Kommunens hemtjänst svarar 2011 för ca 18 procent av det totala behovet. 29 olika företag står för resten. Andel hemtjänst i egen regi har stadigt minskat under en följd av år. Utgångspunkten har varit och är att olika aktörer ska ha lika villkor. Ersättningen (peng) ges i tre kategorier: omsorg och service, enbart ledsagning och avlösning samt enbart service. Kommunens biståndsbedömning avgör vilka insatser den äldre är berättigad till och därefter väljer personen vem som ska utföra tjänsten. Det går fort och är lätt att byta leverantör.
Ingenting talar för att det finns någon påtaglig skillnad mellan äldre som anlitar privat hemtjänst och äldre som anlitar kommunens. Om någon aktör inte kan tillgodose önskemål beror det oftast på tillfälligheter, personalbrist eller schemaproblem vare sig det är kommunen eller någon annan. Det finns inte något som tyder på att privat hemtjänst skulle vara bättre än den kommunala eller tvärtom. Det beror som vanligt på hur ledning och personal fungerar.
Alla som erbjuder hemtjänst ersätts lika för utförda och redovisade timmar.
Stadigt underskott i kommunens hemtjänst
Under en lång tid av år har kommunens hemtjänst redovisat underskott. För år 2011 kan det röra sig om 5-7 mkr. Pengar från andra områden inom socialnämndens verksamheter har skjutits till. I längden är detta inte hållbart. Det är varken rimligt eller lämpligt (och kanske olagligt) att betala högre ersättning till bara en aktör av 30 utan särskilda skäl. Skattebetalarna måste fråga sig varför många extra miljoner kan gå till en aktör när i stort sett samma tjänster kan fås från 29 andra.
Gjorda analyser och jämförelserFörst under 2011 har noggranna analyser gjorts och en mängd åtgärder har vidtagits. Analyserna visar att ersättningsnivåerna i Täby ligger relativt lågt men högre än t ex Danderyd, Lidingö, Stockholm och i jämnhöjd med Sollentuna och Solna. Även om ersättningsnivåerna ger förhållandevis lika villkor finns det andra faktorer som ger skilda ekonomiska förutsättningar. Kollektivavtal, rätt till heltid (med självvalda arbetstider), kommunala regelverk och krav på formell utbildning kan vara sådana faktorer.
• Kommunens personal har kortare arbetstid per vecka
• Kommunens personal har högre löner
• Övertalighet och personalfrågor hanteras på olika sätt
Genomsnittslönen för en undersköterska (23 000 kr) och för ett vårdbiträde (22 100 kr) i Täby är högre än i andra jämförbara kommuner i länet. Kommunen är bunden av kommunallagen med lokaliseringsprincip och förbud mot affärsverksamhet. En enskild leverantör kan få ägartillskott, ha stordriftsfördelar och kan erbjuda tilläggstjänster.
Vidtagna åtgärder är i nuläget otillräckliga
Självklart borde större ansträngningar ha gjorts för flera år sedan. Nu, 2011, är det väl sent. Antalet årsarbetare har minskat från 73 till 66, en halvtid som utvecklingsledare har avvecklats, antalet chefer per anställd kan inte bli lägre, antalet samordnare har minskat från 4 till 3 och två arbetsgrupper har slagits ihop. Återstående åtgärder som nämnts är förändring av arbetstiden och avveckling av två bilar. Även om (vilket är högst osannolikt) personalorganisationen skulle acceptera fler arbetstimmar per vecka utan lönepåslag förväntas ett underskott på flera miljoner 2012.
SLUTSATSER
Den borgerliga majoriteten i Täby har tvingats besluta att lägga ned kommunens hemtjänst. Detta ska inte medföra försämrad kvalitet eller lägre tillgänglighet. Samtidigt måste kontroll och uppföljning av alla aktörer i Täby skärpas. Vi måste veta att skattepengar används rätt och att det finns bra hemtjänst i Täby för alla som behöver.
Beslutet ger två negativa effekter. De som valt kommunens hemtjänst tvingas välja någon annan och om någon av något skäl framöver föredrar kommunal hemtjänst blir valfriheten för vederbörande inte fullständig. Dessutom finns det bland kommunens anställda säkert trogen personal som inte med automatik får nytt jobb hos de företag som får nya uppdrag. Övertalig personal hanteras enligt gängse regler och rutiner. Särskilda insatser kommer att behövas.
Men det är inte möjligt att permanent ge en aktör av många mer pengar än andra. Den som motsätter sig beslutet måste antingen;
a) redovisa ytterligare trovärdiga åtgärder som skulle få kommunens hemtjänst i ekonomisk balans utöver de som chefer och personal gjort och föreslagit eller
b) förespråka att pengen höjs så mycket för alla att kommunens hemtjänst klarar sig och därmed föreslå och finansiera en kostnadsökning på 20 – 30 mkr.
Det är enkelt att tycka att kommunen borde ha egen hemtjänst och det är lika lätt att göra politik av ett svårt beslut. Men det är betydligt svårare att i det faktiska dagsläget tala om hur kommunen skulle kunna behålla hemtjänst i egen regi.
tisdag 15 november 2011
onsdag 2 november 2011
Bristfällig "information" från (S) i Täby
Conny Fogelström är oppositionsråd för (S) i Täby kommun. Socialdemokraterna har 8 mandat av 61 i fullmäktige. Då ca 80 procent av väljarna röstar borgerligt är det en i många avseenden en otacksam uppgift.
Hans uppgift är att granska majoriteten och att framföra kritiska synpunkter. Oppositionen i en kommun är omistlig för demokratin och att han framför kritik är helt naturligt. Men samtidigt som kritik framförs är det viktigt att ge medborgarna en korrekt och komplett bild av vad som sker i kommunen.
