Dags för en blogg om den alltid lika aktuella betygsfrågan. Vilka funktioner ska betygen fylla? Som jag ser det är det i huvudsak tre. Betyg behövs för rangordning och urval, t ex för intagning till högre utbildning. Betygen ska också ge elever och föräldrar information om elevens resultat och prestationer. Att betyg också motiverar och stimulerar eleverna får också räknas in, även om det här finns olika åsikter.
Vilka argument förs fram av betygsmotståndarna? Det finns flera, men att unga elever kan se betyget på deras uppnådda resultat som ett betyg på deras person och ofta jämför sig med andra i stället för att se sin egen utveckling är argument som många håller med om.
Betyg i sig får aldrig vara det enda sättet att motivera unga elever. Att tydligt klargöra vad eleverna ska lära sig och vilka mål som ska uppnås måste, utöver nyfikenhet och barns inneboende lust att bli stimulerade och lära sig nya saker, kunna motivera lika bra som betyg. För yngre elever, under de första årskurserna, finns absolut inga behov av urval och rangordning, tvärtom. Om sex- och sjuåringar kan få slippa rangordning och ständiga jämförelser med andra är mycket vunnet.
Det viktiga och nödvändiga är att kontrollera att eleverna lär sig det som krävs. Att många elever länge genom missriktad omtanke kunnat fortsätta uppåt i skolåren utan att behärska det som krävs för den nya nivån är ett stort misslyckande. Vem kan delta i en simtävlig utan att ha lärt sig simma? Skolsystemet har i alltför stor utsträckning utgått ifrån att alla elever lär sig samma saker på samma sätt på lika lång tid och vid samma ålder. Så är det förstås inte.
De som förordar betyg från första klass eller ännu tidigare, t ex moderaterna här i Täby, ser betyg som en patentlösning. Jag är en varm anhängare av det system som läsforskaren Bo Sundblad utformat. Inför varje termin ska elever och föräldrar konkret förstå vilka moment som ska avhandlas och vad som krävs för att bli godkänd i varje moment. En godkändnivå är nödvändig och den ska sörja för att eleven sen med goda förutsättningar kan gå vidare till nästa nivå, t ex nästa skolår. Detta kallas förkunskapsprincipen. En sådan information säger mycket mer än ett abstrakt betyg i t ex matematik.
Dessutom är vårt betygssystem med i förväg fastställda kriterier i flera nivåer i allmänhet för svårt att förstå för de yngsta eleverna.
Betyg kan ges från år sex eller möjligen år fem. Innan dess är det bäst med skriftliga omdömen med i förväg beskrivna kursplaner med fastställda nivåer för godkänt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar