderaterna ha en helt annan bild av det ekonomiska läget är Reinfeldts regering och Anders Borg?
I förra valet bedyrade Filippa Reinfeldt gång på gång att Täbymoderaterna inte gick till val på sänkt skatt. Två år senare sänktes skatten med 65 mkr. Jag minns Fredrik Reinfeldts DN-debattartikel med uppmaning till kommunpolitikerna att inte förstöra välfärden med skattesänkningar. Varje skattesänkning har en baksida i form av mindre pengar till vård, skola och omsorg – skrev statsministern.
När 80-talet besparingsförslag presenterades 2009 beslöt moderaterna att alla var effektiviseringar och att inga förslag skulle ha negativa effekter för Täbyborna – inte ens avgiftshöjningar, personalavvecklingar eller mindre pengar till vägunderhåll.
Dystra och relativt tillfälliga prognoser tas som intäkt för att göra stora neddragningar över tre år för att om möjligt kunna sänka skatten. Inkorrekta kalkyler på nära 50 mkr förvärrade bilden våren 2009 bilden av Täbys framtida ekonomi.
Folkpartiets bedömning var att ca 30 mkr (av 60) för 2010 kunde sparas med rimliga effekter, resten var olämpliga eller högst osäkra. Vår budget för 2010 hade någon enstaka miljon i överskott mot majoritetens 28 mkr. Idag är alltså prognosen för 2010hela 121 mkr.
Trots detta påstår Leif Gripestam (M) (numera påhejad av KD) att Folkpartiets budget skulle leda till underskott och invektiven haglar. Han har också tagit sig friheten att göra en budget för FP för 2011, vilken vi själva som vanligt gör till hösten, och påstår att den innebär en skattehöjning med 60-70 öre. Ska man skratta eller gråta?
Detta är ett pinsamt lågvattenmärke och ett exempel på negativ kampanj av sämsta märke. En klar och tydlig ursäkt vore på sin plats.”
torsdag 22 april 2010
En kväll med kultur- och fritidsnämnden i Täby
Kultur- och fritidsnämnden hade sammanträde på kvällen den 19 april. På dagordningen fanns minst tre intressanta ärenden.
Ett handlade om fullmäktiges uppdrag till nämnden att utreda möjligheten att ge familjer extra behovsprövat ekonomiskt stöd för avgifter till musikskola (och föreningsliv). Moderaterna och Kristdemokraterna har insett att det i Täby finns ungdomar som kanske inte har råd med avgifterna till musikskola och föreningsliv.
Höjda hyror och sänkt aktivitetsbidrag har tvingat fram höjda medlemsavgifter. Deras slutsats är då inte tyvärr att verka för lägre avgifter. I stället var avsikten att låta föräldrar med låga inkomster vända sig till kommunen för särskild granskning och extra pengar.
Folkpartiet avvisade förslaget i fullmäktige och tvingade fram en minoritets – återremiss. Kommunjuristen hann emellan och konstaterade att likställighetsprincipen i svensk lagstiftning inte tillåter den här typen av särbehandling. Turligt nog för majoriteten och kanske för socialtjänsten hann beslutet inte tas.
Nu avskrevs detta uppdrag med hänvisning till införandet av ett nytt oprövat bidrag kallat fri pott, ett bidrag som ska kunna ges till lovvärd verksamhet som inte kan inrymmas inom ordinarie regelverk. Vi får väl se hur det faller ut.
Exemplet visar tydligt på en grundläggande skillnad i synen på generell och selektiv välfärdspolitik. Bara tanken att familjer skulle tvingas att med mössan i hand lägga upp sin ekonomi för kommunens tjänstemän för att få någon tusenlapp till barnens musikskola eller idrottsföreningen gör mig matt.
Nästa ärende handlade om fullmäktiges uppdrag till nämnden att utreda förutsättningarna för att överlåta prissättningen av entréavgifter och årskort till Tibblebadet till entreprenören Medley AB. Utredningen framhöll att detta i dagsläget inte är nödvändigt då full samsyn hittills har funnits mellan kommunen och Medley i frågan. Men ärendet skulle leva tills vidare.
Folkpartiet yrkade att rapporten skulle godkännas och att ärendet skulle avskrivas med hänsyn till svensk lagstiftning. Lagen är glasklar. När skattemedel hanteras är det fullmäktige som fastställer avgifterna. I vissa fall kan fullmäktige delegera uppdraget till en nämnd. Men aldrig till en privat entreprenör. Avgifter för vatten, för sophämtning, för skolmat i gymnasiet och många andra avgifter sätts av fullmäktige, inte av de privata entreprenörerna. Moderaterna försökte tidigare lämna avgiftssättningen i musikskolan till privata musikskolor, men det stöp också på kommunens jurist och lagen.
Är det någon som tror att Folkpartiets yrkande bifölls? Icke så. Ordföranden Fredrik Schulte (M) stod på sig och menade att han kände till flera fall runt om i landet där entreprenörerna sätter sina avgifter själva.
Ska man skratta eller gråta?
Så kom vi fram till frågan om simhallens och Täby Sportcentrums status och de
omsorgsfulla utredningar som gjorts. Rapporter visar att simhallen och sportcentrum inom några år kräver vardera ca 300 miljoner för att komma i fullgott skick. Att bygga nytt på annan plats är också möjligt.
Jag föreslog att kultur- och fritidsnämnden skulle påkalla kommunstyrelsens och dess utskotts uppmärksamhet för frågan och att nämnden skulle framhålla vikten av att raskt gå vidare för att slippa riskera att komma i tidsnöd, kanske med följden att anläggningar måste stängas. I rapporten framförs att badets vattenrening bara klarar 70 personer åt gången!
Då menade plötsligt verksamhetschefen att detta inte gick för sig eftersom han och kommunfastigheter redan hade en arbetsgrupp i ärendet som så småningom skulle ha ett möte. Jag fick då upplysa om att nämnden faktiskt kan framföra eller uttala vad som helst, också till kommunstyrelsen. Ordföranden Fredrik Schulte (M) var inte främmande för ett uttalande och det hela slutade med att nämndens sekreterare fick i uppdrag att formulera något om att nämnden tyckte att detta var viktiga frågor.
Avslutningsvis ville jag ställa frågor och ha en diskussion med anledning av de rapporter som presenterats om simhallen och Täby Sportcentrum. Min begäran avslogs av Fredrik Schulte (M) som myndigt förklarade att dessa frågor var föremål för moderata överväganden inför valet och därför inte skulle diskuteras i nämnden.
Hoppas att dessa noteringar ger en bild av månadens sammanträde i Täbys kultur- och fritidsnämnd.
Ett handlade om fullmäktiges uppdrag till nämnden att utreda möjligheten att ge familjer extra behovsprövat ekonomiskt stöd för avgifter till musikskola (och föreningsliv). Moderaterna och Kristdemokraterna har insett att det i Täby finns ungdomar som kanske inte har råd med avgifterna till musikskola och föreningsliv.
Höjda hyror och sänkt aktivitetsbidrag har tvingat fram höjda medlemsavgifter. Deras slutsats är då inte tyvärr att verka för lägre avgifter. I stället var avsikten att låta föräldrar med låga inkomster vända sig till kommunen för särskild granskning och extra pengar.
Folkpartiet avvisade förslaget i fullmäktige och tvingade fram en minoritets – återremiss. Kommunjuristen hann emellan och konstaterade att likställighetsprincipen i svensk lagstiftning inte tillåter den här typen av särbehandling. Turligt nog för majoriteten och kanske för socialtjänsten hann beslutet inte tas.
Nu avskrevs detta uppdrag med hänvisning till införandet av ett nytt oprövat bidrag kallat fri pott, ett bidrag som ska kunna ges till lovvärd verksamhet som inte kan inrymmas inom ordinarie regelverk. Vi får väl se hur det faller ut.
Exemplet visar tydligt på en grundläggande skillnad i synen på generell och selektiv välfärdspolitik. Bara tanken att familjer skulle tvingas att med mössan i hand lägga upp sin ekonomi för kommunens tjänstemän för att få någon tusenlapp till barnens musikskola eller idrottsföreningen gör mig matt.
Nästa ärende handlade om fullmäktiges uppdrag till nämnden att utreda förutsättningarna för att överlåta prissättningen av entréavgifter och årskort till Tibblebadet till entreprenören Medley AB. Utredningen framhöll att detta i dagsläget inte är nödvändigt då full samsyn hittills har funnits mellan kommunen och Medley i frågan. Men ärendet skulle leva tills vidare.
Folkpartiet yrkade att rapporten skulle godkännas och att ärendet skulle avskrivas med hänsyn till svensk lagstiftning. Lagen är glasklar. När skattemedel hanteras är det fullmäktige som fastställer avgifterna. I vissa fall kan fullmäktige delegera uppdraget till en nämnd. Men aldrig till en privat entreprenör. Avgifter för vatten, för sophämtning, för skolmat i gymnasiet och många andra avgifter sätts av fullmäktige, inte av de privata entreprenörerna. Moderaterna försökte tidigare lämna avgiftssättningen i musikskolan till privata musikskolor, men det stöp också på kommunens jurist och lagen.
Är det någon som tror att Folkpartiets yrkande bifölls? Icke så. Ordföranden Fredrik Schulte (M) stod på sig och menade att han kände till flera fall runt om i landet där entreprenörerna sätter sina avgifter själva.
Ska man skratta eller gråta?
Så kom vi fram till frågan om simhallens och Täby Sportcentrums status och de
omsorgsfulla utredningar som gjorts. Rapporter visar att simhallen och sportcentrum inom några år kräver vardera ca 300 miljoner för att komma i fullgott skick. Att bygga nytt på annan plats är också möjligt.
Jag föreslog att kultur- och fritidsnämnden skulle påkalla kommunstyrelsens och dess utskotts uppmärksamhet för frågan och att nämnden skulle framhålla vikten av att raskt gå vidare för att slippa riskera att komma i tidsnöd, kanske med följden att anläggningar måste stängas. I rapporten framförs att badets vattenrening bara klarar 70 personer åt gången!
Då menade plötsligt verksamhetschefen att detta inte gick för sig eftersom han och kommunfastigheter redan hade en arbetsgrupp i ärendet som så småningom skulle ha ett möte. Jag fick då upplysa om att nämnden faktiskt kan framföra eller uttala vad som helst, också till kommunstyrelsen. Ordföranden Fredrik Schulte (M) var inte främmande för ett uttalande och det hela slutade med att nämndens sekreterare fick i uppdrag att formulera något om att nämnden tyckte att detta var viktiga frågor.
Avslutningsvis ville jag ställa frågor och ha en diskussion med anledning av de rapporter som presenterats om simhallen och Täby Sportcentrum. Min begäran avslogs av Fredrik Schulte (M) som myndigt förklarade att dessa frågor var föremål för moderata överväganden inför valet och därför inte skulle diskuteras i nämnden.
Hoppas att dessa noteringar ger en bild av månadens sammanträde i Täbys kultur- och fritidsnämnd.
söndag 18 april 2010
80 000 invånare i Täby en känslig fråga
För några decennier sedan beslutade Moderaterna i Täby att kommunen inte skulle ha fler än 55 000 invånare. Folkpartiet stod inte bakom det beslutet. Visst bryderi uppstod när kommunens befolkning passerade 56 000 personer, hur skulle kommunen då förhålla sig till fullmäktiges beslut?
Runt sekelskiftet fördes en omfattande diskussion om Täbys utveckling och framtid. Ett omfattande utredningsarbete presenterade tre olika scenarier; fart, glid och noll. Med tanke på systemet för utjämning förespråkade ledande moderater en tid alternativet noll. Systemet var tillväxtfientligt och med inflyttning skulle avgiften till systemet öka mer än de intäkter vi fick behålla. Moderaternas stora framgångar i några val byggde på motståndet mot skatteutjämningen, i stora bilder presenterat för Täbyborna som ”Perssonplundring” av välskötta kommuner.
Folkpartiet talade då för rimlig tillväxt och vettigt bostadsbyggande, trots utjämningen.
Plötsligt skiftade moderaterna inriktning och när landshövdingen år 2000 lovade ny och förstärkt kollektivtrafik i utbyte mot kraftigt bostadsbyggande uppskattades befolkningsökningen i NO-kommunerna till 100 000 personer fram till 2030. Ok, vi tar 20 000 och blir 80 000 invånare, svarade Täby kommun. Inriktningen byggde bland annat på ny kollektivtrafik och möjligheten att bebygga hela galoppfältet.
Folkpartiet var inledningsvis med på noterna och kunde i en majoritetskoalition ändra ordalydelsen från ”minst 80 000 invånare” till ”ca 80 000 invånare”.
Nu är det tävling med andra moderatkommuner som gäller. Några av disciplinerna är största befolkningsökning, flest och störst byggkranar, nya skyskrapor eller riktigt höga hus och lägst kommunalskatt.
På 10 år har mycket hänt. Regionen som sådan spår en lägre befolkningsökning i NO-sektorn, frågan om ny kollektivtrafik ska möjligen utredas 2020 och även om diskussionerna om Täby galopp gått i rätt riktning vet vi ingenting säkert. Täbys befolkning ökar, vilket är bra, och allt fler inser värdet av grönområden, natur och närhet till orörda rekreationsområden.
Folkpartiet har därför sen flera år tillbaka lämnat målet om 80 000 invånare. Vår inställning är att fler invånare ska välkomnas, att vi ska bygga där det är möjligt och lämpligt och att befolkningstalet sen får bli vad det blir.