Valet gav inte (S) några nya mandat i Täby. Folkpartiet däremot vann 7 nya mandat och har denna mandatperiod 10 fler än (S). Det är förklarligt att Conny Fogelström därför med jämna mellanrum siktar in sina attacker på Folkpartiet.
I valrörelsen ville Folkpartiet återinföra nolltaxan för föreningarna i kommunala lokaler och återställa aktivitetsbidraget till 70 kronor. Under förra perioden sänktes stödet till 50 kronor per aktivitet.
Nolltaxans återinförande var en av 3-4 punkter av 30 som Folkpartiet inte fick gehör för i förhandlingar och kompromisser med övriga allianspartier. Detta har vi redovisat öppet och redan 2 gånger ventilerat utförligt i fullmäktige. I stället höjdes aktivitetsbidraget till 70 kronor redan i år. Majoriteten har också enats om att föreslå en fortsatt höjning till 90 kronor 2012. Så högt har aktivitetsbidraget aldrig tidigare varit i Täby.
Systemet med avgifter för kommunala planer och lokaler har satt sig hyfsat och föreningslivet ”står nu ut” med hyrorna. Höjningen av aktivitetsbidraget till 90 kronor kompenserar gott och väl den avgift föreningarna betalar för barn och ungdomar. Dessutom, och det är viktigt, så gynnar ett högre aktivitetsbidrag alla föreningar, även de med egna eller externt hyrda lokaler. För att inte tala om idrotter som orientering m fl.
I sitt senaste nyhetsbrev ondgör sig Conny Fogelström (S) återigen över Folkpartiets ”svek” och över de konsekvenser som en utebliven nolltaxa får för föreningslivet.
Han väljer i sin ”information” till läsarna att undanhålla det faktum att aktivitetsbidraget ska höjas till 90 kronor. Det är en trist typ av politisk opinionsbildning. Lyckligtvis så är den lätt att genomskåda, inte minst för alla i föreningslivet som gläds åt aktivtetsbidraget.
Hans uppgift är att granska majoriteten och att framföra kritiska synpunkter. Oppositionen i en kommun är omistlig för demokratin och att han framför kritik är helt naturligt. Men samtidigt som kritik framförs är det viktigt att ge medborgarna en korrekt och komplett bild av vad som sker i kommunen.
Valet gav inte (S) några nya mandat i Täby. Folkpartiet däremot vann 7 nya mandat och har denna mandatperiod 10 fler än (S). Det är förklarligt att Conny Fogelström därför med jämna mellanrum siktar in sina attacker på Folkpartiet.
I valrörelsen ville Folkpartiet återinföra nolltaxan för föreningarna i kommunala lokaler och återställa aktivitetsbidraget till 70 kronor. Under förra perioden sänktes stödet till 50 kronor per aktivitet.
Nolltaxans återinförande var en av 3-4 punkter av 30 som Folkpartiet inte fick gehör för i förhandlingar och kompromisser med övriga allianspartier. Detta har vi redovisat öppet och redan 2 gånger ventilerat utförligt i fullmäktige. I stället höjdes aktivitetsbidraget till 70 kronor redan i år. Majoriteten har också enats om att föreslå en fortsatt höjning till 90 kronor 2012. Så högt har aktivitetsbidraget aldrig tidigare varit i Täby.
Systemet med avgifter för kommunala planer och lokaler har satt sig hyfsat och föreningslivet ”står nu ut” med hyrorna. Höjningen av aktivitetsbidraget till 90 kronor kompenserar gott och väl den avgift föreningarna betalar för barn och ungdomar. Dessutom, och det är viktigt, så gynnar ett högre aktivitetsbidrag alla föreningar, även de med egna eller externt hyrda lokaler. För att inte tala om idrotter som orientering m fl.
I sitt senaste nyhetsbrev ondgör sig Conny Fogelström (S) återigen över Folkpartiets ”svek” och över de konsekvenser som en utebliven nolltaxa får för föreningslivet.
Han väljer i sin ”information” till läsarna att undanhålla det faktum att aktivitetsbidraget ska höjas till 90 kronor. Det är en trist typ av politisk opinionsbildning. Lyckligtvis så är den lätt att genomskåda, inte minst för alla i föreningslivet som gläds åt aktivtetsbidraget.
måndag 24 oktober 2011
Klart med budget för 2012 i Täby
Folkpartiet och övriga allianspartier har nu enats om budget för Täby 2012. Trots ett beräknat överskott i år och 2012 är det nödvändigt med återhållsamhet. Både 2013 och 2014 pekar i nuläget mot ett underskott och läget är osäkert. Skatten hålls oförändrad. Ett antal reformer och förslag på satsningar skjuts på framtiden. Olika åtgärder vidtas för att få bort underskott i olika kommunala verksamheter. Men det är viktigt att framhålla att inga nya besparingar eller nedskärningar görs 2012. Samtidigt finns det en rad positiva inslag, i första hand satsningar på förskola och kultur och fritid.
Jämfört med 2011 höjs förskolepengen med 2500 kronor för alla barn och dessutom kopplas en ökning med drygt 2 000 kronor per barn till ambitionen om fler förskollärare. Det blir också förbättrade villkor för familjedaghemmen. Totalt satsas ca 13 mkr 2012 och summan ökar 2013 och 2014. Fyra mkr tillförs elever med behov av särskilt stöd.
Till hösten 2012 öppnar de tidigare nedlagda filialbiblioteken i Gribbylund och Skarpäng och årliga kulturdagar införs. Föreningarnas aktivitetsbidrag höjs från 70 kronor till 90 per aktivitet. Redan i år har stödet höjts från 50 till 70 kronor.
