Utblick mot 2010 - en bloggspaning

Enligt Anna Anka var Tiger Woods privatliv det viktigaste som hände 2009. I vår egen ankdamm ser många det kungliga bröllopet som det kommande årets höjdpunkt. Jag ska villigt erkänna att denna händelse kommer längre ner på min egen lista. Mellanöstern, världsekonomin, Afghanistan och för all del även det svenska valet är bara några exempel på stora och avgörande frågor. Sen har vi också vinter OS och fotbolls-VM.

I detta försök till spaning ska jag först ta upp Afghanistan. Visst låter det rimligt att internationellt våld krävs för att trygga flickors skolgång och för att bygga ett i våra ögon fungerande samhälle. Vem vill inte på alla sätt bekämpa både Talibanerna och kända terroristnätverk? Vem värnar inte mänskliga rättigheter överallt? Den avgörande frågan måste ändå ställas; hur sannolikt är det att ett ökat militärt engagemang leder till framgång? Jag känner själv starkt för Torbjörn Petterssons (Svenska Afghanistankommittén)önskan om att den svenska budgeten för humanitära insatser ska bli större än den militära.

Tyvärr är det troligt att hela företaget är utsiktslöst. Historien ger oss många exempel, och inte bara i detta område. Under 2010 kommer den svåra frågan om avslut att diskuteras allt mer intensivt. Några kommer i stället som alltid att förorda fler soldater och större krigsinsatser. Det svenska engagemanget blir allt mer ifrågasatt under 2010. Med fortsatta motgångar och växande militärt våld kommer den svenska opinionen att reagera. Särskilt om våldet på allvar också drabbar svenskar i Afghanistan. Nu är socialdemokraterna sen tidigare med på tåget och partiet är mycket splittrat. Men trots detta är det inte osannolikt att frågan kan få stor betydelse för politiken och för valet i Sverige.

Den andra spaningen gäller valet i september. Allt mer pekar nu på Miljöpartiet som segrare och Afghanistanfrågan kommer inte att vara besvärande för det partiet. Miljöfrågorna och i första hand Maria Wetterstrands popularitet ger ett bra utgångsläge. Under de nuvarande språkrören har partiet omvandlats i en mer trovärdig riktning. De värsta tokigheterna har avvecklats. Och i den nuvarande treparti-oppositionen kommer för många Miljöpartiet att framstå som ett rimligt val.

Som vanligt kommer medias roll att vara viktig eller avgörande i valet. Vilka kommentarer och spekulationer kommer via press, radio och TV att vägleda väljarna? Vad kan vi läsa på nätet, i kvällstidningar och i veckotidningar? Vilka kommer att utmålas som vinnare respektive förlorare? Redan nu, kanske är det för tidigt, har Maria Wetterstrand pekats ut som valvinnare. Medias och valmanskårens kollektiva instinkter är alltid påtagliga i valrörelser.

1994 var Göran Persson och socialdemokraterna i fokus. 1998 pekades Alf Svensson ut som vinnare. Efter sommaren 2002 dömdes Bo Lundgren ut helt till förmån för Lars Leijonborg och 2006 var det den då impopuläre Göran Persson som utmanades av och medverkade till Fredrik Reinfeldts succé och alliansens seger.

Mycket pekar idag på att det är Miljöpartiets och Maria Wetterstrands tur. I bästa fall växer Miljöpartiet på socialdemokraternas och vänsterpartiets bekostnad. Hon är oppositionens bästa kort och det blir spännande att se hur långt det räcker.

Alla tillönskas ett riktigt gott nytt år!

Beslut om Maskrosen uppskjutet

Återkommen från Australien ser jag att det inte hänt något överraskande av större vikt i Täby. Fullmäktiges sammanträde i december var det första eller möjligen andra jag missat sen 1991. Majoriteten (M + KD + S) antog den nya översiktsplanen med det uttalade målet om 80 000 invånare.

Det väntade beslutet att bygga fyravåningshus vid gamla brandstationen i Mosstorp (kvarteret Maskrosen i Roslags Näsby) sköts upp till nästa sammanträde. Frågan är kontroversiell och motståndet från de boende i omgivningen är massivt. En minoritet, FP, S och MP, beslutade om en återremiss.

Enligt reglerna krävs minst en tredjedel av ledamöternas stöd för en sådan. Beslutet motiverades med behovet av att undersöka möjligheterna att bygga lägre hus och att undersöka förutsättningarna för äldreboende och för hyresrätter.

Det troliga är nog att moderaterna (och KD) fullföljer den sedan 2007 tänkta planen och fattar beslutet den 15 februari. Men man ska aldrig vara säker. Vid 3-5 tillfällen har moderaterna ändrat sig efter en framtvingad återremiss. Ibland till följd av opinionstryck, ibland till följd av nya fakta och någon gång när juridik och lagstiftning har hunnit komma ikapp.

I översiktplanen från 1992 anges riktlinjerna för området. Här har t ex nyinflyttade kunnat läsa om mindre parhus i begränsad omfattning på större tomter och hus upp till 200 kvm. Folkpartiets uppfattning är att den här typen av utfästelser och förväntningar ska vara viktiga. Högre hus passar runt stationen, inte i villaområdet vid Mosstorp. Studentbostäderna i två plan är ett bra exempel på lämplig utformning av nybyggnation.

Dessutom ska politiken ta hänsyn till medborgarna i så stor utsträckning som möjligt. Om det som ska byggas inte är avgörande och viktigt i allmän betydelse, t ex en skola, ett sjukhus eller ett vårdboende, ska grannarnas åsikter tas tillvara. Medborgarna är i första hand kommunens ägare och dess finansiärer, inte några kunder.

Total förvirring eller medvetna dimridåer

I sitt senaste nyhetsbrev kommenterar Leif Gripestam (M) bland annat de ekonomiska förutsättningarna för 2010. När han skriver att moderaterna och KD med två procents höjning av förskolepengen satsar mest av alla blir förvirringen total. Hittills har hans viktigaste argument för noll uppräkning varit att nivån ska vara så låg som möjligt inför 2011. Fullmäktige har också beslutat om noll uppräkning av pengen
2010. Att Leif Gripestam nu påstår att pengen höjs med två procent är mer än anmärkningsvärt.

Det är riktigt att ca 8 mkr av de 47 extra miljonerna 2010 går till förskolan, men detta har beskrivits som kvalitetshöjande insatser av opreciserad engångskaraktär. 8 extra mkr 2010 lindrar de negativa effekterna som uppstår till följd av att nära 20 mkr dras bort från förskolorna totalt, neddragningar som beslöts av KS redan i juni. Nettoeffekten för förskolesektorn 2010 blir alltså ett minus på ca 12 mkr utöver löne- och kostnadsökningar. I Leif Gripestams retorik kallas detta satsningar av stora mått.

Folkpartiet i Täby har i en annons informerat Täbyborna om vår politik och vi vill bilda opinion för ett Täby utan envälde. Vi tycker att det är olyckligt när ett parti har över 50 procent och kan bestämma allt på egen hand. Leif Gripestam (M) har svårt att hantera detta. Om väljarna gett moderaterna all makt kan man inte tala om envälde, enligt Leif. Han undrar om vi förespråkar något annat system än folkstyre. Frågan behöver inte kommenteras.

Han pekar också på det samarbete som just inletts mellan KD och moderaterna. Hittills har detta samarbete visat sig i 1,5 frågor av ca 80 inför budget 2010. Det är möjligt att KD får påverka moderaterna i några fler frågor den här mandatperioden. Det som avgör ligger fast; moderaterna har över 50 procent och kan bestämma allt själva. Den som är mycket stark och har mycket makt ska helst vara både snäll och ödmjuk.

Leif Gripestams avslutning är karakteristisk. Dörren till samarbete står fortfarande öppen, men inte om Folkpartiet har en annan syn på budgeten än moderaterna. Återigen vet han hur Folkpartiets budget för 2011 ser ut, trots att vi ännu inte har tagit ställning till den. Tidigare har Leif Gripestam hävdat att FP:s uppräkning med 1,5 procent 2010 är oansvarig och leder till katastrof. Märkligt nog så hyllar han plötsligt en moderat höjning av förskolepengen med 2 procent.

Det är inte lätt att hänga med alla gånger.

I morgon, måndag, blir det bilkörning på vänster sida. Melbourne söderut till och längs med Great Ocean Road till Apollo Bay. Lite nervöst, men mest spännande.

Leif Gripestam (M) tar priset

Tyvärr visar det sig att mina farhågor besannas. I nyhetsbrev nr 25 ägnar Leif merparten av utrymmet åt att konstruera påståenden om Folkpartiets budgetalternativ för 2010. I och för sig är det intressant, om än märkligt, att han ser den uppgiften som prioriterad.

Leif Gripestam upprepar sina inövade teser och påstår att Folkpartiets alternativ ger en skattehöjning 2011. Detta trots att vi själv ännu inte har gjort någon budget eller tagit ställning till 2011. I dagsläget är inte förutsättningarna för 2011 tillräckligt klara. Vi gör bara budget för ett år i taget, precis som Täby kommun alltid gjort fram till 2008. Då, i november, beslutade moderaterna om en tvåårsbudget. Den höll bara någon månad. Gripestams mantra den gången var att Folkpartiets budget skulle ge skattehöjning 2010.

I fullmäktigedebatten konstaterade jag att Folkpartiet sänker skatten när det är möjligt och kan höja den när det är nödvändigt. Detta självklara påstående fick Leif att jubla och efter det torgför han lyckligt att Folkpartiet har medgett att det kan bli skattehöjning 2011. I Täby har moderaterna höjt skatten upprepade gånger, senast 2002 tillsammans med folkpartiet.

Han skriver att han ägnat intensivt arbete åt vår budget för 2010 och kommit fram till att den är underbalanserad och att han inte förstår var vi gömt de 47 miljonerna från staten. Trots att jag i fullmäktige förklarade hur vår budget var upplagd vägrar Leif Gripestam att förstå. Det är möjligt att han helt enkelt inte vill. Alla andra förklaringar är värre.

Därför ska jag här sammanfatta hur det ligger till. Du som läsare av detta får själv bedöma om vår budget är lätt, svår eller omöjlig att förstå.

1. Moderaterna och förvaltningen bedömde i somras att det fattades 57 mkr för att klara 2010. Snabbt beslutades om nedskärningar på ca 60 mkr, i första hand på barn, ungdomar och äldre.

2. Av dessa nedskärningar har Folkpartiet accepterat ca 28 mkr. Resten får som vi ser det alltför negativa konsekvenser för service och för Täbyborna. Kom ihåg att Skattebetalarnas lovord till Täby byggde på att kommunens besparingsutrymme var nästan obefintligt. Deras undersökning gjordes innan besluten om nedskärningar på 120 mkr fram till 2012.

3. Under hösten förbättrades ett flertal resultat och årets resultat blir ett plus på bort emot 50 mkr. Flera av ljuspunkterna kommer också att påverka 2010.

4. Statens extra bidrag till Täby blev 47 mkr. Vi valde att lägga in pengarna 2010 och på så sätt öka intäktssidan. Vi förordade bland annat en uppräkning med 1,5 procent.

5. Moderaternas budget för 2010 beräknar ett överskott på 28 mkr + en reserv på 10 mkr + ett antal mkr för oförutsedda utgifter. Folkpartiets budget ger bara några mkr i överskott. Leif Gripestam lyckas få detta till ett minus på några miljoner och tycker sen att detta är höjden av ansvarslöshet och lättsinne. Han har redan glömt att hans egen 2008 klubbade budget för 2010 räknade med ett nollresultat. Då var det höjden av ansvarstagande.