Men för Moderaterna (och numera också KD) lever planerna och målet om 80 000 invånare. När målet upprepas och dessutom ihärdigt torgförs sätter det obönhörligt sin prägel på politiken och på bostadsplaneringen i stort. Följden blir oönskad förtätning i mindre lämpade områden och alltför hög exploateringsgrad av områden som bebyggs.
I Arninge och på Hägernäs Strand har detta varit tydligt. Också det omstridda kvarteret Maskrosen har samma slagsida. När nu Gripsvallområdet ska exploateras blir utgångspunkten återigen uppenbar. Tjänsteskrivelsen om fördjupad översiktsplan inleds med att konstatera att eftersom Täby ska bli 80 000 invånare krävs det i Gripsvall ett stort antal bostäder.
När Folkpartiet på kommunstyrelsen den 12 april noterade detta och yrkade på att planeringen skulle göras om med lägre grad av exploatering svarade kommunstyrelsens ordförande med att ta bort det stycket från tjänsteskrivelsen. Det fanns planer på att bygga ut Gripsvall långt innan beslutet om 80 000 invånare, var hans motivering.
Frågan är, bortsett från hans irrelevanta argumentation, om moderata ordföranden i kommunens nämnder och styrelser även fortsättningsvis kommer att stryka de stycken i tjänstutlåtanden som man inte gillar. Det är ju fullt naturligt att tjänstemännen gör vad de kan för att uppfylla fastställda mål och planer för kommunen, hur tokigt det än kan bli.
Runt sekelskiftet fördes en omfattande diskussion om Täbys utveckling och framtid. Ett omfattande utredningsarbete presenterade tre olika scenarier; fart, glid och noll. Med tanke på systemet för utjämning förespråkade ledande moderater en tid alternativet noll. Systemet var tillväxtfientligt och med inflyttning skulle avgiften till systemet öka mer än de intäkter vi fick behålla. Moderaternas stora framgångar i några val byggde på motståndet mot skatteutjämningen, i stora bilder presenterat för Täbyborna som ”Perssonplundring” av välskötta kommuner.
Folkpartiet talade då för rimlig tillväxt och vettigt bostadsbyggande, trots utjämningen.
Plötsligt skiftade moderaterna inriktning och när landshövdingen år 2000 lovade ny och förstärkt kollektivtrafik i utbyte mot kraftigt bostadsbyggande uppskattades befolkningsökningen i NO-kommunerna till 100 000 personer fram till 2030. Ok, vi tar 20 000 och blir 80 000 invånare, svarade Täby kommun. Inriktningen byggde bland annat på ny kollektivtrafik och möjligheten att bebygga hela galoppfältet.
Folkpartiet var inledningsvis med på noterna och kunde i en majoritetskoalition ändra ordalydelsen från ”minst 80 000 invånare” till ”ca 80 000 invånare”.
Nu är det tävling med andra moderatkommuner som gäller. Några av disciplinerna är största befolkningsökning, flest och störst byggkranar, nya skyskrapor eller riktigt höga hus och lägst kommunalskatt.
På 10 år har mycket hänt. Regionen som sådan spår en lägre befolkningsökning i NO-sektorn, frågan om ny kollektivtrafik ska möjligen utredas 2020 och även om diskussionerna om Täby galopp gått i rätt riktning vet vi ingenting säkert. Täbys befolkning ökar, vilket är bra, och allt fler inser värdet av grönområden, natur och närhet till orörda rekreationsområden.
Folkpartiet har därför sen flera år tillbaka lämnat målet om 80 000 invånare. Vår inställning är att fler invånare ska välkomnas, att vi ska bygga där det är möjligt och lämpligt och att befolkningstalet sen får bli vad det blir.
Men för Moderaterna (och numera också KD) lever planerna och målet om 80 000 invånare. När målet upprepas och dessutom ihärdigt torgförs sätter det obönhörligt sin prägel på politiken och på bostadsplaneringen i stort. Följden blir oönskad förtätning i mindre lämpade områden och alltför hög exploateringsgrad av områden som bebyggs.
I Arninge och på Hägernäs Strand har detta varit tydligt. Också det omstridda kvarteret Maskrosen har samma slagsida. När nu Gripsvallområdet ska exploateras blir utgångspunkten återigen uppenbar. Tjänsteskrivelsen om fördjupad översiktsplan inleds med att konstatera att eftersom Täby ska bli 80 000 invånare krävs det i Gripsvall ett stort antal bostäder.
När Folkpartiet på kommunstyrelsen den 12 april noterade detta och yrkade på att planeringen skulle göras om med lägre grad av exploatering svarade kommunstyrelsens ordförande med att ta bort det stycket från tjänsteskrivelsen. Det fanns planer på att bygga ut Gripsvall långt innan beslutet om 80 000 invånare, var hans motivering.
Frågan är, bortsett från hans irrelevanta argumentation, om moderata ordföranden i kommunens nämnder och styrelser även fortsättningsvis kommer att stryka de stycken i tjänstutlåtanden som man inte gillar. Det är ju fullt naturligt att tjänstemännen gör vad de kan för att uppfylla fastställda mål och planer för kommunen, hur tokigt det än kan bli.
måndag 12 april 2010
Täby Sportcentrum och Tibblebadet
I verksamhetsplan 2009 – 2010 gav fullmäktige kultur- och fritidsnämnden i uppdrag att utreda upprustningsbehovet för Täby Sportcentrum inklusive Tibblebadet. Detta är nu gjort och på kultur- och fritidsnämnden 19 april ska detta redovisas.
Det beslut som föreslås för nämnden är att rapporten ska godkännas och att uppdraget ska förklaras som slutfört.
Utredningen är gjord av fem olika konsultföretag med specialistkunskaper inom t ex. byggunderhåll, VVS-installationer, vattenrening i simbassänger och betongkonstruktioner. Slutsatsen är att det finns två olika vägar att gå.
1) Investeringar på ca 22 miljoner behövs för att klara verksamhet i ca 6 år och därefter med en stor investering på ca 600 – 700 miljoner.
2) Investera 22 miljoner enligt ovan och under sex år planera för en helt ny anläggning på annan plats än dagens.
Konsultgruppen menar att de investeringar som görs för att klara en sexårsperiod inte är något som kan tillgodoräknas långsiktigt. De skriver vidare att en helrenovering av sporthallen kan göras i etapper medan en motsvarande av simhallen kräver att hela anläggningen stängs. Under de kommande sex åren får vi räkna med sämre driftsäkerhet, sämre inomhusmiljö och högre kostnader jämfört med en modern anläggning.
Periodvis kommer anläggningen att vara stängd och antalet badande framöver får inte överskrida 70 personer per timme.
Konsulterna uppskattar (grov uppskattning) kostnaderna för en totalrenovering av simhallen till 283 miljoner och för sporthallen till 339 miljoner.
Snabbt dragna slutsatser
De två presenterade alternativen verkar rimliga. För mig är det självklart att kommunen behöver både sporthallar och simhall. Det kanske inte alla politiker tycker. Ordentliga besked efterlyses. Rent praktiskt är som jag ser det idrottshallarnas läge just här nödvändigt med tanke på två stora gymnasieskolor. Simhallen skulle kunna finnas på annan centralplats i kommunen.
Folkpartiet ser gärna en ny simhall tillsammans med en multihall och en ny anläggning för bollsport på annan central plats i kommunen. Och då går tankarna så klart till galoppfältet. Teoretiskt är detta möjligt även om Täby Galopp inte har fattat beslut om flytt, kommunen har egen mark på galoppfältet. Men ett besked om att Täby Galopp hittat ny lokalisering skulle göra det hela mycket enklare och bättre. Men sportcentrum behövs där det ligger, kanske behöver det inte se ut precis som det gör idag.
Det beslut som föreslås för nämnden är att rapporten ska godkännas och att uppdraget ska förklaras som slutfört.
Utredningen är gjord av fem olika konsultföretag med specialistkunskaper inom t ex. byggunderhåll, VVS-installationer, vattenrening i simbassänger och betongkonstruktioner. Slutsatsen är att det finns två olika vägar att gå.
1) Investeringar på ca 22 miljoner behövs för att klara verksamhet i ca 6 år och därefter med en stor investering på ca 600 – 700 miljoner.
2) Investera 22 miljoner enligt ovan och under sex år planera för en helt ny anläggning på annan plats än dagens.
Konsultgruppen menar att de investeringar som görs för att klara en sexårsperiod inte är något som kan tillgodoräknas långsiktigt. De skriver vidare att en helrenovering av sporthallen kan göras i etapper medan en motsvarande av simhallen kräver att hela anläggningen stängs. Under de kommande sex åren får vi räkna med sämre driftsäkerhet, sämre inomhusmiljö och högre kostnader jämfört med en modern anläggning.
Periodvis kommer anläggningen att vara stängd och antalet badande framöver får inte överskrida 70 personer per timme.
Konsulterna uppskattar (grov uppskattning) kostnaderna för en totalrenovering av simhallen till 283 miljoner och för sporthallen till 339 miljoner.
Snabbt dragna slutsatser
De två presenterade alternativen verkar rimliga. För mig är det självklart att kommunen behöver både sporthallar och simhall. Det kanske inte alla politiker tycker. Ordentliga besked efterlyses. Rent praktiskt är som jag ser det idrottshallarnas läge just här nödvändigt med tanke på två stora gymnasieskolor. Simhallen skulle kunna finnas på annan centralplats i kommunen.
Folkpartiet ser gärna en ny simhall tillsammans med en multihall och en ny anläggning för bollsport på annan central plats i kommunen. Och då går tankarna så klart till galoppfältet. Teoretiskt är detta möjligt även om Täby Galopp inte har fattat beslut om flytt, kommunen har egen mark på galoppfältet. Men ett besked om att Täby Galopp hittat ny lokalisering skulle göra det hela mycket enklare och bättre. Men sportcentrum behövs där det ligger, kanske behöver det inte se ut precis som det gör idag.
tisdag 6 april 2010
Om historia och religion i skolan
Det pågår en spännande och bitvis upprörd diskussion om historia och religion i skolan. Också här i Täby har frågan ventilerats. Jan Björklund kommenterade nyligen Skolverkets signaler om en historieundervisning i skolan som inte innefattar antiken och medeltiden. Dessutom lär det finnas förslag om att Kristendomen i skolans religionsundervisning inte längre ska ha någon särställning. Jan Björklund garanterade att dessa scenarier inte kommer att förverkligas så länge han är minister. Som lärare i historia, religion och samhällskunskap vill jag gärna lämna synpunkter.
För det första är det självklart att vår egen historia och händelser viktiga för vårt lands utveckling ska ha ett större utrymme i skolan än andra länders och andra världsdelars. Kristendomen har haft större inflytande och större betydelse för Sverige än andra religioner och detta ska givetvis återspeglas i undervisningen.
Det får inte innebära att vår egen historia och Kristendomen glorifieras eller framhålls som bättre än andra länders historia eller andra religioner. Så har tyvärr varit fallet under lång tid och möjligtvis ser vi en kvardröjande reaktion mot detta i de förslag som förs fram. I dagens värld är det nödvändigt att förstå både varför vårt eget och andra samhällen har utvecklats som de har gjorts.
Hur alla ämnen ska få plats i skolan och hur viktiga ämnen ska få tillräckligt med timmar är ständiga problem. I det framtida gymnasiet ska alla elever garanteras minst 50 timmar historia och lika många lektioner i religion. På studieförberedande program blir det fler. Trots att historieämnet stärks kommer ändå inte lektionerna att räcka till.
Nu har det från olika håll föreslagits att ämnena religion och historia ska förenas till ett. Det tycker jag är en utmärkt idé, i synnerhet för gymnasiet. Ämnet skulle kunna heta historia med idéhistoria och religionskunskap. Kursen i historia är full med religion och vice versa. Religioner och olika idéer samspelar alltid i olika skeden med historien och med samhälle, kultur, styrelseskick,förutsättningar för försörning,klimat, krig och konflikter etc. Alla religioner har uppstått i en viss historisk situation och en viss historisk miljö. Alla religioner har förändrats, utvecklats och reformerats i samspel med eller till följd av vad som skett i samhället.
Ett sammanhållet ämne skulle ge lärarna och eleverna betydligt mer tid och väsentligt större möjligheter till en undervisning som syftar till sammanhang och förståelse. Religion och olika idéer kan inte och ska inte brytas ur sitt sammanhang och mer lösryckt återkomma till eleverna vid olika tillfällen. Insikt och förståelse är en grundläggande förutsättning för tolerans och respekt för olika åsikter och traditioner. En av skolans viktigaste uppgifter idag borde vara att vaccinera eleverna mot olika former av extremism. Då blir det viktigt att se vilken roll religion i olika former och vid olika tidpunkter har spelat och spelar även i dag.
De som motsätter sig ett förslag som detta kanske gör det med hänvisning till religionens betydelse och det unika med religion. Men religionens betydelse och olika former av religioners inre liv och utövning av olika religioner är verkligen också en del av människans historia. Kanske dröjer sig några kvar vid frågan om religioner är något som skapats av människor i olika historiska miljöer och situationer eller om religioner och gudomligheter är något som helt utan relation till samhället på något övernaturligt sätt kommit till människorna från himlen, molnen eller via ett åskväder. För mig är den frågan lätt att besvara.