En ny tjänst som miljöchef/miljöstrateg inrättas och huvuduppgiften är att utveckla och samordna kommunens miljöarbete.
Majoritetens slutgiltiga förslag bygger i huvudsak på det redan i juni presenterade förslaget från kommunchefen, ett dokument med nya förslag, många nya inriktningar och höjda ambitioner. Allt eller det mesta i linje med majoritetspartiernas gemensamma överenskommelse från hösten 2010.
I rådande läge är vi nöjda med budgetförslaget som alla fyra partierna står bakom. Ingen i en koalition kan få igenom alla sina önskemål. Kompromisser är nödvändiga. Dessutom är resurserna begränsade. Förskola, skola, kultur och fritid är hjärtefrågor för Folkpartiet i Täby och vi är noga med att genomföra det vi fått väljarnas stöd för.
Jämfört med 2011 höjs förskolepengen med 2500 kronor för alla barn och dessutom kopplas en ökning med drygt 2 000 kronor per barn till ambitionen om fler förskollärare. Det blir också förbättrade villkor för familjedaghemmen. Totalt satsas ca 13 mkr 2012 och summan ökar 2013 och 2014. Fyra mkr tillförs elever med behov av särskilt stöd.
Till hösten 2012 öppnar de tidigare nedlagda filialbiblioteken i Gribbylund och Skarpäng och årliga kulturdagar införs. Föreningarnas aktivitetsbidrag höjs från 70 kronor till 90 per aktivitet. Redan i år har stödet höjts från 50 till 70 kronor.
En ny tjänst som miljöchef/miljöstrateg inrättas och huvuduppgiften är att utveckla och samordna kommunens miljöarbete.
Majoritetens slutgiltiga förslag bygger i huvudsak på det redan i juni presenterade förslaget från kommunchefen, ett dokument med nya förslag, många nya inriktningar och höjda ambitioner. Allt eller det mesta i linje med majoritetspartiernas gemensamma överenskommelse från hösten 2010.
I rådande läge är vi nöjda med budgetförslaget som alla fyra partierna står bakom. Ingen i en koalition kan få igenom alla sina önskemål. Kompromisser är nödvändiga. Dessutom är resurserna begränsade. Förskola, skola, kultur och fritid är hjärtefrågor för Folkpartiet i Täby och vi är noga med att genomföra det vi fått väljarnas stöd för.
tisdag 11 oktober 2011
Bättre kollektivtrafik - förläng tunnelbanan
Ska köerna på E18 bli ännu värre? Alla talar idag om regional och hållbar utveckling. Men hur ska tusentals nya Täbybor kunna ta sig till Stockholm i framtiden? Ny och spårbunden kollektivtrafik med ett direkt regionalt samband är ett måste.
Täby planerar i likhet med övriga kommuner i Nordost-sektorn en kraftig befolkningstillväxt. Redan idag är situationen ohållbar och andelen som reser kollektivt är lägst i länet. Stockholms län är en regional arbetsmarknad, vilket är en stor fördel. Hittills har arbetspendling fungerat hyfsat med hjälp av tåg, bil och buss. I framtiden blir det omöjligt att åka bil i samma utsträckning som hittills och svårare att åka buss. Tre olika alternativ för spårtrafik har länge diskuterats.
Att Roslagsbanan rustas och förlängs till Arlanda är utmärkt, men det kommer inte att räcka. Roslagsbanans problem utgörs av byte med gångavstånd och trängsel vid Östra Station, växande bullerproblem och en mängd svåra plankorsningar som skapar barriäreffekter. Pendeltågsalternativet från Solna till Täby är svagt, inte minst på grund av spårträngsel (Solna – Älvsjö) och höga kostnader.
En förlängning av tunnelbanans röda linje till Täby är sannolikt det bästa alternativet. I ett senare skede kan en gren av den gröna linjen avlasta röda linjen och från Danderyd gå över Solna via Karolinska och Hagastaden till Odenplan.
På så sätt skulle trafikförsörjningen från och till nya Karolinska och Hagastaden lösas samtidigt som grunden läggs för framtidens kollektivtrafik till Stockholm Nordost.
En slutstation för tunnelbanan i Arninge med infartsparkering och omstigning till Roslagsbana och bussar skulle ge stora fördelar. Resande från Åkerberga, Vaxholm och Norrtälje skulle kunna byta till tunnelbanan i Arninge.
Men landstinget (SL) och Stockholms stad ska i stället satsa på spårvagnar. Med spårvagnstrafik från Odenplan till Karolinska (på Karlbergsvägen och Torsgatan) täcks i bästa fall 20 procent av resandebehovet. Om landstinget beslutar om spårvagn till Karolinska faller alternativet med tunnelbana via Solna till Danderyd och Täby.
Innerstaden ska få 6-7 nya spårvagnslinjer och 125 spårvagnar. Planerna är varken kostnadsberäknade eller finansierade, men bedömningar landar på 30 – 40 miljarder. Beslut ska fattas i början av 2012.
Om besluten tas kommer varje kommande krona till kollektivtrafik under lång tid framåt att vara intecknad. Pengar som ännu inte är avsatta. Då kommer inga alternativ för Täby och Stockholm Nordost överhuvudtaget att behöva utredas.
Det blir Roslagsbana, bussar och ännu mer biltrafik. Och det är ett orimligt framtidsscenario. Täby och kommunerna i nordost behöver både Roslagsbana och tunnelbana.