I stället för att förvränga delar av Folkpartiets budget borde Leif Gripestam fundera några varv till, eller börja fundera, över nedskärningarnas effekter för förskola, skola, äldre, funktionshindrade och kultur och fritid. Folkpartiet ville helt enkelt inte göra så klara och bestående försämringar 2010 med motiveringen att tiden efter blir så svår. Första när vi vet hur det ser ut 2011 tar vi ställning till det.

Du som läser detta får gärna på något sätt reagera och meddela vad du tycker.

Budget beslutad i tid av osäkerhet

Fullmäktiges majoritet har nu beslut om budget 2010 – 2011. Konjunkturen är osäker och när 2010 är ett valår är framtiden mer osäker än någonsin. Moderaterna beslöt i november 2008 att en ”tvåårsbudget” skulle införas och fattade då beslut om 2009 och 2010. Anslagen generellt skulle höjas med 3 procent 2010. Den budgeten höll på sin höjd några månader.

Till sommaren hade prognoserna försämrats. Då fattade moderaterna raskt beslut om nedskärningar i 80 snabbt framtagna förslag på totalt över 100 mkr fram till 2012. Ca 60 mkr ska sparas redan 2010. Socialnämnden och barn- och grundskolenämnden står för större delen. 3 procents uppräkning 2010 blev plötsligt noll. Och detta utan beslut av fullmäktige.

Sen kom oväntat 47 mkr extra från staten. Syftet var att bevara kvaliteten i skola och omsorg och att värna sysselsättningen under 2010. De styrande beslöt att ge nära nog alla pengar som engångsanslag utan särskilda direktiv. Men trots 37 mkr extra till skola och omsorg ska alla besparingar genomföras. Totalt blir det för skola och omsorg 2010 ett minus på ca 20 mkr. Extrapengarna framställs som satsningar och kvalitetshöjningar. Innehållslösa floskler är regel i Täby. De kommande åren i Täby kommer att präglas av avgiftshöjningar, varsel och uppsägningar. Vad vi vet idag försvinner extrapengarna och sen ska ännu mer sparas. T ex får förskolan i Täby 2011 nästan 30 mkr mindre än 2009.

Folkpartiet gör budget för ett år i taget. Vi väljer att med hjälp av extrapengarna räkna upp anslagen med 1,5 procent 2010. I en stram men balanserad budget med oförändrad skatt avvisar vi nedskärningar som ger alltför negativa effekter för barn, unga och äldre. Under 2010, när kunskap om aktuella förutsättningar finns, tar vi ställning till 2011.

Vi missade i vår budget ca 1,5 mkr i kostnader för att avveckla avgifterna för skollunchen i gymnasiet. Detta blev ett av moderaternas huvudnummer i debatten. Hösten 2008 anklagade moderaterna FP för skattehöjning 2010, trots att vi ännu inte hade gjort någon budget själva. Samma visa upprepade sig märkligt nog även i år. Gång på gång upprepade Leif Gripestam (M) och Fredrik Schulte (M) att Folkpartiets budget för 2011 innebär skattehöjning. Det hela blev nästan patetiskt. Tyvärr kommer detta falska påstående att upprepas.

Den som påstår att det går att göra säkra prognoser och budgetar för flera år framåt har inte verkligheten på sin sida. Att idag säga något bestämt om år 2011 och 2012 kräver en kristallkula. Bara politiker som aldrig ser någon risk med eller ständigt förordar stora nedskärningar fattar bindande beslut om sådana med det underlag som finns idag. Det finns ljuspunkter i ekonomin och för 2009 beräknar nu Täby kommun ett överskott på ca 74 mkr. Efter tillfälliga intäkter, d v s resultat enligt balanskravet, prognostiseras årets överskott till ca 42 mkr.

"Hemliga" dokument nu offentliga

Nu är inte uppdragsbrevet från Täby kommun till Ernst & Young som gjorde värderingen sektretessbelagd längre. Hanteringen är korrekt och tid och lagrum ordentligt antecknat. Det tog bara lite tid.

Ernst & Young refererar till aktuella diskussioner och konstaterar att värderingen görs under antagandet att TFG fortsätter att bedriva sin verksamhet. Intervjuer ska göras med nyckelpersoner inom Täby kommun, Tibble Fria Gymnasium och om möjligt också med andra oberoende aktörer.

I övrigt har resultaten redovisats i den rapport som utgjorde underlaget.

Uppdraget uppskattas kosta ca 300 000 kronor plus olika typer av skäliga och nödvändiga utlägg plus moms för både arvode och omkostnader. Kostnaden för denna rapport landade sålunda bort mot 500 000 kronor. Täby kommun hade också beställt en rapport från KPMG, vars värdering var lägre. KPMG:s värdering vågade inte utgå ifrån att TFG kommer att finnas i skolan under en lägre tid framåt.

Hänt på Folkpartiets landsmöte i Växjö

Jan Björklunds invigningstal med 10 aktuella huvudpunkter för Folkpartiet var alldeles utmärkt. Efter det började landsmötet på allvar. Under fyra intensiva dygn behandlas alla tänkbara politikområden, ett antal programförslag och över 500 motioner från medlemmarna.

I skrivande stund, strax efter midnatt natten till söndagen, behandlas äldrepolitik. Med stort engagemang och värme företräder Barbro Westerholm partistyrelsen. Just nu har ett förslag om stimulansbidrag för friskvård och motion för äldre avslagits.

I mina ögon har landsmötet fattat många bra beslut. Över 50 talare deltog i debatten om föräldraförsäkring. Trots stort pådrag och kraftig mobilisering var det endast ca 20 procent som röstade för tredelad föräldraförsäkring. Partistyrelsens förslag vann och jag argumenterade och röstade för det. Innebörden är utveckling och förbättring av dagens ordning. Landsmötet avslog också förslaget om att skriva in rätten till ”nattis” i skollagen. Om ingen annan lösning står till buds ska föräldrar med konstaterat behov få tillgång till barnomsorg på natten. Men att kommunerna ska vara skyldiga enligt skollagen är att gå för långt. Dessutom ville landsmötet klokt nog att max-taxan i förskolan ska justeras uppåt i takt med kostnadsutvecklingen.