För det första är det självklart att vår egen historia och händelser viktiga för vårt lands utveckling ska ha ett större utrymme i skolan än andra länders och andra världsdelars. Kristendomen har haft större inflytande och större betydelse för Sverige än andra religioner och detta ska givetvis återspeglas i undervisningen.
Det får inte innebära att vår egen historia och Kristendomen glorifieras eller framhålls som bättre än andra länders historia eller andra religioner. Så har tyvärr varit fallet under lång tid och möjligtvis ser vi en kvardröjande reaktion mot detta i de förslag som förs fram. I dagens värld är det nödvändigt att förstå både varför vårt eget och andra samhällen har utvecklats som de har gjorts.
Hur alla ämnen ska få plats i skolan och hur viktiga ämnen ska få tillräckligt med timmar är ständiga problem. I det framtida gymnasiet ska alla elever garanteras minst 50 timmar historia och lika många lektioner i religion. På studieförberedande program blir det fler. Trots att historieämnet stärks kommer ändå inte lektionerna att räcka till.
Nu har det från olika håll föreslagits att ämnena religion och historia ska förenas till ett. Det tycker jag är en utmärkt idé, i synnerhet för gymnasiet. Ämnet skulle kunna heta historia med idéhistoria och religionskunskap. Kursen i historia är full med religion och vice versa. Religioner och olika idéer samspelar alltid i olika skeden med historien och med samhälle, kultur, styrelseskick,förutsättningar för försörning,klimat, krig och konflikter etc. Alla religioner har uppstått i en viss historisk situation och en viss historisk miljö. Alla religioner har förändrats, utvecklats och reformerats i samspel med eller till följd av vad som skett i samhället.
Ett sammanhållet ämne skulle ge lärarna och eleverna betydligt mer tid och väsentligt större möjligheter till en undervisning som syftar till sammanhang och förståelse. Religion och olika idéer kan inte och ska inte brytas ur sitt sammanhang och mer lösryckt återkomma till eleverna vid olika tillfällen. Insikt och förståelse är en grundläggande förutsättning för tolerans och respekt för olika åsikter och traditioner. En av skolans viktigaste uppgifter idag borde vara att vaccinera eleverna mot olika former av extremism. Då blir det viktigt att se vilken roll religion i olika former och vid olika tidpunkter har spelat och spelar även i dag.
De som motsätter sig ett förslag som detta kanske gör det med hänvisning till religionens betydelse och det unika med religion. Men religionens betydelse och olika former av religioners inre liv och utövning av olika religioner är verkligen också en del av människans historia. Kanske dröjer sig några kvar vid frågan om religioner är något som skapats av människor i olika historiska miljöer och situationer eller om religioner och gudomligheter är något som helt utan relation till samhället på något övernaturligt sätt kommit till människorna från himlen, molnen eller via ett åskväder. För mig är den frågan lätt att besvara.
onsdag 31 mars 2010
Regeringen satsar på sommarjobb - hur blir det i Täby?
Den borgerliga regeringen satsar nu särskilt på barn och ungdomar. Denna består av tre delar; flerbarnstillägget i barnbidraget höjs med totalt 700 miljoner, 100 miljoner satsas på sommarjobb för skolungdomar och sommarskolinsatser får ökat stöd med 20 mijoner.
Sommarjobben gäller jobb i kommuner, landsting och i ideella föreningar. Syftet är kommunal he- eller deltidsanställning i 2-8 veckor under tre sommarmånader. De pengar som satsas, 100 miljoner, beräknas kunna skapa ca 15 000 heltidsjobb.
I första hand gäller det ungdomar som lämnar grundskolan eller har gått gymnasiets första eller andra år. Det kan t ex handla om fritidsverksamhet, äldre- och handikappomsorg, uppgifter inom föreningslivet och parkskötsel. Detta kommer att ge betydligt bättre möjligheter för ungdomar som av egen kraft eller särskilda skäl inte har möjlighet att ordna sommarjobb.
Hittills har Täbys politiska ledning varit ointresserad av åtgärder för sommarjobb. Eller rättare sagt, det får inte kosta en krona. När nu alliansregeringen verkligen anstränger sig för detta borde Täby kommun givetvis nappa på möjligheten.
Att pengar kommer från staten gör det ännu bättre.
Vi väntar med spänning på Täby kommuns reaktion.
Sommarjobben gäller jobb i kommuner, landsting och i ideella föreningar. Syftet är kommunal he- eller deltidsanställning i 2-8 veckor under tre sommarmånader. De pengar som satsas, 100 miljoner, beräknas kunna skapa ca 15 000 heltidsjobb.
I första hand gäller det ungdomar som lämnar grundskolan eller har gått gymnasiets första eller andra år. Det kan t ex handla om fritidsverksamhet, äldre- och handikappomsorg, uppgifter inom föreningslivet och parkskötsel. Detta kommer att ge betydligt bättre möjligheter för ungdomar som av egen kraft eller särskilda skäl inte har möjlighet att ordna sommarjobb.
Hittills har Täbys politiska ledning varit ointresserad av åtgärder för sommarjobb. Eller rättare sagt, det får inte kosta en krona. När nu alliansregeringen verkligen anstränger sig för detta borde Täby kommun givetvis nappa på möjligheten.
Att pengar kommer från staten gör det ännu bättre.
Vi väntar med spänning på Täby kommuns reaktion.
tisdag 23 mars 2010
Möjlig risk för konflikt – till vems nytta?
Den svenska skolan har problem Förändringar har skett men mycket återstår. Täby har bra skolor, men det finns här som på andra håll mycket att förbättra. Det avgörande i skolan är mötet mellan eleverna och lärarna. Fler duktiga lärare som har mer tid med färre elever är ett allmänt hållet men stabilt koncept. Men varken kommuner eller skolchefer brukar tala om färre elever i klasserna eller fler lärare i förhållande till antalet elever. På längre sikt är rekryteringen till yrket den viktigaste frågan. Vilka vill bli lärare i framtiden?
Med elevernas bästa för ögonen kan vi följa den återkommande och infekterade debatten om lärarnas arbetstider. Just nu pågår en offensiv från SKL (arbetsgivaren Sveriges Kommuner och Landsting) understödd av 198 skolchefer. På DN debatt skrev skolcheferna att facken måste tillåta att rektorer och lärare får komma överens om hur lärarnas tid ska planeras. Det normala idag är att läraren har 35 timmar reglerad arbetstid per vecka och 10,5 timmar förtroendetid. Med det senare menas att läraren själv får avgöra om lektioner ska förberedas och skrivningar rättas i skolan, hemma eller någon annanstans.
Täbys två skolchefer Homar Kadir och Lena Morin tillhörde undertecknarna. Undrar om de undertecknade artikeln på eget bevåg eller på uppdrag av den politiska ledningen.
Men redan idag är det möjligt att komma överens lokalt, så skolcheferna måste vara ute efter något annat. I Dagens Samhälle (SKL:s tidning) skriver Lena Hörngren på ledarplats att ”man måste centralt ge skolledarna beslutanderätt och verktyg för att hitta lösningar som passar den egna skolan. Lösningar med elevernas bästa för ögonen och som man beslutar om i dialog med medarbetarna.” Ordalydelsen är viktig. Målet är en 40–timmarsvecka och att skolledarna får beslutanderätt men det ska ske i dialog.
Denna envisa kamp känns både ålderdomlig och märklig. Från början var det en LO-kampanj som gick ut på att ingen minsann skulle ha fler lediga veckor på sommaren än någon annan. Det normala i dag är större frihet och större eget ansvar för de anställda. Om det är eleverna som är det centrala så måste vi fråga oss vad lärarna ska göra i skolan när eleverna inte är där? I genomsnitt är eleverna i skolan 22 – 26tim/vecka. Tid för gemensam planering, arbetslagarbete, ämneskonferenser m. m finns redan idag.
En stor del av lärarjobbet handlar om läsning, lektionsförberedelser, rättning och efterarbete. Så länge vi har klasser, lektioner och lärare som undervisar kommer det att vara så. Och då handlar det om arbete som varje lärare måste göra för sina lektioner och för sina elever. Visst ska lärare samarbeta, det görs redan idag,men allt lämpar sig inte för grupparbeten i skolan med andra kollegor.
De som förespråkar en 40-timmarsvecka för lärarna måste konkret redovisa sina skäl och förslag. Vem ska leda, organisera och utveckla lärarna när de tvingas vara kvar i skolan? Vad ska det kosta? Vem ska betala? De starkaste argumenten för läraryrket är utöver kärlek till ämnet glädjen av att undervisa, kontakten med eleverna, fler lediga veckor och den större frihet som hittills funnits i skolan. Om ökad kvalitet för eleverna är det viktigaste måste också elevernas tid i skolan öka. Mer tid för lärarna i skolan måste matchas med fler timmar för eleverna. Tyvärr nämns detta aldrig eller ytterst sällan.
Det som från arbetsgivarhåll förts fram sedan början av 1990-talet handlar tyvärr vanligen om hur mycket pengar som skulle kunna sparas om lärarna övergick till 40-timmarsvecka.
Här finns tyvärr risk för en verklig konflikt mellan arbetsgivare och personal. Jag ser inte på något sätt hur en ålderdomlig 40-timmarsvecka skulle kunna lösa några av dagens problem i skolan. Och en viktig fråga kvarstår; vem vill bli lärare i framtiden?
Med elevernas bästa för ögonen kan vi följa den återkommande och infekterade debatten om lärarnas arbetstider. Just nu pågår en offensiv från SKL (arbetsgivaren Sveriges Kommuner och Landsting) understödd av 198 skolchefer. På DN debatt skrev skolcheferna att facken måste tillåta att rektorer och lärare får komma överens om hur lärarnas tid ska planeras. Det normala idag är att läraren har 35 timmar reglerad arbetstid per vecka och 10,5 timmar förtroendetid. Med det senare menas att läraren själv får avgöra om lektioner ska förberedas och skrivningar rättas i skolan, hemma eller någon annanstans.
Täbys två skolchefer Homar Kadir och Lena Morin tillhörde undertecknarna. Undrar om de undertecknade artikeln på eget bevåg eller på uppdrag av den politiska ledningen.
Men redan idag är det möjligt att komma överens lokalt, så skolcheferna måste vara ute efter något annat. I Dagens Samhälle (SKL:s tidning) skriver Lena Hörngren på ledarplats att ”man måste centralt ge skolledarna beslutanderätt och verktyg för att hitta lösningar som passar den egna skolan. Lösningar med elevernas bästa för ögonen och som man beslutar om i dialog med medarbetarna.” Ordalydelsen är viktig. Målet är en 40–timmarsvecka och att skolledarna får beslutanderätt men det ska ske i dialog.
Denna envisa kamp känns både ålderdomlig och märklig. Från början var det en LO-kampanj som gick ut på att ingen minsann skulle ha fler lediga veckor på sommaren än någon annan. Det normala i dag är större frihet och större eget ansvar för de anställda. Om det är eleverna som är det centrala så måste vi fråga oss vad lärarna ska göra i skolan när eleverna inte är där? I genomsnitt är eleverna i skolan 22 – 26tim/vecka. Tid för gemensam planering, arbetslagarbete, ämneskonferenser m. m finns redan idag.
En stor del av lärarjobbet handlar om läsning, lektionsförberedelser, rättning och efterarbete. Så länge vi har klasser, lektioner och lärare som undervisar kommer det att vara så. Och då handlar det om arbete som varje lärare måste göra för sina lektioner och för sina elever. Visst ska lärare samarbeta, det görs redan idag,men allt lämpar sig inte för grupparbeten i skolan med andra kollegor.
De som förespråkar en 40-timmarsvecka för lärarna måste konkret redovisa sina skäl och förslag. Vem ska leda, organisera och utveckla lärarna när de tvingas vara kvar i skolan? Vad ska det kosta? Vem ska betala? De starkaste argumenten för läraryrket är utöver kärlek till ämnet glädjen av att undervisa, kontakten med eleverna, fler lediga veckor och den större frihet som hittills funnits i skolan. Om ökad kvalitet för eleverna är det viktigaste måste också elevernas tid i skolan öka. Mer tid för lärarna i skolan måste matchas med fler timmar för eleverna. Tyvärr nämns detta aldrig eller ytterst sällan.
Det som från arbetsgivarhåll förts fram sedan början av 1990-talet handlar tyvärr vanligen om hur mycket pengar som skulle kunna sparas om lärarna övergick till 40-timmarsvecka.
Här finns tyvärr risk för en verklig konflikt mellan arbetsgivare och personal. Jag ser inte på något sätt hur en ålderdomlig 40-timmarsvecka skulle kunna lösa några av dagens problem i skolan. Och en viktig fråga kvarstår; vem vill bli lärare i framtiden?
lördag 20 mars 2010
Nu satsas det på sommarjobb för unga, men inte i Täby
Dagens Nyheter rapporterar att sommarjobben i kommunerna är på väg tillbaka. Intresset är stort och en tredjedel av kommunerna har valt att erbjuda fler platser än i fjol. Orsaken är förstås att många ungdomar inte har de kontakter som ofta krävs. Sommarjobben ordnas både av kommuner och av det privata näringslivet. Lönerna i landet varierar mellan 22.60 kronor per timme och 96 kronor.
Stockholms kommun har 3000 sommarjobb. Staden har också utmanat företagen och de kommunala bolagen på att skaffa fler arbetstillfällen för unga. Arbetslinjen gäller och att ungdomar får tre-fyra veckors sommarjobb är mycket angeläget.