Täby planerar i likhet med övriga kommuner i Nordost-sektorn en kraftig befolkningstillväxt. Redan idag är situationen ohållbar och andelen som reser kollektivt är lägst i länet. Stockholms län är en regional arbetsmarknad, vilket är en stor fördel. Hittills har arbetspendling fungerat hyfsat med hjälp av tåg, bil och buss. I framtiden blir det omöjligt att åka bil i samma utsträckning som hittills och svårare att åka buss. Tre olika alternativ för spårtrafik har länge diskuterats.
Att Roslagsbanan rustas och förlängs till Arlanda är utmärkt, men det kommer inte att räcka. Roslagsbanans problem utgörs av byte med gångavstånd och trängsel vid Östra Station, växande bullerproblem och en mängd svåra plankorsningar som skapar barriäreffekter. Pendeltågsalternativet från Solna till Täby är svagt, inte minst på grund av spårträngsel (Solna – Älvsjö) och höga kostnader.
En förlängning av tunnelbanans röda linje till Täby är sannolikt det bästa alternativet. I ett senare skede kan en gren av den gröna linjen avlasta röda linjen och från Danderyd gå över Solna via Karolinska och Hagastaden till Odenplan.
På så sätt skulle trafikförsörjningen från och till nya Karolinska och Hagastaden lösas samtidigt som grunden läggs för framtidens kollektivtrafik till Stockholm Nordost.
En slutstation för tunnelbanan i Arninge med infartsparkering och omstigning till Roslagsbana och bussar skulle ge stora fördelar. Resande från Åkerberga, Vaxholm och Norrtälje skulle kunna byta till tunnelbanan i Arninge.
Men landstinget (SL) och Stockholms stad ska i stället satsa på spårvagnar. Med spårvagnstrafik från Odenplan till Karolinska (på Karlbergsvägen och Torsgatan) täcks i bästa fall 20 procent av resandebehovet. Om landstinget beslutar om spårvagn till Karolinska faller alternativet med tunnelbana via Solna till Danderyd och Täby.
Innerstaden ska få 6-7 nya spårvagnslinjer och 125 spårvagnar. Planerna är varken kostnadsberäknade eller finansierade, men bedömningar landar på 30 – 40 miljarder. Beslut ska fattas i början av 2012.
Om besluten tas kommer varje kommande krona till kollektivtrafik under lång tid framåt att vara intecknad. Pengar som ännu inte är avsatta. Då kommer inga alternativ för Täby och Stockholm Nordost överhuvudtaget att behöva utredas.
Det blir Roslagsbana, bussar och ännu mer biltrafik. Och det är ett orimligt framtidsscenario. Täby och kommunerna i nordost behöver både Roslagsbana och tunnelbana.
måndag 5 september 2011
Mer aktuellt och bakgrund om Tibbleskolan i Täby
Kammarrätten meddelade att kommunen bröt mot lagen i två viktiga avseenden; skollagens krav på ersättning enligt riksprislistan och kommunallagens krav på att inte ensidigt gynna en näringsidkare.
Kommunen hade 2007 ”sålt” skolan till rektorns företag och enbart tagit betalt för existerande utrustning. Beslutet överklagades, dåvarande länsrätten avslog klagomålen och efter ytterligare överklagande meddelade kammarrätten sin dom. Fullmäktiges beslut olagligförklarades och upphävdes. Om en skola säljs så ska det göras öppet och till marknadspris. Kommunen överklagade inte kammarrättens dom och denna vann då laga kraft.
När sedan beslutet om ”försäljning” till följd av den lagakraftvunna domen skulle återställas hävdade kommunens majoritet i juni 2009 att detta var omöjligt. De redan verkställda besluten och avtalen mellan Tibble Fria Gymnasium och Täby kommun kunde inte upphävas.
Kommunfullmäktiges beslut om detta överklagades och i min och andras framställan redovisades att Täby kommun mycket väl kunde säga upp hyresavtalet 2010 för avslut 2011 helt i linje med ordinarie hyresavtal. I ett sådant läge skulle inga avtal behöva brytas med risk för skadestånd som följd.
Enligt ett upprättat tilläggsavtal (ett tilläggsavtal till ett avtal som kammarrätten olagligförklarat och därför upphävt) hösten 2009 baserat på beställda och utomstående värderingar skulle TFG betala drygt 6 mkr i omgångar till kommunen. Inte för utrustning, utan för något slags marknadsvärde i efterhand. Samtidigt förlängdes hyresavtalet med ytterligare fyra år.
I juni 2011 kom förvaltningsrättens svar på överklagandena från 2009. Rätten menade att kommunen (i november 2009) gjort vad som var möjligt och avvisade klagomålen.
Jag har valt att inte överklaga den senaste domen. För det första har vi fyra allianspartier förbundit oss att inte göra detta, oavsett utfallet. (Givetvis kan inte partier överklaga beslut, självklart är det de ledande företrädarna för partierna det handlar om.) För det andra är det på alla tänkbara sätt fastställt att en kommun får sälja en skola, bara det görs på ett korrekt sätt. För det tredje så hade uppsägning av hyresavtalet 2010 varit en utmärkt och rimlig åtgärd. Nu behövde rätten två hela år på sig, nu är det för sent och en uppsägning idag skulle troligen leda till bekymmer för kommunen.
Rektorn som 2007 bildade ett företag och fick skolan från kommunen har nu sålt det vidare till en ny lärare på skolan (51 procent av aktierna). I avtalet mellan kommunen och TFG från 2007 sägs att aktiemajoriteten ska finnas hos personal eller ledningen på skolan. En intressant fråga är i vilken utsträckning den nya majoritetsägaren kan bindas av ett avtal som gjorts mellan Täby kommun och den förre huvudägaren.