Klockan 0.40 meddelade Barbro Westerholm att partistyrelsen ställde sig bakom flera ombuds begäran om att Folkpartiet ska arbeta för att Barnkonventionen ska bli svensk lag. Applåder följde.

En annan kontroversiell fråga gällde gårdsförsäljning av vin. Debatten var stundtals tuff. Efter många kända och upprepade argument bifölls förslaget att invänta effekterna från Finlands försök i samma riktning. Och det handlar också om juridiska aspekter ur EU- och konkurrensperspektiv.

Partistyrelsen ville märkligt nog att ämnesundervisning i grundskolan i princip inte ska ske på annat språk än svenska. Landsmötet strök den meningen vilket var bra. I betygsfrågan talade jag för betyg från år 6. Landsmötet avslog en motion om betyg från år 3, också bra.

En annan mycket hård drabbning gällde LAS och turordningsregler. Offensiven var hård och trycket på partistyrelsen märkbar. Partistyrelsen förordade viss utökning av undantag från turordningsreglerna och förbättringar av dagens ordning. Utmanarna förordade ett slopande av turordningsreglerna för alla företag upp till 50 anställda. Det tyckte landsmötet var att ta i. Partistyrlesns linje segrade.

Kärnkraften vållade också het debatt. Många kritiker menade att Folkpartiet alltför ensidigt talar om kärnkraft. Den energipolitik som både Folkpartiet och alliansen står för betonar både kärnkraft och förnyelsebara energikällor. Beslutet gick till slut också i den riktningen. Export av koldioxidfri el, på lång sikt möjlig ökning av antalet reaktorer, energieffektivisering och utveckling av förnyelsebar energi ska känneteckna Folkpartiets politik

Efter en snabb översikt känner jag mig nöjd med flertalet beslut. Visst finns det några frågor som kunde ha tagit en annan väg, men just nu kommer jag inte på någon av större vikt.

Märkliga saker händer i Täby?

Den värdering som kommit fram till att Tibble Fria Gymnasium ska betala 6,6 mkr till Täby kommun kallas med kraft både av kommunen och av företaget som gjort den för oberoende. Samtidigt hänvisas i värderingen till uppdragsbrevet från Täby kommun. Företaget har alltså fått ett skriftligt uppdrag från kommunen. Det är i och för sig inget konstigt med det.

I måndags (16 november) bad jag att få ta del av detta uppdragsbrev. Givetvis är det intressant att se hur kommunen formulerat uppdraget till det företag som ska göra värderingen. Med viss förvåning mottog jag beskedet att detta var omöjligt. Kommunen överväger att hemligstämpla brevet. Jag framförde att kommunen är skyldig att lämna ut brevet eller snabbt återkomma med besked om så gjorts och på vilka grunder beslut om hemligstämpling i så fall fattats.

Idag, onsdag eftermiddag, har varken brev eller besked noterats. Det måste betraktas som ytterst märkligt att en ledamot av kommunstyrelsen inte får ta del av hur beställningen av värderingen ser ut. Jag förutsätter att fördröjningen har fullgoda skäl och att tanken på hemligstämpling avskrivs. Om kommunen väljer en hemligstämpling blir det mycket intressant att ta del av motiven för detta och vilket lagligt stöd man hänvisar till.

Mer om Tibble och senaste avtalet

Täby kommun och Tibble Fristående Gymnasium (TFG) har tecknat ett tilläggsavtal till det olagliga avtal som Kammarrätten upphävt. På vissa håll i media beskrivs detta som om Täby kommun och TFG nu skulle ha kommit överens. Men det faktiska problemet i den här soppan är snarare att Täby kommun och moderaterna varit bästa kamrater med rektor och TFG sen 2005, alltså långt innan bolaget bildades.

I presentationen framhålls ihärdigt att detta är ett ”frivilligt” avtal. När någonting som normalt är en självklarhet lyfts fram så starkt ökar misstänksamheten. På samma sätt väcker kommunens och Ernst & Youngs skrivningar om en ”oberoende” värdering funderingar. Täby kommun har anlitat ett företag och betalat för ett uppdrag. Opartisk kanske, men knappast oberoende.

Vilka motiv är det egentligen som ligger bakom tilläggsavtalet mellan TFG och bolagets 6,6 mkr till kommunen?

1)TFG får alltså löfte från kommunen om förlängning av hyresavtalet. Till viss del kompenserar TFG:s betalning Täby kommuns ökade kostnader för högre skolpeng i enlighet med skollagen och riksprislistan från den 1 januari 2010.

2)4,4 mkr av de 6,6 ska betalas senast 31 december 2013. Det visar tydligt att kommunen till TFG förbinder sig att inte rätta sig efter Kammarrättens dom och inte ens överväga att säga upp hyresavtalet sommaren 2010 för avslut 2011.

3)Kommunen kan nu djärvt och offensivt påstå att detta tilläggsavtal gör att avtalen mellan kommunen och TFG överensstämmer med Kammarrättens dom. Så är det naturligtvis inte. Kommunen har fortfarande gynnat ett enskilt företag och något anbudsförfarande för att få fram ett marknadspris har inte gjorts och kan inte göras i efterhand. Täbybornas ekonomiska intressen har inte tagit tillvara. Dessutom har moderaterna i Täby kommun i juni 2009 vägrat att rätta sig efter domen.

4)Täby kommun skriver att det nu finns underlag inför en eventuell diskussion med EU om ett otillbörligt stöd till enskild näringsidkare. Här finns tydligen en viss oro.