Täby kommun engagerade sig en gång i tiden med framgång för sommarjobb. Så inte nu längre. Folkpartiet avsatte i sin budget över en miljon kronor för sommarjobb.
Moderaterna och KD tycker inte att kommunen ska ägna sig åt detta. Kanske är förhoppningar om framtida skattesänkningar viktigare.
Här är ännu ett exempel på ett område där Täby kommun skiljer ut sig från flertalet andra kommuner. Det är dystert.
Stockholms kommun har 3000 sommarjobb. Staden har också utmanat företagen och de kommunala bolagen på att skaffa fler arbetstillfällen för unga. Arbetslinjen gäller och att ungdomar får tre-fyra veckors sommarjobb är mycket angeläget.
Täby kommun engagerade sig en gång i tiden med framgång för sommarjobb. Så inte nu längre. Folkpartiet avsatte i sin budget över en miljon kronor för sommarjobb.
Moderaterna och KD tycker inte att kommunen ska ägna sig åt detta. Kanske är förhoppningar om framtida skattesänkningar viktigare.
Här är ännu ett exempel på ett område där Täby kommun skiljer ut sig från flertalet andra kommuner. Det är dystert.
måndag 15 mars 2010
Bra förändringar i planerna för Täby Centrum
Ett antal förändringar kommer nu med stor sannolikhet att ske beträffande Täby Centrums utbyggnad. Att bebyggelsen på norra sidan, framför Storstugan, inte blir av är positivt.
Det är en av de delar i projektet som Folkpartiet kritiserat och velat få bort ur planeringen.
En annan förändring är att Rodamco nu vill utnyttja den option (möjlighet) som avtalet fastställt och köpa fastigheten Mars 1 och del av Tibble 10:33 (parkeringsmarken där f d Grindtorpsskolan var belägen) från kommunen. Prislappen är 117 mkr. Här planeras bostäder och de parkeringsytor som skulle komplettera behovet för Täby Centrum utgår och ersätts med ett tredje garageplan under Täby torg.
I stort är förändringarna positiva för hela projektet och nu återstår formaliteter och att ett nytt tilläggsavtal mellan kommunen och Rodamco upprättas och godkänns av fullmäktige.
Det är en av de delar i projektet som Folkpartiet kritiserat och velat få bort ur planeringen.
En annan förändring är att Rodamco nu vill utnyttja den option (möjlighet) som avtalet fastställt och köpa fastigheten Mars 1 och del av Tibble 10:33 (parkeringsmarken där f d Grindtorpsskolan var belägen) från kommunen. Prislappen är 117 mkr. Här planeras bostäder och de parkeringsytor som skulle komplettera behovet för Täby Centrum utgår och ersätts med ett tredje garageplan under Täby torg.
I stort är förändringarna positiva för hela projektet och nu återstår formaliteter och att ett nytt tilläggsavtal mellan kommunen och Rodamco upprättas och godkänns av fullmäktige.
onsdag 10 mars 2010
108 miljoner plus för Täby 2010 i första prognos
Den första prognosen för Täbys ekonomi visar på plus 108 mkr. Det är naturligtvis bättre med plus än med minus i ekonomin. 2009 blev överskottet 159 mkr. Även 2011 och 2012 blir betydligt bättre än väntat. Och då vet vi ännu inte, i detta valår, vilka pengar som kommer att utlovas till kommunerna.
Trots detta ska nedskärningar på 120 mkr göras i Täby 2010 – 2012. Besparingarna går i huvudsak ut över barn, elever, unga, äldre och funktionshindrade. Några planer på justeringar eller eftertanke syns inte hos moderaterna eller KD. Nedskärningar har beslutats med hänvisning till det kärva ekonomiska läget. I fullmäktige i november talades om kris, katastrof och kommande skattehöjningar.
Folkpartiets budget för 2010 innehöll ca 30 mkr till kommunens kärnverksamheter än moderaterna och KD:s budget. Vi har också tydligt deklarerat att vi tar ställning till 2011 först när det faktiskt finns kunskap om förutsättningarna.
Leif Gripestam (M) fortsätter att i olika sammanhang påstå att Folkpartiets budget för 2010 är ofinansierad (den innehöll alltså 30 mkr mer än M+KD) och att detta skulle leda till en skattehöjning i vår budget för 2011. Det spelar tydligen ingen som helst roll vilka fakta som kommer i dagen eller hur verkligheten utvecklas.
När Leif Gripestam (M) myndigt har påstått något så ska det minsann vara så. Och om det inte alls stämmer med verkligheten så får några alerta partikamrater stämma in i kören (eller numera också KD) och högljutt och ofta upprepa felaktigheterna. En osanning blir aldrig sann av upprepningar och ett bestämt tonläge. Vad kan göras åt detta? Finns det inte någon fakta-ombudsman?
Det verkligt intressanta med Planeringsunderlag 2011-12, som moderaterna och KD beslutade om i kommunstyrelsen den 8 mars, är att skattesänkningar nämns som en möjlighet. Kris, katastrof och nedskärningar på 120 miljoner i november. 108 miljoner plus i mars och planer på sänkt skatt. Här går det fort.
Trots detta ska nedskärningar på 120 mkr göras i Täby 2010 – 2012. Besparingarna går i huvudsak ut över barn, elever, unga, äldre och funktionshindrade. Några planer på justeringar eller eftertanke syns inte hos moderaterna eller KD. Nedskärningar har beslutats med hänvisning till det kärva ekonomiska läget. I fullmäktige i november talades om kris, katastrof och kommande skattehöjningar.
Folkpartiets budget för 2010 innehöll ca 30 mkr till kommunens kärnverksamheter än moderaterna och KD:s budget. Vi har också tydligt deklarerat att vi tar ställning till 2011 först när det faktiskt finns kunskap om förutsättningarna.
Leif Gripestam (M) fortsätter att i olika sammanhang påstå att Folkpartiets budget för 2010 är ofinansierad (den innehöll alltså 30 mkr mer än M+KD) och att detta skulle leda till en skattehöjning i vår budget för 2011. Det spelar tydligen ingen som helst roll vilka fakta som kommer i dagen eller hur verkligheten utvecklas.
När Leif Gripestam (M) myndigt har påstått något så ska det minsann vara så. Och om det inte alls stämmer med verkligheten så får några alerta partikamrater stämma in i kören (eller numera också KD) och högljutt och ofta upprepa felaktigheterna. En osanning blir aldrig sann av upprepningar och ett bestämt tonläge. Vad kan göras åt detta? Finns det inte någon fakta-ombudsman?
Det verkligt intressanta med Planeringsunderlag 2011-12, som moderaterna och KD beslutade om i kommunstyrelsen den 8 mars, är att skattesänkningar nämns som en möjlighet. Kris, katastrof och nedskärningar på 120 miljoner i november. 108 miljoner plus i mars och planer på sänkt skatt. Här går det fort.
lördag 6 mars 2010
Täby behöver en ny simhall
Vederhäftiga analyser och undersökningar visar att Täbys simhall har gjort sitt. Upprustningar och förbättringar kan hålla igång Tibblebadet några år till, men inte längre. Anläggningen är från tidigt 1970-tal, och grundläggande delar och nyckelfunktioner är i alltför dåligt skick.
Enligt sakkunskapen är det bästa att hallen rivs. Självklart ska inte en kommun som Täby stå utan en simhall. Därför måste en ny hall planeras under de närmaste åren. Jag och folkpartiet förordar att en ny simhall planeras på galoppfältet - i den del som ligger närmast motorvägen.
I anslutning till simhallen byggs en multi-hall för bollsporter, konserter, galor och utställningar. Här skulle bl. a innebandyn kunna husera i framtiden.
Nu vet vi inte ännu något bestämt om tidplanen för galoppfältet och våra visioner kan nog inte infrias under de närmaste åren. Vad vi däremot vet idag är, att Täby badminton flyttar till ny hall efter sommaren 2010. Ett mycket bra förslag är att den gamla hallen får vara kvar till det är dags att bygga på marken. Det lär dröja några år. Då skulle innebandyn och kanske annan trångbodd idrottsverksamhet redan nu till hösten få bättre förutsättningar. Nästan allt som behövs finns ju redan på plats.
Täby sportcentrum med många idrottshallar ska renoveras och rustas. Där simhallen ligger idag bör det kunna byggas bostäder.
Också Tibble Teater måste göras i ordning och rustas ordentligt. I nuläget går det inte att hyra teatern och på något oklara grunder används den bara av Tibble Fria Gymnasium och någon ytterligare verksamhet.
Totalt i Täby är det eftersatta underhållet beräknat till en kostnad på ca 350 mkr exklusive simhall, sportcentrum och teatern. Här handlar det om Täbybornas gemensamma egendomar och värden.
Folkpartiet har föreslagit att kanske hälften av kommunens / medborgarnas samlade placerade medel kan tas i anspråk. I nuläget handlar det om ca 615 mkr, men ingen vet hur länge den summan står sig. Ca 300 mkr är tillräckligt som kommunal reserv framöver. Stora värden går förlorade om kapitalförstöringen får gå för långt.
En långsiktig strategi bör utarbetas och redovisas öppet. Dessutom behöver vi framöver sätta av ca 50 mkr årligen till fastighetstekniskt underhåll. Så ska kommande överskott användas, inte till att sänka skatten.
Enligt sakkunskapen är det bästa att hallen rivs. Självklart ska inte en kommun som Täby stå utan en simhall. Därför måste en ny hall planeras under de närmaste åren. Jag och folkpartiet förordar att en ny simhall planeras på galoppfältet - i den del som ligger närmast motorvägen.
I anslutning till simhallen byggs en multi-hall för bollsporter, konserter, galor och utställningar. Här skulle bl. a innebandyn kunna husera i framtiden.
Nu vet vi inte ännu något bestämt om tidplanen för galoppfältet och våra visioner kan nog inte infrias under de närmaste åren. Vad vi däremot vet idag är, att Täby badminton flyttar till ny hall efter sommaren 2010. Ett mycket bra förslag är att den gamla hallen får vara kvar till det är dags att bygga på marken. Det lär dröja några år. Då skulle innebandyn och kanske annan trångbodd idrottsverksamhet redan nu till hösten få bättre förutsättningar. Nästan allt som behövs finns ju redan på plats.
Täby sportcentrum med många idrottshallar ska renoveras och rustas. Där simhallen ligger idag bör det kunna byggas bostäder.
Också Tibble Teater måste göras i ordning och rustas ordentligt. I nuläget går det inte att hyra teatern och på något oklara grunder används den bara av Tibble Fria Gymnasium och någon ytterligare verksamhet.
Totalt i Täby är det eftersatta underhållet beräknat till en kostnad på ca 350 mkr exklusive simhall, sportcentrum och teatern. Här handlar det om Täbybornas gemensamma egendomar och värden.
Folkpartiet har föreslagit att kanske hälften av kommunens / medborgarnas samlade placerade medel kan tas i anspråk. I nuläget handlar det om ca 615 mkr, men ingen vet hur länge den summan står sig. Ca 300 mkr är tillräckligt som kommunal reserv framöver. Stora värden går förlorade om kapitalförstöringen får gå för långt.
En långsiktig strategi bör utarbetas och redovisas öppet. Dessutom behöver vi framöver sätta av ca 50 mkr årligen till fastighetstekniskt underhåll. Så ska kommande överskott användas, inte till att sänka skatten.
fredag 26 februari 2010
Täbymoderaterna för medvetet medborgarna bakom ljuset
Du som läser detta ombeds reflektera noga. Ibland går det så fort att det är svårt att hänga med. Täbys ekonomi är det centrala. Sen alla larmrapporter och dystra prognoser för skatteintäkterna förra våren har mycket hänt.
Fjolåret handlade som alla minns uteslutande om kris, panik och kommande katastrofer. Med utgångspunkt från detta kastade moderaterna i juni sin egen tvåårsbudget överbord och beslutade om tuffa nedskärningar 2010 – 2012. Ett 80-tal besparingsförslag klubbades snabbt och 60 mkr skulle bort redan 2010. Skolor, förskolor och äldre skulle stå för nästan hela summan.
Folkpartiet svalde inte detta. Vi tyckte att besparingar på 25 mkr var acceptabla och på samma sätt som gjorts i alla tider i Täby tar vi ställning till 2011 först när kunskap och förutsättningar faktiskt finns. Dessutom hade vi egna besparingsförslag.
2009 blev plötsligt mycket bättre än väntat. Överskottet blev hela 159 mkr. 65 av dessa föreslås gå till reserven för underhåll och 25 mkr flyttas över till 2010. När budgeten togs i november fanns många ljuspunkter men moderaterna höll fast vid nedskärningsplanen. Nu har också KD tagit avstånd från alla sina tidigare framförda synpunkter och lojalt anslutit sig till moderaterna. Kommunens budget för 2010 räknar med ett överskott på 28 mkr. Folkpartiets budget stannar vid ett plus på låga 2-3 mkr.
Nu anfaller Leif Gripestam (M) återigen (i Täby Allehanda) folkpartiet i Täby. Rut Casselbrant (KD) har lydigt anslutit sig. Folkpartiet budget leder ovillkorligen till skattehöjning 2011, påstår de. Detta trots att vi själva ännu inte tagit ställning till 2011! Vidare påstås att vi medvetet lägger underbalanserade budgetar. Det är fantastiskt att folkpartiets budget för Leif Gripestam verkar så mycket viktigare än verksamheten i kommunen och nedskärningarnas effekter för Täbyborna.