Kommunen hade 2007 ”sålt” skolan till rektorns företag och enbart tagit betalt för existerande utrustning. Beslutet överklagades, dåvarande länsrätten avslog klagomålen och efter ytterligare överklagande meddelade kammarrätten sin dom. Fullmäktiges beslut olagligförklarades och upphävdes. Om en skola säljs så ska det göras öppet och till marknadspris. Kommunen överklagade inte kammarrättens dom och denna vann då laga kraft.
När sedan beslutet om ”försäljning” till följd av den lagakraftvunna domen skulle återställas hävdade kommunens majoritet i juni 2009 att detta var omöjligt. De redan verkställda besluten och avtalen mellan Tibble Fria Gymnasium och Täby kommun kunde inte upphävas.
Kommunfullmäktiges beslut om detta överklagades och i min och andras framställan redovisades att Täby kommun mycket väl kunde säga upp hyresavtalet 2010 för avslut 2011 helt i linje med ordinarie hyresavtal. I ett sådant läge skulle inga avtal behöva brytas med risk för skadestånd som följd.
Enligt ett upprättat tilläggsavtal (ett tilläggsavtal till ett avtal som kammarrätten olagligförklarat och därför upphävt) hösten 2009 baserat på beställda och utomstående värderingar skulle TFG betala drygt 6 mkr i omgångar till kommunen. Inte för utrustning, utan för något slags marknadsvärde i efterhand. Samtidigt förlängdes hyresavtalet med ytterligare fyra år.
I juni 2011 kom förvaltningsrättens svar på överklagandena från 2009. Rätten menade att kommunen (i november 2009) gjort vad som var möjligt och avvisade klagomålen.
Jag har valt att inte överklaga den senaste domen. För det första har vi fyra allianspartier förbundit oss att inte göra detta, oavsett utfallet. (Givetvis kan inte partier överklaga beslut, självklart är det de ledande företrädarna för partierna det handlar om.) För det andra är det på alla tänkbara sätt fastställt att en kommun får sälja en skola, bara det görs på ett korrekt sätt. För det tredje så hade uppsägning av hyresavtalet 2010 varit en utmärkt och rimlig åtgärd. Nu behövde rätten två hela år på sig, nu är det för sent och en uppsägning idag skulle troligen leda till bekymmer för kommunen.
Rektorn som 2007 bildade ett företag och fick skolan från kommunen har nu sålt det vidare till en ny lärare på skolan (51 procent av aktierna). I avtalet mellan kommunen och TFG från 2007 sägs att aktiemajoriteten ska finnas hos personal eller ledningen på skolan. En intressant fråga är i vilken utsträckning den nya majoritetsägaren kan bindas av ett avtal som gjorts mellan Täby kommun och den förre huvudägaren.
måndag 20 juni 2011
Tal den 6 juni på Karby Gård
Jag hade den 6 juni förmånen att i vacket väder på fantastiska Karby Gård i Täby få hålla talet inför halningen av flaggan.
Talet följer nedan.
Kära vänner.
Visst är den svenska sommaren härlig. Finns det något ljuvligare än försommarens grönska och en sol som värmer. Men vi måste alltid vara beredda på en sommar med både sol och regn, värme och kyla. I en engelsk bok om Sverige och svenskarna beskrivs den svenska sommaren som ”the warmest day of the year”. Finns det viktigare samtalsämne i Sverige än sommar och semester?
För länge sedan arbetade jag en tid som reseledare i Italien. Jag saknade den svenska våren och försommaren mer än den svenska maten. Gästerna saknade sill, köttbullar och svenskt midsommarfirande. Chefen hyrde då en privat badstrand och tvingade oss reseledare att bygga en midsommarstång runt en badvaktsställning. Torra palmblad och bouganvillea. 100 vitklädda svenskar, lätt påstrukna och sen små grodorna. Ortsbefolkningen häpnade över detta märkliga skådespel.
Årstidernas växlingar är viktiga. Hur skulle det kännas om det var 30 grader varmt och sol året runt? Tänk på det nästa gång ni fryser och huttrar i november med regn och blåst. Att mörker, fukt och kyla dominerar i fem- sex månader bidrar säkert till att vi uppskattar sommar och värme än bättre.
I Sverige är vi präglade av klimatet. Och detta i sin tur samspelar med naturen, med vår geografi och våra förutsättningar för livet. Det är spännande att fundera över hur allt detta kan ha format oss. Hur vi umgås, var och hur vi träffas och pratar med varandra och hur vi lever.
Visst är Sverige fantastiskt. Och särskilt nu på sommaren. Det är fullt naturligt att känna glädje och värme över det land man lever i. Ser vi ut över jordklotet och samtidigt ser bakåt i historien ska vi nog vara tacksamma. Trots skatter, ungdomsarbetslöshet, höga elpriser och bilköer har vi överlag goda förutsättningar och möjligheter till ett bra liv.
Sverige är ett rikt och väl fungerande land. Under lång tid har vi eller de som bodde här skickligt tagit till vara erfarenheter från andra länder. Tänk vad tyskar, valloner, holländare, finländare, fransmän, greker, jugoslaver, italienare och många andra i olika epoker har betytt för vårt lands utveckling och välstånd. Kom ihåg hur mycket vi tagit till oss utifrån av idéer, kunskap, kultur, teknik, företagande och hårt arbete.
Här i Täby kan vi glädjas åt en rik och levande historia. Runriket, Jarlabanke, Estrid, Broby bro och annat ger oss viktiga inblickar i vårt förflutna. Vikingarna och även Estrid reste ut för att söka erfarenheter. Kristendomen kom och på 1200-talet målade Albertus Pictor i Täby kyrka.