Värderingen antar att TFG kommer att göra förluster 2013 och 2014 och ett negativt kassaflöde förväntas 2012 – 2015. Beräknad vinstmarginal är anmärkningsvärt låg och dessutom utgår värderingen ifrån att TFG inte har något värde efter 2011.

Varför, kan man fråga sig, skulle det bli så när andra friskolor delar ut miljoner till sina ägare och när TFG gått med 1,4 mnkr i vinst 2008? Var det på grund av dessa tveksamma antaganden som värderingen blev så pass låg? Fortsättning lär följa.

Dystert besked för oss i Täby och Danderyd

Med sorg i hjärtat har jag fått beskedet att Täby Danderyd Tidning läggs ner. Denna veckas nummer är det sista. Tidningen har på några år etablerat sig som en alert och ambitiös röst i våra två kommuner.

Med flera engagerade och duktiga journalister har tidningen ökat intresset för den lokala politiken och gjort det möjligt för många olika röster att komma till tals.

Ägarna väljer kanske av i deras ögon naturliga skäl att fortsätta utgivningen av Mitt i Täby.
Samtidigt lägger ägarna ner Mitt i Lidingö (till förmån för Lidingö tidning) och Mitt i Vallentuna (till förmån för Vallentunasteget). Kanske skulle en annan väg ha valts i Täby?

Förhoppningsvis kan Mitt i Täby nu få fler reportrar och bättre förutsättningar. Det bästa vore förstås om det på något mirakulöst sätt skulle uppstå en fristående konkurrent.

Det är livsviktigt för kommuner som Danderyd och Täby med fler pressröster. I många betydligt mindre kommuner finns det två och ibland tre olika dagliga tidningar.

Jag vill rikta ett varmt tack fyllt med uppskattning till alla er som under flera år med gott resultat och bra reportage förgyllt tidningsläsandet för oss som gillar att ta del av viktiga händelser i vår vardag och i vår egen kommun.

Senaste akten i Tibbledramat - från nyhetsbrevet

Så var det dags för nästa akt i Tibbledramat. Leif Gripestam (M) är lika nöjd som vanligt och stolt över den ”frivilliga” uppgörelsen med Tibble Fria Gymnasium (TFG). Kommunkassan får nu 6,6 mkr från en i efterhand gjord teoretisk värdering av den kommunala skolans goodwill-värde år 2007.

Pengarna är välkomna och det är alltid bra med intäkter. Om det inte funnits en stark opposition i Täby, inte minst från Folkpartiet, hade dessa pengar aldrig blivit aktuella. Det är också bra att moderaterna nu så tydligt inser och erkänner att upplägget var fel från början. Folkpartiet ville aldrig privatisera Tibbleskolan, men när det blev aktuellt hade vi två juridiska huvudinvändningar. Först kommunallagen, moderaterna bortsåg från en existerande marknad och tog inte betalt för t ex värdet av goodwill. Det innebar att ett enskilt företag gynnades. Kommunmedborgarnas gemensamma egendom skänktes bort. Sen skollagens bestämmelse om ersättning enligt riksprislistan och det i Täby hemmasnickrade ersättningsavtalet. Nu står det helt klart att vi hade rätt. Det är alltid roligare att ha rätt än fel, även om hela historien är en olycka med enbart förlorare, inte minst Täby kommun och dess rykte.

Täby kommun har accepterat Kammarrättens dom som därmed vunnit laga kraft. Besluten som låg till grund för avtalen med mellan kommunen och TFG är olagligförklarade, ogiltiga och upphävda. I rättslig mening existerar de inte. Nu får detta olagliga avtal ett tilläggsavtal. Blir då olagliga avtal lagliga? Naturligtvis inte!

Det är också märkligt att ingå detta avtal samtidigt som ärenden pågår både i EU-kommissionen och i det svenska rättsväsendet. Domstolen kan komma fram till att besluten som olagligförklarats och upphävts ska åtföljas av en återgång till det tillstånd som rådde innan besluten. Detta är det normala och dessutom lagens mening. I ett sådant läge har Täby kommun plötsligt ingått ett avtal som då kan göra det svårare att då följa dom och lag och återgå till den ordning som rådde före besluten i maj 2007 vilka nu är upphävda.

Kommunens underlag är intressant. Först sägs att rätten underkänt Täbys agerande för att en värdering inte gjordes. Detta påstående görs enbart för att nu kunna hävda att den i efterhand beställda värderingen återställer ordningen. Det som skulle ha gjorts 2007 var givetvis ett öppet anbudsförfarande. Bara så kan ett marknadspris fastställas. Troligen hade det då kunnat handla om 30 – 80 mkr. Därefter argumenteras återigen enbart mot alternativet att i förväg bryta avtalen med TFG. Ingångna avtal med TFG gör det omöjligt, är kommunens linje. Att det är fullt möjligt att säga upp avtalen vid ordinarie avtalstids utgång utan avtalskomplikationer är inget som nämns.

Gripestam (M) berömmer TFG som frivilligt (?) nu betalar 6,6 mkr till kommunen. I underlaget framgår att kommunen valt den högsta av två värderingar eftersom den utgår från ett förhållande då ”verksamheten bedrivs på längre sikt.” Kan det tydligare än så sägas vad TFG betalar för? Någon uppsägning (ska i så fall göras före sista juni 2010) är uppenbarligen inte aktuell. Ett löfte om lång hyrestid är säkert värt 6,6 mkr.

Det är också intressant att Täby kommun säger sig vilja ha något att komma med om EU vill diskutera ärendet närmare. Kommunen vill kunna påstå att inget sålts till underpris och att rättelser nu har gjorts till följd av Kammarrättens dom.

En indikation på marknadspris idag, vilket kanske inte är detsamma som 2007, får vi nu när Bergtorpsskolan ska säljas. Priset lär landa över 10 mkr. Om stora köpeskillingar påverkar skolans möjligheter att bedriva bra undervisning är en annan viktig fråga. TFG:s rektor hävdade att en utgift på 6,6 mkr inte på något sätt påverkar undervisningen. Om det är möjligt, hur stor är då vinsten?

Leif Gripestam (M) summerar i sitt nyhetsbrev läget; Täbymoderaterna har återigen gjort allting rätt. Visst känns det bra?

Medfinansiering det nya ordet

E 18:s trafikplatser vid Viggbyholm och Roslags Näsby behöver byggas om. I förslaget till länsplan, alltså statens investeringar fram till 2021, finns detta med 2013 – 2019. Så långt är allt ok. Samtidigt har staten lanserat ett nytt begrepp, medfinansiering. Der betyder att kommuner och landsting som har ytterligare önskemål eller vill flytta fram investeringar får vara med och betala.

Leif Gripestam och moderaterna är beredda att satsa 100 mkr av Täbybornas pengar för att få igång arbetet under 2012. Här är 40 mkr ett direkt bidrag till staten och resterande 60 mkr sägs vara anslutningsinvesteringar som inte ligger under statens (Vägverkets) ansvar. Totalt ska hela kostnaden landa på drygt 300 mkr.

Medfinansiering är något nytt. Kommunens invånare ska i vårt fall betala för upprustning av en statlig Europaväg. Folkpartiet förordar en förskottering, kommunen kan om pengarna inte finns förrän kanske 2016 låna 40 mkr till staten.

Viktiga principer och klara gränsdragningar ska upprätthållas. Som jag ser det ska staten sköta statliga vägar oavsett vilken färg det är på regeringen. Detta är också något som alla kommuner i norrort inklusive Leif Gripestam (M) också framhåller i Stockholm Nordosts remissvar till staten.

Kan det finnas något särskilt skäl bakom Leif Gripestams brådska och villiga hållning? Det är naturligtvis viktigt att framkomligheten till Täby Centrum från E 18 blir optimal och att detta inte dröjer. När Täby Centrum har byggts om och ut är det angeläget att det går smidigt att ta sig från bägge avfarterna på E 18 till köpcentret.

Men jag tycker ändå inte att Täbyborna ska betala 40 mkr för att rusta statens vägar.

När snålheten bedrar visheten

Nyligen tvingades elitseriematchen mellan CaperioTäby och Järfälla i Tibblehallen ställas in på grund av regn. Det regnade alltså in. Anläggningen är i skriande behov av upprustning och vi får alla be till högre makter att inget värre händer. Hela Sportcentrum är i bedrövligt skick och det gäller också simhallen. Klubbar från när och fjärran avstår från att delta i tävlingar i Täby och motiverar detta med den dåliga standarden på anläggningen.

Samtidigt satsar Täby hårt på att vara en idrottskommun av hög klass. Enligt kommunledningen vill vi vara en attraktiv kommun som lockar välutbildade människor ”med smak för det goda livet”. Ett påkostat och omfattande arbete läggs ner på projektet ”bilden av Täby”. Ett sådant arbete måste och borde börja med att våra anläggningar och att den verksamhet som bedrivs i Täby håller hög klass. Täbyborna själva och de som besöker kommunen är viktigare ambassadörer än konsulter och PR-ambitioner.

Kultur- och fritidsnämnden vill sluta att hyra Tibble teater med motiveringen att teatern är i alltför dåligt skick. Täbys enda större scen för konserter, teater etc. ska hållas stängd. En uppskattning har gjorts av renoveringskostnaden, 80 mkr. En omfattande genomgång från kommunfastigheter visar att det under de närmaste åren behövs drygt 350 mkr för att få kommunens fastighetsbestånd i hyfsat skick. Inte minst är det hårda myndighetskrav som står högst på listan. I dessa 350 mkr ingår inte Täby Sportcentrum, simhallen eller Tibble teater.

Därför har folkpartiet föreslagit att kanske hälften av de 600 mkr som Täbyborna har samlat ihop ska användas till t ex underhåll och upprustning av fastigheter. Här behövs en konkret femårsplan. Syftet med en kommun är inte att samla pengar på hög och att förmögenhetens storlek sen ska pendla med konjunkturerna.

Det partipolitiska spelet i Täby trappas upp

Under den här mandatperioden har vid upprepade tillfällen alla partier i Täbys fullmäktige enats mot moderaterna. Irritationen har ofta varit påtaglig. När moderaterna före sommaren ställde sig bakom alla de ca 80 förslag till nedskärningar som på order utarbetats av kommunens tjänstemän steg missnöjet ytterligare. Den av fullmäktige fastställda budgeten för 2010 ändrades i hast av kommunstyrelsens moderater.

Alla fem partier i opposition, FP, C, KD, S och MP kom överens om att bli bättre förberedda än normalt inför budgetfullmäktige i november. Vi träffades för att se i vilka väsentliga frågor gemensamma yrkanden eller reservationer skulle kunna öka trycket på moderaterna och dessutom underlätta det praktiska. Mötet var inte särskilt hemligt, men inte heller utannonserat. Inte heller hade någon frågat Leif Gripestam (M) om lov.

I en partitidning (S) framkommer att detta möte väckt förhoppningar hos socialdemokraterna. Leif Gripestam går i taket och undrar reflexmässigt om folkpartiet nu ska gå ihop med socialdemokraterna. Det är givetvis helt taget ur luften men för den som följer politiken i Täby inget nytt. Alla som inte håller med moderaterna i Täby riskerar att med jämna mellanrum kallas för socialister. I en kommun där ca 80 procent röstar borgerligt är det givetvis naturligt med en borgerlig koalition. Väljarna har sista ordet och moderat envälde är inte bra för Täby.

Leif Gripestam skriver att han kontaktat övriga borgerliga partier med skriftlig information om de extra 47 mkr från staten. Det är helt korrekt. Jag fick ett mycket kortfattat A4-blad med rubriker och siffror. Sen slinter det till hos Leif. Han skriver att han erbjöd samarbete och diskussion om hur vi skulle kunna agera gemensamt och att bara KD valde att förhandla och sen ingå en ”alliansöverenskommelse” med M.