Nu finns (15/2) nya prognoser för 2010 – 2012. I år blir Täbys skatteintäkter 50 mkr bättre än vad som antogs i november och trenden fortsätter 2011 – 12. Alltså kommer Täby i år sannolikt att få ett överskott på över 100mkr. Ökningen därefter är beräknad till 25 – 30 mkr per år.
8 mars ska kommunstyrelsen besluta om PLU (planeringsunderlag) för 2011 och framåt. Märkligt nog redovisas fortfarande 28 mkr som resultat för 2010. De följande åren är väsentligt uppräknade. I inledningen till ärendet talas om kommande skattesänkningar.Från katastrof och nedskärningar till skattesänkningar på fyra månader. Här går det fort.
Gripestam (M) vill inte öppet säga att det viktigaste målet är att slå de andra kommunerna i tävlingen om landets lägsta kommunalskatt. Trots ett kommande resultat på över 100 mkr och moderata drömmar om nya skattesänkningar kommer Gripestam också att fortsätta påstå att folkpartiet är lättsinniga, att vi medvetet underbalanserar budgeten och att vi tvingas höja skatten.
I år prioriterar vi verksamhet för ca 30 mkr mer än moderaterna. Det är befogat.
Fjolåret handlade som alla minns uteslutande om kris, panik och kommande katastrofer. Med utgångspunkt från detta kastade moderaterna i juni sin egen tvåårsbudget överbord och beslutade om tuffa nedskärningar 2010 – 2012. Ett 80-tal besparingsförslag klubbades snabbt och 60 mkr skulle bort redan 2010. Skolor, förskolor och äldre skulle stå för nästan hela summan.
Folkpartiet svalde inte detta. Vi tyckte att besparingar på 25 mkr var acceptabla och på samma sätt som gjorts i alla tider i Täby tar vi ställning till 2011 först när kunskap och förutsättningar faktiskt finns. Dessutom hade vi egna besparingsförslag.
2009 blev plötsligt mycket bättre än väntat. Överskottet blev hela 159 mkr. 65 av dessa föreslås gå till reserven för underhåll och 25 mkr flyttas över till 2010. När budgeten togs i november fanns många ljuspunkter men moderaterna höll fast vid nedskärningsplanen. Nu har också KD tagit avstånd från alla sina tidigare framförda synpunkter och lojalt anslutit sig till moderaterna. Kommunens budget för 2010 räknar med ett överskott på 28 mkr. Folkpartiets budget stannar vid ett plus på låga 2-3 mkr.
Nu anfaller Leif Gripestam (M) återigen (i Täby Allehanda) folkpartiet i Täby. Rut Casselbrant (KD) har lydigt anslutit sig. Folkpartiet budget leder ovillkorligen till skattehöjning 2011, påstår de. Detta trots att vi själva ännu inte tagit ställning till 2011! Vidare påstås att vi medvetet lägger underbalanserade budgetar. Det är fantastiskt att folkpartiets budget för Leif Gripestam verkar så mycket viktigare än verksamheten i kommunen och nedskärningarnas effekter för Täbyborna.
Nu finns (15/2) nya prognoser för 2010 – 2012. I år blir Täbys skatteintäkter 50 mkr bättre än vad som antogs i november och trenden fortsätter 2011 – 12. Alltså kommer Täby i år sannolikt att få ett överskott på över 100mkr. Ökningen därefter är beräknad till 25 – 30 mkr per år.
8 mars ska kommunstyrelsen besluta om PLU (planeringsunderlag) för 2011 och framåt. Märkligt nog redovisas fortfarande 28 mkr som resultat för 2010. De följande åren är väsentligt uppräknade. I inledningen till ärendet talas om kommande skattesänkningar.Från katastrof och nedskärningar till skattesänkningar på fyra månader. Här går det fort.
Gripestam (M) vill inte öppet säga att det viktigaste målet är att slå de andra kommunerna i tävlingen om landets lägsta kommunalskatt. Trots ett kommande resultat på över 100 mkr och moderata drömmar om nya skattesänkningar kommer Gripestam också att fortsätta påstå att folkpartiet är lättsinniga, att vi medvetet underbalanserar budgeten och att vi tvingas höja skatten.
I år prioriterar vi verksamhet för ca 30 mkr mer än moderaterna. Det är befogat.
tisdag 23 februari 2010
Mosstorpsbacken – en liten pärla mitt i Täby
Mosstorpsbacken i Täby ligger i Roslags Näsby, några hundra meter från stationen. Backen är förhållandevis brant, ligger i norr och planar ut på Mosstorpsfältet. Här startade en gång Täby Slalomklubb sin verksamhet. Under flera år fanns här en enkel lift och belysning. Backen och fältet är ibland en populär samlingsplats för skidåkning utför och för åkning med pulka och tefat. På fältet går det utmärkt att göra skidspår, särskilt för barn och ungdomar.
För något år sedan förslog Folkpartiet att backen skulle göras i ordning. För en mindre kostnad skulle backen kunna förses med en enkel lift, belysningen skulle kunna göras i ordning och några längdspår vore inte något problem att köra upp. Vid köldgrader i december skulle konstsnö kunna grundlägga ett bra underlag för säsongen.
Vi hade kontakt med dåvarande ordförande för Täby Slalomklubb som ställde sig mycket positiv. Här finns fantastiska möjligheter, framför allt för yngre barn. Förslaget var att kommunen skulle utreda förutsättningarna för ett iordningställande av Mosstorpsbacken – ett stadion för vinterlek.
Svaret kom sent våren 2008. Kommunens majoritet ansåg att förslaget krävde alltför stora resurser som inte rymdes i den befintliga budgeten. Dessutom motiverades ett avslag på motionen med att väderleken inte varit gynnsam för skidåkning.
I debatten hänvisades sen också till planerna på en inomhusskidbacke i Ullna, Ullna Event Resort. På Ullnatippen planeras skidåkning både inom- och utomhus, rejält med liftar, restaurant, hotell, äventyrsbad och andelslägenheter. I pressklippen läser jag från 2005 att Täby enligt Sofia Paulsson (M) ska få detta underverk ”inom några år”. I ett större uppslag något senare deklarerar Leif Gripestam (M) att han räknar med att sätta spaden i marken år 2008.
Det var nu länge sedan vi hörde något om detta storstilade projekt. Det vore spännande om det kunde realiseras (givetvis utan kommunalt stöd). Men varför inte ställa i ordning den enkla och mindre glamourösa Mosstorpsbacken så länge? Och brist på snö är det inte varje år.
För något år sedan förslog Folkpartiet att backen skulle göras i ordning. För en mindre kostnad skulle backen kunna förses med en enkel lift, belysningen skulle kunna göras i ordning och några längdspår vore inte något problem att köra upp. Vid köldgrader i december skulle konstsnö kunna grundlägga ett bra underlag för säsongen.
Vi hade kontakt med dåvarande ordförande för Täby Slalomklubb som ställde sig mycket positiv. Här finns fantastiska möjligheter, framför allt för yngre barn. Förslaget var att kommunen skulle utreda förutsättningarna för ett iordningställande av Mosstorpsbacken – ett stadion för vinterlek.
Svaret kom sent våren 2008. Kommunens majoritet ansåg att förslaget krävde alltför stora resurser som inte rymdes i den befintliga budgeten. Dessutom motiverades ett avslag på motionen med att väderleken inte varit gynnsam för skidåkning.
I debatten hänvisades sen också till planerna på en inomhusskidbacke i Ullna, Ullna Event Resort. På Ullnatippen planeras skidåkning både inom- och utomhus, rejält med liftar, restaurant, hotell, äventyrsbad och andelslägenheter. I pressklippen läser jag från 2005 att Täby enligt Sofia Paulsson (M) ska få detta underverk ”inom några år”. I ett större uppslag något senare deklarerar Leif Gripestam (M) att han räknar med att sätta spaden i marken år 2008.
Det var nu länge sedan vi hörde något om detta storstilade projekt. Det vore spännande om det kunde realiseras (givetvis utan kommunalt stöd). Men varför inte ställa i ordning den enkla och mindre glamourösa Mosstorpsbacken så länge? Och brist på snö är det inte varje år.
lördag 20 februari 2010
Täby – Arlanda på 30 minuter
Den som vill åka kollektivt från Täby till Arlanda måste åka via Stockholm för att ta Arlanda Express eller flygbussen. Resan tar minst 60 minuter.
Nu finns ett fantastiskt förslag som skulle halvera restiden från Roslags Näsby sett. Företrädare för SL besökte nyligen Täby och berättade om möjligheterna. En idéstudie som i princip är en regelrätt förstudie (utan samråd) visar att det egentligen knappt finns några invändningar mot planerna på en förlängning av Roslagsbanan till Arlanda.
Från Vallentuna kommun till Arlanda är det bara ca 13 km. De enda problemen utgörs av en del riksintressen i form av fornlämningar. Men SL ser flera olika sträckningar som tänkbara. Luftfartsverket har varit med och realistiska möjligheter till en hållplats mellan terminal 4 och terminal 5 finns. Roslagsbanan skulle sen kunna fortsätta till Märsta för andra tåganslutningar.
Ett av de stora problemen för Arlanda idag är utsläppen från allt fler bilar. Det är taxibilar, flygresenärer, folk som arbetar på Arlanda och många som ska lämna eller hämta med bil. Uppskattningar pekar på ett tänkbart antal resande med Roslagsbanan på över 10 000 per dygn.
Kostnaden kan landa på 2-3 mdr. Om allt skulle gå smidigt är det möjligt med invigning 2017 – 2018. SL:s styrelse behandlar ärendet den 23 mars. Nu finns alla möjligheter till en enkel, framsynt och miljövänlig investering. En investering som i motsats till många andra bygger på något som redan finns och som dessutom ska rustas upp under de kommande åren.
Det är sällan vi ser så klockrena investeringar. Pengarna kan komma från olika håll, t ex från staten, SL och Roslagståg. Om allt annat går som det borde gäller det att skaka fram dem. Och varför inte en bra investering i Stockholms Nordost/Roslagens kollektivtrafik som inte behöver 30 – 40 år eller mer av utredning och osäkerhet.
Nu finns ett fantastiskt förslag som skulle halvera restiden från Roslags Näsby sett. Företrädare för SL besökte nyligen Täby och berättade om möjligheterna. En idéstudie som i princip är en regelrätt förstudie (utan samråd) visar att det egentligen knappt finns några invändningar mot planerna på en förlängning av Roslagsbanan till Arlanda.
Från Vallentuna kommun till Arlanda är det bara ca 13 km. De enda problemen utgörs av en del riksintressen i form av fornlämningar. Men SL ser flera olika sträckningar som tänkbara. Luftfartsverket har varit med och realistiska möjligheter till en hållplats mellan terminal 4 och terminal 5 finns. Roslagsbanan skulle sen kunna fortsätta till Märsta för andra tåganslutningar.
Ett av de stora problemen för Arlanda idag är utsläppen från allt fler bilar. Det är taxibilar, flygresenärer, folk som arbetar på Arlanda och många som ska lämna eller hämta med bil. Uppskattningar pekar på ett tänkbart antal resande med Roslagsbanan på över 10 000 per dygn.
Kostnaden kan landa på 2-3 mdr. Om allt skulle gå smidigt är det möjligt med invigning 2017 – 2018. SL:s styrelse behandlar ärendet den 23 mars. Nu finns alla möjligheter till en enkel, framsynt och miljövänlig investering. En investering som i motsats till många andra bygger på något som redan finns och som dessutom ska rustas upp under de kommande åren.
Det är sällan vi ser så klockrena investeringar. Pengarna kan komma från olika håll, t ex från staten, SL och Roslagståg. Om allt annat går som det borde gäller det att skaka fram dem. Och varför inte en bra investering i Stockholms Nordost/Roslagens kollektivtrafik som inte behöver 30 – 40 år eller mer av utredning och osäkerhet.
onsdag 17 februari 2010
Om valfrihet och mångfald i Täby
I Täby finns ca 27 000 hushåll. Knappt hälften av dessa finns i flerbostadshus. Antalet hyreslägenheter är runt 2 000. Kommunen (Moderaterna + KD) sålde hösten 1999 kommunens fastighetsbolag Täbyhus till Skandia. Skandia sålde vidare till Akelius som lovade långsiktighet vilket alla partier och hyresgäster var nöjda med.
Nyligen har 150 lägenheter vid Viggbyholm sålts och nu föreslås ombildning av 400 lägenheter i Vallatorp och Näsbypark. Mycket talar för att denna generation Akelius är ute efter snabba pengar. Hyresgästföreningen hävdar att strategin går ut på att medvetet strunta i underhåll och skötsel för att motivera hyresgästerna att köpa lägenheterna. Kommunen är på väg att bli en kommun utan hyresrätter. I Täby produceras bara några 10-tal nya hyreslägenheter per år.
I Mitt I Täby uttalar sig kommunstyrelsens ordförande Leif Gripestam (M),han är inte orolig. ”Vi kan inte göra något åt det. Det här är upp till ägarna och hyresgästerna. Det är inte politikernas sak att förhindra det. Akelius har sagt att de vill förvalta hyresrätter långsiktigt och det hoppas jag att de ska göra, säger han.”