Det är viktigt att vara intresserad av historia. Den som kan historia har lättare att förstå och reda ut sin egen samtid.
Självklart handlar det inte bara om Täbys eller Sveriges historia. Alla människor är präglade av sin samtid och sin omvärld. Alla har samma rätt att känna speciell samhörighet med sina närmaste, med sitt eget folk och med sitt hemland.
Idag är det Sveriges nationaldag. Vi som är här, vare sig vi är födda här eller har kommit hit senare som flyktingar eller invandrare, hyllar Sverige och gläds över sommaren, naturen och den stundande semestern. Vi är stolta och glada över att bo just här. Jag kan, precis som många andra, inte tänka mig ett bättre land än det jag är född och uppvuxen i.
Men, bakom hörnet till en naturlig och sund kärlek till sitt land lurar en ständig farsot. Jag tänker på nationalchauvinismen, en historiens pesthärd som alltid förkunnat och förkunnar ett enkelt och farligt budskap. I den är vi är bättre än andra och våra vanor, traditioner och sedvänjor är överlägsna andras.
Goda krafter som förståelse, öppenhet, kunskap, handel, resor och internationellt utbyte kan skydda oss mot nationalismens avigsidor.
Låt oss tillsammans se fram mot den svenska sommaren och glädjas över alla möjligheter som finns till gemenskap och fina upplevelser.
Tack för mig och ha en fin sommar!
Talet följer nedan.
Kära vänner.
Visst är den svenska sommaren härlig. Finns det något ljuvligare än försommarens grönska och en sol som värmer. Men vi måste alltid vara beredda på en sommar med både sol och regn, värme och kyla. I en engelsk bok om Sverige och svenskarna beskrivs den svenska sommaren som ”the warmest day of the year”. Finns det viktigare samtalsämne i Sverige än sommar och semester?
För länge sedan arbetade jag en tid som reseledare i Italien. Jag saknade den svenska våren och försommaren mer än den svenska maten. Gästerna saknade sill, köttbullar och svenskt midsommarfirande. Chefen hyrde då en privat badstrand och tvingade oss reseledare att bygga en midsommarstång runt en badvaktsställning. Torra palmblad och bouganvillea. 100 vitklädda svenskar, lätt påstrukna och sen små grodorna. Ortsbefolkningen häpnade över detta märkliga skådespel.
Årstidernas växlingar är viktiga. Hur skulle det kännas om det var 30 grader varmt och sol året runt? Tänk på det nästa gång ni fryser och huttrar i november med regn och blåst. Att mörker, fukt och kyla dominerar i fem- sex månader bidrar säkert till att vi uppskattar sommar och värme än bättre.
I Sverige är vi präglade av klimatet. Och detta i sin tur samspelar med naturen, med vår geografi och våra förutsättningar för livet. Det är spännande att fundera över hur allt detta kan ha format oss. Hur vi umgås, var och hur vi träffas och pratar med varandra och hur vi lever.
Visst är Sverige fantastiskt. Och särskilt nu på sommaren. Det är fullt naturligt att känna glädje och värme över det land man lever i. Ser vi ut över jordklotet och samtidigt ser bakåt i historien ska vi nog vara tacksamma. Trots skatter, ungdomsarbetslöshet, höga elpriser och bilköer har vi överlag goda förutsättningar och möjligheter till ett bra liv.
Sverige är ett rikt och väl fungerande land. Under lång tid har vi eller de som bodde här skickligt tagit till vara erfarenheter från andra länder. Tänk vad tyskar, valloner, holländare, finländare, fransmän, greker, jugoslaver, italienare och många andra i olika epoker har betytt för vårt lands utveckling och välstånd. Kom ihåg hur mycket vi tagit till oss utifrån av idéer, kunskap, kultur, teknik, företagande och hårt arbete.
Här i Täby kan vi glädjas åt en rik och levande historia. Runriket, Jarlabanke, Estrid, Broby bro och annat ger oss viktiga inblickar i vårt förflutna. Vikingarna och även Estrid reste ut för att söka erfarenheter. Kristendomen kom och på 1200-talet målade Albertus Pictor i Täby kyrka.
Det är viktigt att vara intresserad av historia. Den som kan historia har lättare att förstå och reda ut sin egen samtid.
Självklart handlar det inte bara om Täbys eller Sveriges historia. Alla människor är präglade av sin samtid och sin omvärld. Alla har samma rätt att känna speciell samhörighet med sina närmaste, med sitt eget folk och med sitt hemland.
Idag är det Sveriges nationaldag. Vi som är här, vare sig vi är födda här eller har kommit hit senare som flyktingar eller invandrare, hyllar Sverige och gläds över sommaren, naturen och den stundande semestern. Vi är stolta och glada över att bo just här. Jag kan, precis som många andra, inte tänka mig ett bättre land än det jag är född och uppvuxen i.
Men, bakom hörnet till en naturlig och sund kärlek till sitt land lurar en ständig farsot. Jag tänker på nationalchauvinismen, en historiens pesthärd som alltid förkunnat och förkunnar ett enkelt och farligt budskap. I den är vi är bättre än andra och våra vanor, traditioner och sedvänjor är överlägsna andras.
Goda krafter som förståelse, öppenhet, kunskap, handel, resor och internationellt utbyte kan skydda oss mot nationalismens avigsidor.
Låt oss tillsammans se fram mot den svenska sommaren och glädjas över alla möjligheter som finns till gemenskap och fina upplevelser.