Detta är ren och skär lögn. Det fanns inte tillstymmelse till förslag om samarbete eller nyfikenhet på synpunkter eller argument. Jag var tacksam för det lilla och kan med mycket stor säkerhet påstå att ingen annan då fick något ”erbjudande” heller. Detta är en praktisk efterhandskonstruktion av Leif Gripestam.

Nu har det alltså bildats en allians mellan M och KD i Täby. KD har i flera omgångar varit lydiga följeslagare till moderaterna och nu tyckte tydligen Leif Gripestam m fl. att det började bli osäkert. Jag kan notera långt över 15 frågor och förslag i dagsläget och inför 2010 där KD inte har samma åsikt som M. Rent politiskt har KD fått med sig att två hemtjänsttimmar för alla över 80 år blir kvar och att avgiften för trygghetslarm inte höjs. Bra så! Vilka löften i övrigt som getts är inte känt. Det blir intressant att följa en plötslig och trolig omsvängning av KD i Täbypolitiken.

Svårt med politik och juridik i Täby

Täby avgifter i musikskolan är bland de högsta i landet. Till följd av införda och sen höjda hyror och sänkt aktivitetsstöd har också avgifterna till idrottsföreningarna rakat i höjden rejält. Tyvärr finns det nu familjer i Täby som får ransonera barnens aktiviteter av ekonomiska skäl. Detta har tydligen också moderaterna noterat. Men effekten av den insikten är inte sänkta avgifter eller bättre stöd till föreningarna.

I stället vill moderaterna att hushåll med låga inkomster efter inkomstprövning ska kunna få reducerad avgift eller ekonomiskt stöd från kommunen. Alltså en form av socialbidrag för kultur- och fritidsändamål. Medborgarna ska alltså med mössan i hand redovisa sina inkomster och begära stöd för avgiften till flöjt- eller fotbillsspel. Detta har Fredrik Schulte (M) lanserat som en fantastisk idé och en framåtsyftande tanke som ska göra Täby nästan världsberömt. Uppdraget gavs till verksamhetschefen som återkom med ett förslag.

Andra bedömare, t ex folkpartiet, såg detta som stötande, föråldrat och dessutom lagstridigt. I fullmäktige lyckades vi få till stånd en återremiss. Om två tredjedelar av ledamöterna är överens tvingas majoriteten att skjuta upp beslutet. Då hette det att vi saboterade demokratin och bara fördröjde viktiga beslut.

Men, när ärendet kom tillbaka för beslut hade kommunens jurist meddelat tveksamhet och frågan skulle granskas närmare. På kultur- och fritidsnämnden i måndags 12 okt beslöts att inte fullfölja frågan och betrakta uppdraget som slutfört. Kommunjuristens PM konstaterade att det saknas lagstöd för att reducera avgifter eller ge stöd till vissa invånare med inkomstskillnader som grund. Moderaternas idé är inte förenlig med kommunallagens likabehandlingsprincip.

Kanske skulle moderaterna nu börja överväga sänkta avgifter och bättre stöd till föreningarna?

Men icke, reaktionen blev en helt annan och säger en hel del. I ett uttalande säger Fredrik Schulte för hela den moderata gruppen att kommunstyrelsen nu ska få utreda förutsättningarna för familjer med låga inkomster att ta del av musikundervisningen genom den nya kundvalsmodellen. Familjer med en årsinkomst under en viss summa ska kunna söka ett särskilt bidrag hos kommunen. Ibland, som i detta fall, är kommentarer helt överflödiga.

Bra besked från moderaterna om Slottsparksskolan

Jag läser i Täby Danderyd tidning att föräldrarna nu fått beskedet att Slottsparksskolan ska byggas ut för 8 klasser. Det är ett bra och glädjande besked. Det är viktigt att politiker kan lyssna på andra och ändra på tidigare fattade dåliga beslut. Föräldrar och invånare ska veta att det är möjligt att påverka och att det är viktigt med uthållighet och effektiv opinionsbildning. Trots allt är det medborgarna som äger kommunen – inte de styrande politikerna.

Moderaterna beslöt vintern 2007 att bygga en ny skola på Näsa Ängs tennisbanor och bygga om Slottsparksskolan till en stor förskola. Jag själv och folkpartiet svarade direkt att det enda rimliga är att bygga ut Slottsparksskolan (som skola) och att lösa efterfrågan på förskoleplatser på olika sätt om den visar sig svår att tillgodose. Vårt förslag och våra argument sablades ned helt av Täbymoderaterna.

Tänk så mycket tidsspillan, oro, osäkerhet och också kostnader vi kunnat undvika om rätt beslut hade fattats direkt redan 2007. Redan då hade frågan utretts i två år. Vi och säkert också föräldrarna är glada för beskedet. Det räcker långt. Några andra kommentarer, reflexioner eller slutsatser från de styrande förväntar vi oss inte.

Tufft för kultur och fritid i Täby

Det är hårda tider för kultur och fritid i Täby. Två filialbibliotek har lagts ned, aktivitetsstödet har sänkts, hyra för barn och ungdomar i kommunens lokaler har införts och höjts, avgifterna till musikskolan har höjts och stödet till kulturföreningarna har minskat rejält.

Den märkliga ambitionen att införa biståndsprövat ekonomiskt stöd till föräldrar med låga inkomster och barn som inte har råd med musikskola och idrottsföreningar har lagts på is då lagstöd saknas.

Nu har också 4,5 tjänster som berör 7 personer varslats om uppsägning. Helt i linje med de nedskärningar som beslutades före sommaren. Proceduren följer den allt vanligare och märkliga ordningen att beslut tas först, sen görs en utredning om hur samma och likvärdiga insatser ska göras med färre anställda. Det är givetvis en omöjlighet.