Det är i och för sig korrekt. Men kanske är det dags att framhålla värdet av mångfald och valfrihet även när det gäller boendeformer. Många vill bo i en hyresrätt och Täby är i skriande behov av bostäder för människor som inte vill eller kan betala köp på 1,5 - 6 mkr för en bostad. Det är inte mer lockande att pendla till jobbet i Täby från andra förorter än tvärtom. Det är i allra hösta grad en politisk uppgift att sörja för medborgarnas bästa och för mångfald och valfrihet även i boendet.
Med en pragmatisk inställning som inte utgår ifrån den boendeform jag själv föredrar är det ibland viktigt med fler bostadsrätter och ibland behövs det fler hyresrätter. I en kommun med enbart hyreslägenheter skulle jag förstås tala för fler bostadsrätter. Finns det (nästan) bara bostadsrätter måste krafttag tas för fler hyresrätter. Medborgarnas åsikter och preferenser ska respekteras även om jag själv föredrar något annat. Det är riktig valfrihet.
Nyligen har 150 lägenheter vid Viggbyholm sålts och nu föreslås ombildning av 400 lägenheter i Vallatorp och Näsbypark. Mycket talar för att denna generation Akelius är ute efter snabba pengar. Hyresgästföreningen hävdar att strategin går ut på att medvetet strunta i underhåll och skötsel för att motivera hyresgästerna att köpa lägenheterna. Kommunen är på väg att bli en kommun utan hyresrätter. I Täby produceras bara några 10-tal nya hyreslägenheter per år.
I Mitt I Täby uttalar sig kommunstyrelsens ordförande Leif Gripestam (M),han är inte orolig. ”Vi kan inte göra något åt det. Det här är upp till ägarna och hyresgästerna. Det är inte politikernas sak att förhindra det. Akelius har sagt att de vill förvalta hyresrätter långsiktigt och det hoppas jag att de ska göra, säger han.”
Det är i och för sig korrekt. Men kanske är det dags att framhålla värdet av mångfald och valfrihet även när det gäller boendeformer. Många vill bo i en hyresrätt och Täby är i skriande behov av bostäder för människor som inte vill eller kan betala köp på 1,5 - 6 mkr för en bostad. Det är inte mer lockande att pendla till jobbet i Täby från andra förorter än tvärtom. Det är i allra hösta grad en politisk uppgift att sörja för medborgarnas bästa och för mångfald och valfrihet även i boendet.
Med en pragmatisk inställning som inte utgår ifrån den boendeform jag själv föredrar är det ibland viktigt med fler bostadsrätter och ibland behövs det fler hyresrätter. I en kommun med enbart hyreslägenheter skulle jag förstås tala för fler bostadsrätter. Finns det (nästan) bara bostadsrätter måste krafttag tas för fler hyresrätter. Medborgarnas åsikter och preferenser ska respekteras även om jag själv föredrar något annat. Det är riktig valfrihet.
fredag 12 februari 2010
Ännu mer betygsförvirring – betyg på lärarna
Betyg är ett ord som bör hanteras med stor varsamhet. Många tror att införandet av betyg, gärna i riktigt många steg och väldigt tidigt, löser alla skolans problem. Det torde inte finnas några bevis för att detta är riktigt.
Nu ska dessutom på sina håll eleverna betygsätta sina lärare. I debatten finns också frågan om lärarnas löneutveckling ska påverkas av elevernas betygsättning. Detta måste ju vara en av de mer befängda idéerna på mycket länge. Men, å andra sidan finns det politiker som på allvar menar att lärarnas löner ska påverkas av de betyg eleverna uppnår. Studiemotiverade elever med bra stöd hemifrån = hög lön för läraren. Kämpa med omotiverade elever = låg lön.
Det är nästan lika vansinnigt.
Ordet betyg är ofta magiskt. Rangordning och urval underlättas av betyg, men blir det relevant och rättvist? Utvärderingar, resultatkontroll och allehanda viktiga bedömningar kan göras utan betyg. Jag har själv i många år använt anonyma utvärderingar av undervisningen och mig själv som lärare i gymnasiet. Oavsett om eleverna var nöjda eller missnöjda var det nyttig information.
Täby kommun har nu infört utvärdering av lärarna på bred front och mer betonat utvärdering än betygsättning. Det är bra. Dessutom berör detta år 6 – 9 i skolan. Tidigare än så ska det inte göras, i varje fall inte på samma sätt. Eleverna får själva t ex bedöma om de:
- uppmuntras att ta ansvar för eget lärande
- tycker att framförda åsikter tas på allvar
- förstår mål och kriterier
- av läraren får den hjälp som behövs
- tycker att läraren behandlar eleverna respektfullt
- tycker att läraren är förberedd inför lektionerna
- tycker att läraren varierar undervisningen
Täbys modell handlar inte om betygsättning av lärare. Utvärderingen är tänkt som hjälp för läraren att utvecklas och förbättra sitt arbete. Till viss del handlar det också om elevinflytande. Men lärarna ska inte rangordnas med några betyg och givetvis ska inte lönen sättas på sådana grunder.
Det är bra att äldre elever får utvärdera lärarna och undervisningen, men ordet betygsättning ska undvikas. Dessutom är det viktigt att detta görs seriöst. Risken för missgrepp och ovidkommande påverkan är påtaglig.
Nu ska dessutom på sina håll eleverna betygsätta sina lärare. I debatten finns också frågan om lärarnas löneutveckling ska påverkas av elevernas betygsättning. Detta måste ju vara en av de mer befängda idéerna på mycket länge. Men, å andra sidan finns det politiker som på allvar menar att lärarnas löner ska påverkas av de betyg eleverna uppnår. Studiemotiverade elever med bra stöd hemifrån = hög lön för läraren. Kämpa med omotiverade elever = låg lön.
Det är nästan lika vansinnigt.
Ordet betyg är ofta magiskt. Rangordning och urval underlättas av betyg, men blir det relevant och rättvist? Utvärderingar, resultatkontroll och allehanda viktiga bedömningar kan göras utan betyg. Jag har själv i många år använt anonyma utvärderingar av undervisningen och mig själv som lärare i gymnasiet. Oavsett om eleverna var nöjda eller missnöjda var det nyttig information.
Täby kommun har nu infört utvärdering av lärarna på bred front och mer betonat utvärdering än betygsättning. Det är bra. Dessutom berör detta år 6 – 9 i skolan. Tidigare än så ska det inte göras, i varje fall inte på samma sätt. Eleverna får själva t ex bedöma om de:
- uppmuntras att ta ansvar för eget lärande
- tycker att framförda åsikter tas på allvar
- förstår mål och kriterier
- av läraren får den hjälp som behövs
- tycker att läraren behandlar eleverna respektfullt
- tycker att läraren är förberedd inför lektionerna
- tycker att läraren varierar undervisningen
Täbys modell handlar inte om betygsättning av lärare. Utvärderingen är tänkt som hjälp för läraren att utvecklas och förbättra sitt arbete. Till viss del handlar det också om elevinflytande. Men lärarna ska inte rangordnas med några betyg och givetvis ska inte lönen sättas på sådana grunder.
Det är bra att äldre elever får utvärdera lärarna och undervisningen, men ordet betygsättning ska undvikas. Dessutom är det viktigt att detta görs seriöst. Risken för missgrepp och ovidkommande påverkan är påtaglig.
onsdag 3 februari 2010
Nu går skam på torra land
Johan Taube, ordförande i stiftelsen Karby Gård, är sedan slutet på 1990-talet en uppskattad konferencier på Täby kommuns galakvällar då bland annat kulturpriset delas ut. I fjol fick han också äran att vara konferencier på Täby kommuns nationaldagsfirande. Den 6:e juni firas just på Karby Gård och på programmet står bland annat middag och välkomnande av nya svenska medborgare.
I valet 2006 ställde Johan upp för moderaterna i Täby och blev invald i kultur- och fritidsnämnden. I höstas meddelade Johan att han lämnar moderaterna och sina uppdrag för att i valet 2010 kandidera för Folkpartiet.
Nu får hans ställningstagande konsekvenser. En tjänsteman på kulturförvaltningen framförde per telefon att en överordnad meddelat att han inte får fortsätta sitt uppdrag den 6:e juni. Detta är helt uppenbart en följd av hans politiska engagemang för Folkpartiet. Med största sannolikhet har nämndens politiska ordförande, i stället för att själv ta ansvar för sitt beslut, gett uppdraget till enhetschefen, som i sin tur lämnat det vidare.
Johan är en uppskattad och omtyckt kulturpersonlighet i Täby, och ingen kan säga något annat än att han är mycket lämpad för uppdraget. Detta är rent ut sagt bedrövligt. Det är viktigt att skilja på sak och person. Och allt får inte förvandlas till ångestfylld partipolitik.
I valet 2006 ställde Johan upp för moderaterna i Täby och blev invald i kultur- och fritidsnämnden. I höstas meddelade Johan att han lämnar moderaterna och sina uppdrag för att i valet 2010 kandidera för Folkpartiet.
Nu får hans ställningstagande konsekvenser. En tjänsteman på kulturförvaltningen framförde per telefon att en överordnad meddelat att han inte får fortsätta sitt uppdrag den 6:e juni. Detta är helt uppenbart en följd av hans politiska engagemang för Folkpartiet. Med största sannolikhet har nämndens politiska ordförande, i stället för att själv ta ansvar för sitt beslut, gett uppdraget till enhetschefen, som i sin tur lämnat det vidare.
Johan är en uppskattad och omtyckt kulturpersonlighet i Täby, och ingen kan säga något annat än att han är mycket lämpad för uppdraget. Detta är rent ut sagt bedrövligt. Det är viktigt att skilja på sak och person. Och allt får inte förvandlas till ångestfylld partipolitik.
fredag 29 januari 2010
Täbys överskott 2009 blir 159 miljoner
Täbys preliminära bokslut ger 159 mkr i samlat överskott och inte 10 som budgeterats. Detta trots att kommunen sen 2006 har sänkt skatten med ca 100 mkr. Under 2009 har också 20 mkr extra avsatts till fastighetsunderhåll och 8 mkr till
s.k omstruktureringar för personalavveckling. I strikt ekonomisk mening var alltså 2009 ett mycket bra år.
Runt hälften av överskottet är ”tillfälliga” intäkter och kommer från ett ökad värde på värdepapper och från markförsäljningar. Av överskottet 2009 föreslås 65 mkr disponeras för eftersatt underhåll.(Det totala behovet har fastställts till ca 350mkr exklusive simhallen, Täby Sportcentrum och Tibble teater). Resultatet skulle då fastställas till 25 mkr för år 2009.
Under våren 2009 ökade oron i världsekonomin. Prognosen för skatteintäkter skrevs ner med 60 mkr. Utsikterna för åren 2010 – 2012 blev allt dystrare. Snabbt ratade moderaterna sin egen tvåårsbudget (2009 – 2010) från nov. -08 och beslutade om nedskärningar fram till 2012 på ca 110 mkr, varav 60 mkr 2010. I stora drag tas besparingarna på socialnämnden och barn- och grundskolenämnden.
Skatteintäkterna 2009 blev till slut 30 mkr bättre än vårens prognos, alltså bara 30 mkr sämre än vad som från början antagits. För år 2010 sköt regeringen till ytterligare 47 mkr. Det innebär att både 2009 och 2010 blir förhållandevis goda år. För 2010 beräknas ett överskott på 28 mkr. Mycket talar för att det kommer att bli minst 50 mkr.
Nu när man kan överblicka vårens panikåtgärder, visar det sig att ekonomin är och hela tiden har varit i god ordning. Varför måste vi då spara långt över 100 mkr, i huvudsak på barn, unga och äldre? För det första ser de prognoser kommunen följer för 2011 och 2012 fortfarande dystra ut och för det andra är stora besparingar tydligen inte något problem för moderaterna. De verkar mena att neddragningar aldrig påverkar verksamheten. Men, nedskärningarna ger negativa effekter. Täbys kostnader är redan mycket låga i förhållande till jämförbara kommuner.
Mycket information återstår innan vi vet vilka förutsättningar som gäller
2011 – 2012. Om utsikterna blir bättre och ekonomin stärks kan Täby komma i ett läge där vi har gjort stora nedskärningar, får sämre fungerande verksamhet och ett rejält överskott.
En fråga dyker med jämna mellanrum upp på min näthinna; är moderaternas mål billigare verksamhet och landets lägsta kommunalskatt, trots att det sällan sägs offentligt?
s.k omstruktureringar för personalavveckling. I strikt ekonomisk mening var alltså 2009 ett mycket bra år.
Runt hälften av överskottet är ”tillfälliga” intäkter och kommer från ett ökad värde på värdepapper och från markförsäljningar. Av överskottet 2009 föreslås 65 mkr disponeras för eftersatt underhåll.(Det totala behovet har fastställts till ca 350mkr exklusive simhallen, Täby Sportcentrum och Tibble teater). Resultatet skulle då fastställas till 25 mkr för år 2009.
Under våren 2009 ökade oron i världsekonomin. Prognosen för skatteintäkter skrevs ner med 60 mkr. Utsikterna för åren 2010 – 2012 blev allt dystrare. Snabbt ratade moderaterna sin egen tvåårsbudget (2009 – 2010) från nov. -08 och beslutade om nedskärningar fram till 2012 på ca 110 mkr, varav 60 mkr 2010. I stora drag tas besparingarna på socialnämnden och barn- och grundskolenämnden.