Tack för mig och ha en fin sommar!
torsdag 24 februari 2011
Besök på Tibble Fria gymnasium
Häromveckan besökte jag och Barbro von Axelson (vice ordförande gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden) Tibble Fria Gymnasium. Vi träffade nye rektorn Håkan Söderström, Maj Dellström och flera i ledningsgruppen. En av dessa är Uffe Bennedich, en gång kollega till mig från tiden på Åva under 80-talet och en bra kompis och löparpartner. Vi hade ett bra samtal om skolan, om skolutveckling och kommande stora frågor.
Förvaltningsrätten har ännu inte avgjort frågan om Täby kommuns hantering av Kammarrättens utslag i Tibbleärendet. Kammarättens dom innebar att fullmäktiges beslut från 2007 upphävdes och förklarades olagligt. Den domen har vunnit laga kraft. I juni 2009 beslutade den dåvarande majoriteten om ett tilläggsavtal (till de upphävda avtalen) som innebar en tilläggsbetalning från TFG till Täby kommun och en förlängning av skolans hyresavtal till 2014.
Fullmäktigebeslutet och Täby kommuns hantering av domen överklagades av flera. De som överklagade menade att fullmäktiges beslut inte var tillräcklig åtgärd till följd av domen. Rätten har ännu inte tagit ställning till gjorda överklaganden.
Täbys nya allians har kommit överens om att invänta domen och att låta denna bli avgörande. Om rätten kommer fram till att fullmäktiges beslut från sommaren 2009 underkänns ska TFG:s hyresavtal sägas upp i enlighet med ordinarie hyresavtal som löper till 2014. Kommer rätten fram till att Täby kommun gjort rätt är frågan utagerad.
I dagsläget, innan rättens utslag kommit, är det inte alltför meningsfullt att spekulera om framtiden. Jag vill framhålla att Tibble har varit och är en bra skola. Dagens ledning är framsynt och arbetar offensivt för att utveckla skolan i enlighet med aktuella förändringar av gymnasieskolan i Sverige. Skolledningen och personalen gör ett bra jobb och medverkar till att skolans attraktivitet vidmakthålls. Tibble är och kommer att förbli en viktig och nödvändig del av nordostkommunernas utbud av gymnasieutbildning.
Och detta vare sig skolan drivs av Tibble Fria Gymnasium, av någon annan fristående aktör, av kommunen som tidigare eller som en kommunal friskola.
Förvaltningsrätten har ännu inte avgjort frågan om Täby kommuns hantering av Kammarrättens utslag i Tibbleärendet. Kammarättens dom innebar att fullmäktiges beslut från 2007 upphävdes och förklarades olagligt. Den domen har vunnit laga kraft. I juni 2009 beslutade den dåvarande majoriteten om ett tilläggsavtal (till de upphävda avtalen) som innebar en tilläggsbetalning från TFG till Täby kommun och en förlängning av skolans hyresavtal till 2014.
Fullmäktigebeslutet och Täby kommuns hantering av domen överklagades av flera. De som överklagade menade att fullmäktiges beslut inte var tillräcklig åtgärd till följd av domen. Rätten har ännu inte tagit ställning till gjorda överklaganden.
Täbys nya allians har kommit överens om att invänta domen och att låta denna bli avgörande. Om rätten kommer fram till att fullmäktiges beslut från sommaren 2009 underkänns ska TFG:s hyresavtal sägas upp i enlighet med ordinarie hyresavtal som löper till 2014. Kommer rätten fram till att Täby kommun gjort rätt är frågan utagerad.
I dagsläget, innan rättens utslag kommit, är det inte alltför meningsfullt att spekulera om framtiden. Jag vill framhålla att Tibble har varit och är en bra skola. Dagens ledning är framsynt och arbetar offensivt för att utveckla skolan i enlighet med aktuella förändringar av gymnasieskolan i Sverige. Skolledningen och personalen gör ett bra jobb och medverkar till att skolans attraktivitet vidmakthålls. Tibble är och kommer att förbli en viktig och nödvändig del av nordostkommunernas utbud av gymnasieutbildning.
Och detta vare sig skolan drivs av Tibble Fria Gymnasium, av någon annan fristående aktör, av kommunen som tidigare eller som en kommunal friskola.
tisdag 18 januari 2011
Bredd och elit i Täby
För första gången har ett av Sveriges finaste utmärkelse tilldelats en utövare av simsporten. Therese Alshammar, nybliven VM-guldmedaljör, har fått Jerringpriset. Ett jättestort grattis till Therese och till Täby Sim.
Ofta diskuteras idrott i termer av bredd eller elit. Som vanligt i upphetsade och polariserade debatter gäller antingen – eller. Det bästa svaret kan i stället vara både – och. Stora framgångar förutsätter breddverksamhet och att många får chansen till både träning och tävling. Utan elitverksamhet och uppmärksammade framgångar skulle färre ungdomar söka sig till idrotten.
Jag tycker att bredd och elit skulle vara Täbys signum. En bra kombination med tävlingsverksamhet på hög nivå och många unga som har roligt i välskötta idrottsföreningar är något att sträva efter. Täby Sim, Täby Badminton, CaperioTäby (innebandy), Täby Orientering, Täby Gymnastikförening, Näsbyparks TK, IK Frej är bara några exempel på föreningar med både elit och bredd. Det finns fler och jag hoppas att ingen tar illa upp.
Som ny ordförande för kultur- och fritidsnämnden vill jag att kommunens föreningar ska ha bra förutsättningar. Den inslagna vägen med upprustade och nya anläggningar ska fortsätta. Mycket är på gång. Svåra och stora beslut ska fattas om Simhallen och Täby Sportcentrum.