Skatteintäkterna 2009 blev till slut 30 mkr bättre än vårens prognos, alltså bara 30 mkr sämre än vad som från början antagits. För år 2010 sköt regeringen till ytterligare 47 mkr. Det innebär att både 2009 och 2010 blir förhållandevis goda år. För 2010 beräknas ett överskott på 28 mkr. Mycket talar för att det kommer att bli minst 50 mkr.
Nu när man kan överblicka vårens panikåtgärder, visar det sig att ekonomin är och hela tiden har varit i god ordning. Varför måste vi då spara långt över 100 mkr, i huvudsak på barn, unga och äldre? För det första ser de prognoser kommunen följer för 2011 och 2012 fortfarande dystra ut och för det andra är stora besparingar tydligen inte något problem för moderaterna. De verkar mena att neddragningar aldrig påverkar verksamheten. Men, nedskärningarna ger negativa effekter. Täbys kostnader är redan mycket låga i förhållande till jämförbara kommuner.
Mycket information återstår innan vi vet vilka förutsättningar som gäller
2011 – 2012. Om utsikterna blir bättre och ekonomin stärks kan Täby komma i ett läge där vi har gjort stora nedskärningar, får sämre fungerande verksamhet och ett rejält överskott.
En fråga dyker med jämna mellanrum upp på min näthinna; är moderaternas mål billigare verksamhet och landets lägsta kommunalskatt, trots att det sällan sägs offentligt?
lördag 23 januari 2010
Därför nej till tidiga betyg
Dags för en blogg om den alltid lika aktuella betygsfrågan. Vilka funktioner ska betygen fylla? Som jag ser det är det i huvudsak tre. Betyg behövs för rangordning och urval, t ex för intagning till högre utbildning. Betygen ska också ge elever och föräldrar information om elevens resultat och prestationer. Att betyg också motiverar och stimulerar eleverna får också räknas in, även om det här finns olika åsikter.
Vilka argument förs fram av betygsmotståndarna? Det finns flera, men att unga elever kan se betyget på deras uppnådda resultat som ett betyg på deras person och ofta jämför sig med andra i stället för att se sin egen utveckling är argument som många håller med om.
Betyg i sig får aldrig vara det enda sättet att motivera unga elever. Att tydligt klargöra vad eleverna ska lära sig och vilka mål som ska uppnås måste, utöver nyfikenhet och barns inneboende lust att bli stimulerade och lära sig nya saker, kunna motivera lika bra som betyg. För yngre elever, under de första årskurserna, finns absolut inga behov av urval och rangordning, tvärtom. Om sex- och sjuåringar kan få slippa rangordning och ständiga jämförelser med andra är mycket vunnet.
Det viktiga och nödvändiga är att kontrollera att eleverna lär sig det som krävs. Att många elever länge genom missriktad omtanke kunnat fortsätta uppåt i skolåren utan att behärska det som krävs för den nya nivån är ett stort misslyckande. Vem kan delta i en simtävlig utan att ha lärt sig simma? Skolsystemet har i alltför stor utsträckning utgått ifrån att alla elever lär sig samma saker på samma sätt på lika lång tid och vid samma ålder. Så är det förstås inte.
De som förordar betyg från första klass eller ännu tidigare, t ex moderaterna här i Täby, ser betyg som en patentlösning. Jag är en varm anhängare av det system som läsforskaren Bo Sundblad utformat. Inför varje termin ska elever och föräldrar konkret förstå vilka moment som ska avhandlas och vad som krävs för att bli godkänd i varje moment. En godkändnivå är nödvändig och den ska sörja för att eleven sen med goda förutsättningar kan gå vidare till nästa nivå, t ex nästa skolår. Detta kallas förkunskapsprincipen. En sådan information säger mycket mer än ett abstrakt betyg i t ex matematik.
Dessutom är vårt betygssystem med i förväg fastställda kriterier i flera nivåer i allmänhet för svårt att förstå för de yngsta eleverna.
Betyg kan ges från år sex eller möjligen år fem. Innan dess är det bäst med skriftliga omdömen med i förväg beskrivna kursplaner med fastställda nivåer för godkänt.
Vilka argument förs fram av betygsmotståndarna? Det finns flera, men att unga elever kan se betyget på deras uppnådda resultat som ett betyg på deras person och ofta jämför sig med andra i stället för att se sin egen utveckling är argument som många håller med om.
Betyg i sig får aldrig vara det enda sättet att motivera unga elever. Att tydligt klargöra vad eleverna ska lära sig och vilka mål som ska uppnås måste, utöver nyfikenhet och barns inneboende lust att bli stimulerade och lära sig nya saker, kunna motivera lika bra som betyg. För yngre elever, under de första årskurserna, finns absolut inga behov av urval och rangordning, tvärtom. Om sex- och sjuåringar kan få slippa rangordning och ständiga jämförelser med andra är mycket vunnet.
Det viktiga och nödvändiga är att kontrollera att eleverna lär sig det som krävs. Att många elever länge genom missriktad omtanke kunnat fortsätta uppåt i skolåren utan att behärska det som krävs för den nya nivån är ett stort misslyckande. Vem kan delta i en simtävlig utan att ha lärt sig simma? Skolsystemet har i alltför stor utsträckning utgått ifrån att alla elever lär sig samma saker på samma sätt på lika lång tid och vid samma ålder. Så är det förstås inte.
De som förordar betyg från första klass eller ännu tidigare, t ex moderaterna här i Täby, ser betyg som en patentlösning. Jag är en varm anhängare av det system som läsforskaren Bo Sundblad utformat. Inför varje termin ska elever och föräldrar konkret förstå vilka moment som ska avhandlas och vad som krävs för att bli godkänd i varje moment. En godkändnivå är nödvändig och den ska sörja för att eleven sen med goda förutsättningar kan gå vidare till nästa nivå, t ex nästa skolår. Detta kallas förkunskapsprincipen. En sådan information säger mycket mer än ett abstrakt betyg i t ex matematik.
Dessutom är vårt betygssystem med i förväg fastställda kriterier i flera nivåer i allmänhet för svårt att förstå för de yngsta eleverna.
Betyg kan ges från år sex eller möjligen år fem. Innan dess är det bäst med skriftliga omdömen med i förväg beskrivna kursplaner med fastställda nivåer för godkänt.
onsdag 20 januari 2010
Tror Leif Gripestam (M) på sin egen retorik?
I ett färskt nyhetsbrev hyllar Leif Gripestam (M) sin egen politik. Täbys ekonomi är stark och överskottet 2009 landar runt 155 mkr. Och detta trots att kommunalskatten sänkts med 100 mkr sedan 2006. Folkpartiet har röstat för skattesänkningar, men inte alla.
Det trista är att han så konsekvent upprepar sina osanningar om Folkpartiet i Täby. Leifs huvudnummer har hittills varit påståendet att Folkpartiets budget för 2011 innehåller en skattehöjning. Detta trots att vi inte ännu tagit ställning till 2011, vi följer den gamla rutinen att göra budget för ett år i taget. Vi gör det när förutsättningarna är kända och underlag finns. Budget över ett år är i dessa tider nog så vanskligt och oförutsägbart. Av moderaternas två – årsbudget från 2008 återstår inte mycket. Den budgeten beräknade för övrigt ett nollresultat för 2010.
Detta var då enligt Leif höjden av ansvarstagande.
Folkpartiets budget för 2010 beräknade ett överskott på ca 4 mkr. Efter justering till följd av en felbedömning är ca 2 mkr en korrekt siffra. Vi använder överskottet och reserver på ca 40 mkr år 2010 för att inte göra de nedskärningar vi tycker får negativa effekter för invånarna, både på kort och på lång sikt. I vårt förslag gjorde vi i våra ögon rimliga besparingar på drygt 25 mkr. Täby kommuns budget omsluter drygt 2,5 miljarder.
Nu påstår Leif Gripestam (M) att ”Folkpartiet vill köra kommunen med
underskott 2010”. Det är en helt enkelt inte sant.
Ett budgetförslag för 2010 från FP med någon miljon i överskott är enligt Gripestam ansvarslöst. Men hans egen tvåårsbudget från 2008 med ett nollresultat var då höjden av ansvarstagande.
Frågan är om han till följd av upprepade och beslutsamma påståenden tror på sin egen retorik?
Det trista är att han så konsekvent upprepar sina osanningar om Folkpartiet i Täby. Leifs huvudnummer har hittills varit påståendet att Folkpartiets budget för 2011 innehåller en skattehöjning. Detta trots att vi inte ännu tagit ställning till 2011, vi följer den gamla rutinen att göra budget för ett år i taget. Vi gör det när förutsättningarna är kända och underlag finns. Budget över ett år är i dessa tider nog så vanskligt och oförutsägbart. Av moderaternas två – årsbudget från 2008 återstår inte mycket. Den budgeten beräknade för övrigt ett nollresultat för 2010.
Detta var då enligt Leif höjden av ansvarstagande.
Folkpartiets budget för 2010 beräknade ett överskott på ca 4 mkr. Efter justering till följd av en felbedömning är ca 2 mkr en korrekt siffra. Vi använder överskottet och reserver på ca 40 mkr år 2010 för att inte göra de nedskärningar vi tycker får negativa effekter för invånarna, både på kort och på lång sikt. I vårt förslag gjorde vi i våra ögon rimliga besparingar på drygt 25 mkr. Täby kommuns budget omsluter drygt 2,5 miljarder.
Nu påstår Leif Gripestam (M) att ”Folkpartiet vill köra kommunen med
underskott 2010”. Det är en helt enkelt inte sant.
Ett budgetförslag för 2010 från FP med någon miljon i överskott är enligt Gripestam ansvarslöst. Men hans egen tvåårsbudget från 2008 med ett nollresultat var då höjden av ansvarstagande.
Frågan är om han till följd av upprepade och beslutsamma påståenden tror på sin egen retorik?
tisdag 19 januari 2010
Täby missar skol-VM i badminton
Täby har nu missat chansen att få arrangera skol-VM i badminton. Svenska Skolidrottsförbundet och Täby Badminton har sedan mars 2009 arbetat för att få 2012 års skol-VM till Täby och den nya badmintonhallen.
Redan i februari gjordes ett program och planering för tävlingen vilket sedan följdes av en budget. Under hela 2009 försökte arrangörerna utan att lyckas få positiv respons från Täby kommun.
I början av december skrev Svenska Skolidrottsförbundets ordförande Leif Larsson ett brev till kommunstyrelsen vilket jag fick för kännedom. Han tror i brevet, med tanke på Täby Badminton och på den nya hallen, att Täby kommun är särskilt angelägen att i konkurrens med andra städer och länder få arrangera tävlingen. Så väl var det inte.
För anordnande av Skol-VM krävs stöd från och samarbete med den aktuella kommunen.
Förbundsordförande Larsson ville att Täby kommun skulle ställa sig positiv till arrangemanget och att föreningen får det stöd som ekonomiskt och kulturellt krävs för att genomföra tävlingarna. Detta skulle kunna ske genom ett förhandsbesked om stöd till den budget som föreningen gjort i samråd med Svenska Skolidrottsförbundet. Leif Larsson önskar i detta ärende en träff med ledningen för Täby kommun.
Nu har tiden runnit ut. Annan plats för skol-VM 2012 är utsedd. Täby kommun var inte intresserad. Vad jag förstår har brevet från början av december inte besvarats. Kanske anser den politiska majoriteten att detta inte är något som kommunen ska ägna sig åt. Regeringen har en annan uppfattning. I idrottspropositionen beskrivs behovet av stöd till arrangörer för att fler internationella evenemang ska förläggas i Sverige.
Det är å andra sidan inte första gången som den politiken som förs i Täby är en helt annan än den regeringen står för.
Redan i februari gjordes ett program och planering för tävlingen vilket sedan följdes av en budget. Under hela 2009 försökte arrangörerna utan att lyckas få positiv respons från Täby kommun.
I början av december skrev Svenska Skolidrottsförbundets ordförande Leif Larsson ett brev till kommunstyrelsen vilket jag fick för kännedom. Han tror i brevet, med tanke på Täby Badminton och på den nya hallen, att Täby kommun är särskilt angelägen att i konkurrens med andra städer och länder få arrangera tävlingen. Så väl var det inte.
För anordnande av Skol-VM krävs stöd från och samarbete med den aktuella kommunen.
Förbundsordförande Larsson ville att Täby kommun skulle ställa sig positiv till arrangemanget och att föreningen får det stöd som ekonomiskt och kulturellt krävs för att genomföra tävlingarna. Detta skulle kunna ske genom ett förhandsbesked om stöd till den budget som föreningen gjort i samråd med Svenska Skolidrottsförbundet. Leif Larsson önskar i detta ärende en träff med ledningen för Täby kommun.
Nu har tiden runnit ut. Annan plats för skol-VM 2012 är utsedd. Täby kommun var inte intresserad. Vad jag förstår har brevet från början av december inte besvarats. Kanske anser den politiska majoriteten att detta inte är något som kommunen ska ägna sig åt. Regeringen har en annan uppfattning. I idrottspropositionen beskrivs behovet av stöd till arrangörer för att fler internationella evenemang ska förläggas i Sverige.
Det är å andra sidan inte första gången som den politiken som förs i Täby är en helt annan än den regeringen står för.
onsdag 13 januari 2010
Var ska Täby växa?
I väntan på en utredning om förbättrad kapacitet för kollektivtrafiken planeras för Täbys utbyggnad till 80 000 invånare. Var någonstans är det tänkt att Täby ska växa? I huvudsak anges tre olika områden; Arninge, Täby Centrum/galoppfältet samt Roslags Näsby.
Ambitionerna för Arninge är i stort sett bra, men frågetecknen är många. Kan strandskyddet upphävas för att ge plats åt bostäder? Hur blir det med planerna på inomhusskidbacken Ullna Event Resort, projektet som var katalysator för hela områdets planering? När ska kollektivtrafiken för området planeras? Vart ska företag som äger sina fastigheter ta vägen om de vill flytta för att ge plats åt bostäder?
Täby Centrum rullar på och med tiden blir det säkert bra. Bostäder på parkeringsfältet och vid Grindtorpskyrkan är helt ok, husen vid Storstugan borde ha utgått. Införandet av parkeringsavgifter kommer att bli en nyhet för många. Som alltid blir det besvärligt under ombyggnadstiden, det gäller att hålla ut. Galoppfältet har rört sig avsevärt i rätt riktning, men att Galoppen nu är intresserad av en annan och bättre lokalisering är inte detsamma som att allt är klart och att fältet kan planeras för bostäder. Än återstår många hinder och svåra frågor.
Det mest självklara området för nya bostäder är stationsområdet vid Roslags Näsby. På bägge sidor om hållplatsen blir det nya bostäder. Kommunalhuset är uttjänt och kommer inte att fungera framöver. Stora underhållskostnader och renoveringar skulle krävas och dessutom fungerar inte huset som ett modernt kommunalhus ska göra. Totalt sett kan hela området mellan järnvägen, Centralvägen, Stockholmsvägen och Smedjevägen planeras för bostäder. Siffran är förstås oviss och högst preliminär, men 600 bostäder är utgångspunkten. Här passar det utmärkt med små och medelstora lägenheter.
Men då måste ett kommunalhus finnas någon annanstans. Planerna nu är att framöver ersätta det nuvarande kommunalhuset med ett mindre i Täby Centrum. Kommunen äger marken framför sjukhuset och det är där som ett nytt kommunalhus planeras. Att intäkterna från marken vid Roslags Näsby kommer att finansiera nybygget är en förutsättning.
Visst finns det fler områden för nya bostäder, men de större volymerna kan inrymmas i de tre ovan beskrivna områdena. Det är bra om Täby växer, men låt oss slippa årtals- och sifferexercis. Enklast skulle Täbys befolkning öka om boendeytan per person minskade till 1970-talets nivå. Då skulle vi bli 5-6000 fler Täbybor. Självklart ska inte någon på det sättet reglera folks boende. Det låter sig inte göras via politiska beslut, inte ens om ett parti har egen majoritet i fullmäktige.
Ambitionerna för Arninge är i stort sett bra, men frågetecknen är många. Kan strandskyddet upphävas för att ge plats åt bostäder? Hur blir det med planerna på inomhusskidbacken Ullna Event Resort, projektet som var katalysator för hela områdets planering? När ska kollektivtrafiken för området planeras? Vart ska företag som äger sina fastigheter ta vägen om de vill flytta för att ge plats åt bostäder?
Täby Centrum rullar på och med tiden blir det säkert bra. Bostäder på parkeringsfältet och vid Grindtorpskyrkan är helt ok, husen vid Storstugan borde ha utgått. Införandet av parkeringsavgifter kommer att bli en nyhet för många. Som alltid blir det besvärligt under ombyggnadstiden, det gäller att hålla ut. Galoppfältet har rört sig avsevärt i rätt riktning, men att Galoppen nu är intresserad av en annan och bättre lokalisering är inte detsamma som att allt är klart och att fältet kan planeras för bostäder. Än återstår många hinder och svåra frågor.
Det mest självklara området för nya bostäder är stationsområdet vid Roslags Näsby. På bägge sidor om hållplatsen blir det nya bostäder. Kommunalhuset är uttjänt och kommer inte att fungera framöver. Stora underhållskostnader och renoveringar skulle krävas och dessutom fungerar inte huset som ett modernt kommunalhus ska göra. Totalt sett kan hela området mellan järnvägen, Centralvägen, Stockholmsvägen och Smedjevägen planeras för bostäder. Siffran är förstås oviss och högst preliminär, men 600 bostäder är utgångspunkten. Här passar det utmärkt med små och medelstora lägenheter.
Men då måste ett kommunalhus finnas någon annanstans. Planerna nu är att framöver ersätta det nuvarande kommunalhuset med ett mindre i Täby Centrum. Kommunen äger marken framför sjukhuset och det är där som ett nytt kommunalhus planeras. Att intäkterna från marken vid Roslags Näsby kommer att finansiera nybygget är en förutsättning.
Visst finns det fler områden för nya bostäder, men de större volymerna kan inrymmas i de tre ovan beskrivna områdena. Det är bra om Täby växer, men låt oss slippa årtals- och sifferexercis. Enklast skulle Täbys befolkning öka om boendeytan per person minskade till 1970-talets nivå. Då skulle vi bli 5-6000 fler Täbybor. Självklart ska inte någon på det sättet reglera folks boende. Det låter sig inte göras via politiska beslut, inte ens om ett parti har egen majoritet i fullmäktige.
tisdag 5 januari 2010
DN debatt om driftsformer, politisk retorik och lagtrots
Det var lite pirrigt att läsa DN på morgonen den 2 januari. Jag ska erkänna att brevlådan fick ett ovanligt tidigt besök. Hittills har min artikel på DN Debatt fått ett bra bemötande och många spännande kommentarer. I huvudsak handlar dessa om privatisering, Tibblegymnasiet, friskolor och om moderaternas lagtrots.
Det är trots allt lite märkligt att just moderaterna i Täby, en kommun där de själva styrt (just nu med egen majoritet) sen länge, har så liten tilltro till politikens förmåga att ge förutsättningar för utveckling av skolan. Nu har vi dessutom en borgerlig regering, vilket också borde stärka tillförsikten. Det är lättare att förstå en frustrerad borgerlig politiker i en helröd kommun med en röd regering som tillsammans driver skolan i en helt annan riktnig än den önskade.
I Täby kommuns Verksamhetsplan och budget för 2009 skriver tjänstemännen att kommunens egna skolor ska stå sig väl i konkurrensen. I moderaternas politiska text i samma dokument är målet att alla skolor i Täby ska vara friskolor. Förvirringen kan väl knappast illustreras tydligare?
När Tibbleskolan skulle knoppas av lugnades elever, personal och föräldrar med att inget skulle förändras. Allt skulle fortsätta som förut. En klar majoritet var emot avknoppningen, så det gällde att lugna de oroliga. Tibble är en bra skola i dag och var en bra skola redan tidigare. Det är mycket svårt att belägga några avgörande förbättringar som inte skulle kunna ha ägt rum med en kommunal rektor. Det är inte detta det handlar om.
Fråga 1 gäller varför det är så angeläget att omvandla bra kommunala skolor till friskolor?
Fråga 2 gäller varför detta i så fall inte ska följa de lagar och regler som gäller i samhället i övrigt när något av värde ska överföras från medborgarna till privata företag?
Det är riktigt att marknadsprinciper och korrekt anbudsförfarande oftast gynnar den som betalar mest. Om inte kvalitetskriterierna mycket tydligt har satts i första rummet. Det kan vara ett skäl till att utveckla den kommunala skolan i stället för att sälja den. Alternativet till korrekt och öppen hantering vid försäljningar är att politiker kan ge vad som helst till vem som helst på egna villkor.
Länk till artikeln och den efterföljande debatten:
Själv har jag i huvudsak fått positiva kommentarer, både från allmänheten och från andra politiker. Några inlägg känns mer bekanta än andra. Även politiker måste kunna erkänna att allt inte är svart eller vitt.
Det är viktigt med en fördjupad debatt utan reflexmässiga höger- och vänsterstämplingar. Politiker som tror att marknadens idealfunktioner rakt av kan tillämpas inom områden som helt betalas med skattepengar gör det lätt för sig. Jämförelser mellan skolor/förskolor och livsmedelsbutiker eller bensinmackar är väl ändå rätt korkade, men de finns.
Så länge vi har skolplikt och en avgiftsfri skola för alla, helt bekostad av skattemedel, finns ingen marknad i dess egentliga betydelse. Nationalekonomin motiverar det offentligas ansvar för skolan med ”positiva externa och långsiktiga effekter”. Hela samhället vinner på en sådan ordning.
Som vi ser utesluter inte denna ordning andra aktörer än de offentliga. Företag av olika former bidrar till att utvecklingen går framåt. Ett växande antal friskolor har varit bra för Sverige. Men, den avgörande frågan är vilken utgångspunkt vi har och vilken av de två till stora delar olika världarna som ska utgöra grunden. Jag menar att skolan som en offentlig angelägenhet för hela samhället måste vara utgångspunkten. Friskolor, företag, marknadstänkande, konkurrens och strävan efter vinst får anpassas efter detta.
Motsatsen går att skissera. En ”ren” marknad befriad från ”klåfingriga politiker” skulle mycket väl kunna tillhandahålla utbildning. Det kan finnas politiker som vill se en sådan ordning. Medborgarna skulle då få lägre skatt och sen själva bekosta utbildningen. Kostnaden hamnar på hushåll med barn. Den som inte har barn behöver inte betala för skolan. Prisbildningen skulle vara fri och dagens regelverk skulle vara uppluckrat.
Om någon vill se en sådan ordning hoppas jag på raka och tydliga besked och en öppen debatt.
Det är trots allt lite märkligt att just moderaterna i Täby, en kommun där de själva styrt (just nu med egen majoritet) sen länge, har så liten tilltro till politikens förmåga att ge förutsättningar för utveckling av skolan. Nu har vi dessutom en borgerlig regering, vilket också borde stärka tillförsikten. Det är lättare att förstå en frustrerad borgerlig politiker i en helröd kommun med en röd regering som tillsammans driver skolan i en helt annan riktnig än den önskade.
I Täby kommuns Verksamhetsplan och budget för 2009 skriver tjänstemännen att kommunens egna skolor ska stå sig väl i konkurrensen. I moderaternas politiska text i samma dokument är målet att alla skolor i Täby ska vara friskolor. Förvirringen kan väl knappast illustreras tydligare?
När Tibbleskolan skulle knoppas av lugnades elever, personal och föräldrar med att inget skulle förändras. Allt skulle fortsätta som förut. En klar majoritet var emot avknoppningen, så det gällde att lugna de oroliga. Tibble är en bra skola i dag och var en bra skola redan tidigare. Det är mycket svårt att belägga några avgörande förbättringar som inte skulle kunna ha ägt rum med en kommunal rektor. Det är inte detta det handlar om.
Fråga 1 gäller varför det är så angeläget att omvandla bra kommunala skolor till friskolor?
Fråga 2 gäller varför detta i så fall inte ska följa de lagar och regler som gäller i samhället i övrigt när något av värde ska överföras från medborgarna till privata företag?
Det är riktigt att marknadsprinciper och korrekt anbudsförfarande oftast gynnar den som betalar mest. Om inte kvalitetskriterierna mycket tydligt har satts i första rummet. Det kan vara ett skäl till att utveckla den kommunala skolan i stället för att sälja den. Alternativet till korrekt och öppen hantering vid försäljningar är att politiker kan ge vad som helst till vem som helst på egna villkor.
Länk till artikeln och den efterföljande debatten:
Själv har jag i huvudsak fått positiva kommentarer, både från allmänheten och från andra politiker. Några inlägg känns mer bekanta än andra. Även politiker måste kunna erkänna att allt inte är svart eller vitt.
Det är viktigt med en fördjupad debatt utan reflexmässiga höger- och vänsterstämplingar. Politiker som tror att marknadens idealfunktioner rakt av kan tillämpas inom områden som helt betalas med skattepengar gör det lätt för sig. Jämförelser mellan skolor/förskolor och livsmedelsbutiker eller bensinmackar är väl ändå rätt korkade, men de finns.
Så länge vi har skolplikt och en avgiftsfri skola för alla, helt bekostad av skattemedel, finns ingen marknad i dess egentliga betydelse. Nationalekonomin motiverar det offentligas ansvar för skolan med ”positiva externa och långsiktiga effekter”. Hela samhället vinner på en sådan ordning.
Som vi ser utesluter inte denna ordning andra aktörer än de offentliga. Företag av olika former bidrar till att utvecklingen går framåt. Ett växande antal friskolor har varit bra för Sverige. Men, den avgörande frågan är vilken utgångspunkt vi har och vilken av de två till stora delar olika världarna som ska utgöra grunden. Jag menar att skolan som en offentlig angelägenhet för hela samhället måste vara utgångspunkten. Friskolor, företag, marknadstänkande, konkurrens och strävan efter vinst får anpassas efter detta.
Motsatsen går att skissera. En ”ren” marknad befriad från ”klåfingriga politiker” skulle mycket väl kunna tillhandahålla utbildning. Det kan finnas politiker som vill se en sådan ordning. Medborgarna skulle då få lägre skatt och sen själva bekosta utbildningen. Kostnaden hamnar på hushåll med barn. Den som inte har barn behöver inte betala för skolan. Prisbildningen skulle vara fri och dagens regelverk skulle vara uppluckrat.
Om någon vill se en sådan ordning hoppas jag på raka och tydliga besked och en öppen debatt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