En nyckelfråga för idrotten handlar om det ideella engagemanget och de mångas frivilliga insatser. Signaler jag fått indikerar att detta minskar i vår kommun. Jag har inga belägg för det men om så är fallet är det oroande. När allt kostar och alla ska betala blir det kanske färre som vill engagera sig ideellt. Barn- och ungdomsidrotten står och faller med ideella ledare, välskötta föreningar och engagerade föräldrar. Stabila och vettiga ekonomiska förutsättningar är också en avgörande fråga.
Ofta diskuteras idrott i termer av bredd eller elit. Som vanligt i upphetsade och polariserade debatter gäller antingen – eller. Det bästa svaret kan i stället vara både – och. Stora framgångar förutsätter breddverksamhet och att många får chansen till både träning och tävling. Utan elitverksamhet och uppmärksammade framgångar skulle färre ungdomar söka sig till idrotten.
Jag tycker att bredd och elit skulle vara Täbys signum. En bra kombination med tävlingsverksamhet på hög nivå och många unga som har roligt i välskötta idrottsföreningar är något att sträva efter. Täby Sim, Täby Badminton, CaperioTäby (innebandy), Täby Orientering, Täby Gymnastikförening, Näsbyparks TK, IK Frej är bara några exempel på föreningar med både elit och bredd. Det finns fler och jag hoppas att ingen tar illa upp.
Som ny ordförande för kultur- och fritidsnämnden vill jag att kommunens föreningar ska ha bra förutsättningar. Den inslagna vägen med upprustade och nya anläggningar ska fortsätta. Mycket är på gång. Svåra och stora beslut ska fattas om Simhallen och Täby Sportcentrum.
En nyckelfråga för idrotten handlar om det ideella engagemanget och de mångas frivilliga insatser. Signaler jag fått indikerar att detta minskar i vår kommun. Jag har inga belägg för det men om så är fallet är det oroande. När allt kostar och alla ska betala blir det kanske färre som vill engagera sig ideellt. Barn- och ungdomsidrotten står och faller med ideella ledare, välskötta föreningar och engagerade föräldrar. Stabila och vettiga ekonomiska förutsättningar är också en avgörande fråga.
lördag 8 januari 2011
Ny mandatperiod!
Den 20 december 2010 utsåg fullmäktige ledamöter och ersättare i nämnder och styrelser. Folkpartiet och Moderaterna delar på alla ordförande- och vice ordförandeposter. Folkpartiet tar hand om kultur- och fritidsnämnden, barn- och grundskolenämnden, valnämnden, Täby Fastighets AB och Täby Miljövärme AB.
Eva Wittbom valdes till BGN:s ordförande, Fredrik Lind till valnämndens, Hans Ahlgren till fastighetsbolagets, Lars Tunberg till TMAB:s och jag själv till ordförande för kultur- och fritidsnämnden. Till vice ordförande i KFN valdes Birgitta Kaasik (M) och jag ser fram mot ett gott samarbete i Täby-alliansen.
Täby hade tidigare en fritidsnämnd och en kulturnämnd. Som helt ny politiker hade jag förmånen att vara fritidsnämndens ordförande mellan 1988 och 1991 så ämnesområdet känns inte helt nytt. Jag minns att samarbetet med fritidschef Lennart Björk var mycket bra. I nuläget har kultur- och fritidschefen Homar Kadir övergått helt till skolfrågor och en ny verksamhetschef ska rekryteras.
Den politiska majoritetsöverenskommelsen innehåller flera viktiga punkter för kultur och fritid. Det finns hur mycket som helst att ta itu med. I dagsläget försöker jag skaffa mig överblick och besöker olika delar av nämndens verksamhet och träffar personer med idéer och god kännedom om vad som händer.
Nämnden har fyra olika enheter; idrott, anläggningar och föreningsservice, kulturskolan, bibliotek och allmän kultur samt fritidsgårdar. Trots att nämnden är kommunens minsta om vi ser till den ekonomiska omslutningen vill jag påstå att verksamheten berör och är viktig för väldigt många Täbybor.
Jag kommer att göra allt jag kan för att stärka nämndens verksamhet och för att förbättra förutsättningarna för idrott, fritid och kultur i Täby.
Eva Wittbom valdes till BGN:s ordförande, Fredrik Lind till valnämndens, Hans Ahlgren till fastighetsbolagets, Lars Tunberg till TMAB:s och jag själv till ordförande för kultur- och fritidsnämnden. Till vice ordförande i KFN valdes Birgitta Kaasik (M) och jag ser fram mot ett gott samarbete i Täby-alliansen.
Täby hade tidigare en fritidsnämnd och en kulturnämnd. Som helt ny politiker hade jag förmånen att vara fritidsnämndens ordförande mellan 1988 och 1991 så ämnesområdet känns inte helt nytt. Jag minns att samarbetet med fritidschef Lennart Björk var mycket bra. I nuläget har kultur- och fritidschefen Homar Kadir övergått helt till skolfrågor och en ny verksamhetschef ska rekryteras.
Den politiska majoritetsöverenskommelsen innehåller flera viktiga punkter för kultur och fritid. Det finns hur mycket som helst att ta itu med. I dagsläget försöker jag skaffa mig överblick och besöker olika delar av nämndens verksamhet och träffar personer med idéer och god kännedom om vad som händer.
Nämnden har fyra olika enheter; idrott, anläggningar och föreningsservice, kulturskolan, bibliotek och allmän kultur samt fritidsgårdar. Trots att nämnden är kommunens minsta om vi ser till den ekonomiska omslutningen vill jag påstå att verksamheten berör och är viktig för väldigt många Täbybor.
Jag kommer att göra allt jag kan för att stärka nämndens verksamhet och för att förbättra förutsättningarna för idrott, fritid och kultur i Täby.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