Trots regeringens 47 extra miljoner till Täby fullföljs planerna. Hos Täbys politiska majoritet betraktas inte kultur och fritid som viktiga kommunala uppgifter. Varslen gäller personal verksam i musikskolan, i biblioteket, på ung fritid och på plan- och lokalbokningen. Vackra formuleringar kan ge sken av att detta kan göras utan större negativa effekter, men den som på nära håll granskar följderna ser att detta på olika sätt kan gå riktigt illa. Om varslen leder till uppsägningar kommer i första hand kommunens barn och ungdomar att drabbas, och bland dem många med funktionshinder. Det kommer helt enkelt att produceras väsentligt färre kultur- och fritidsaktiviteter i Täby.

En större omorganisation ska göras. Omorganisationer som ska gå fort och som orsakas enbart av nedskärningar innebär ofta fortsatta risker. Visst kan förändringar vara motiverade och bemanningen kan inte alltid vara densamma. Men jag ifrågasätter såväl syfte och motiv som analys och tillvägagångssätt. På måndag den 12 oktober får kultur- och fritidsnämndens ledamöter information om omorganisationen.

Helt ny inriktning för RUFS 2010

I den nya versionen av RUFS (Regional Utvecklingsplan för Stockholmsregionen) anges två alternativ för Stockholm Nordosts befolkningsökning fram till år 2030; 15 000 eller 50 000 invånare. Regionplanenämnden har efter samråd uppdaterat och reviderat planeringen för länet och för våra sex kommuner. I de nya handlingarna ska Täby i alternativ låg ha 63 000 invånare år 2030 och i alternativ hög 70 000.

Detta är något helt annat än vad som framkom för 9 år sedan. Då lovade landshövdingen kraftigt utbyggd kollektivtrafik om kommunerna byggde massor med bostäder. Visionen om 100 000 nya invånare i sex kommuner och pendeltåget Roslagspilen föddes. Täbys uttalade mål blev 80 000 invånare år 2030.

Nu står det klart att en järnvägsutredning ska göras fram emot 2020. Frågan är om kollektivtrafiken bäst byggs ut med en förlängning av tunnelbanan, av pendeltåget Roslagspilen eller av Roslagsbanan. Tyvärr finns det inga garantier för något. En befolkningsökning till 300 000 invånare i Stockholm Nordost förutsätter kraftigt utbyggd och förbättrad kollektivtrafik! Och planeringen måste ske parallellt!

Onsdag den 7 oktober ska kommunerna svara på utställningshandlingarna från Regionplanenämnden. Moderater och socialdemokrater kommer säkert att hålla fast vid planerna från år 2000 och protestera mot den nya inriktningen. Tanken är att om vi bygger tätt och mycket och planerar ännu mer så kommer staten att tvingas bygga ut kollektivtrafiken.

Folkpartiet ser varken exakta årtal eller exakt planering av invånarantalet som något nödvändigt. Vi bejakar tillväxt och utveckling men verkligheten och den framtida livsmiljön måste vara utgångspunkten. I detta läge, om valet enbart står mellan de två alternativen i utställningsförslaget, så blir det 70 000 invånare, alltså alternativ hög. I verkligheten, alltså om 21 år, kommer det att finnas många fler alternativ.

Nu är snart måttet rågat i Slottsparken!

År 2005 visade en utredning olika sätt att rusta upp och permanenta Slottsparksskolan som en skola med 8 klasser. Jag var själv barn- och grundskolenämndens ordförande. Den paviljong som finns i närliggande park har ett tillfälligt bygglov (10 år) som inte kan förlängas. Så långt var allt klart redan 2005.

Vintern 2007 beslöt plötsligt Täbymoderaterna att skolan skulle byggas om till förskola och att en ny skola skulle byggas på Näsa ängs tennisbanor. Vem som helst kunde förstå att så skulle det inte bli och efter mycken vånda och möda backade moderaterna. Vi, alltså fp, sade redan då att antalet förskoleplatser i området inte var något större problem och att det var viktigare att bygga om och rusta skolan.

I våras gavs ett bygglov för en paviljong på skolans tomt. Folkpartiet förordade en mer estetisk lösning, men bra att något händer hur som helst. Sedan dess har det varit helt tyst. På en fråga från mig i fullmäktige tillstod Sofia Paulsson (M) att byggnaden skulle vara skola för de yngsta även i fortsättningen (alltså inte förskola) men att det var oklart för hur många. Elevprognoserna måste studeras och en skola med ledig kapacitet, Näsbyparksskolan, finns i närheten.

Även om barnkullarna i närområdet växlar så söker sig fler från närliggande områden till Slottsparksskolan. Om all tveksamhet läggs åt sidan kommer det solklart att finnas två klasser per år i skolan. Denna höst togs bara en klass in och resten av eleverna hamnade i Norskolan. När inga beslut kan tas under fyra års tid ökar misstänksamhet och rykten. När besked inte ges anar många en dold agenda. Skolrådet har tvingat fram något slags besked från nämndmötet den 15 oktober. Många väntar med spänning.

Intressant svar till EU om Tibble

Med hjälp av nya advokater försöker moderaterna rättfärdiga sina beslut om Tibble. Totalt har säkert advokatkostnaderna för Tibble nu passerat en halv miljon kronor. Täby är anmält till EU-kommissionen för otillbörligt statsstöd och brott mot EES-avtalet och Romfördraget. Det är inte tillåtet att gynna ett enskilt företag. Konkurrensen snedvrids eller hotar att snedvridas.

Kommunstyrelsen ska besluta om svar till EU den 28 september. Folkpartiet kommer inte att delta i beslutet. Detta är moderaternas ansvar. Men svaret är i många delar märkligt. De aktuella överföringarna (till TFG) ska inte ha snedvridit konkurrensen, i stället hävdas att avknoppningen har stärkt konkurrensen på marknaden. I återkommande delar påstår moderaterna att marknaden enbart är lokal eller regional eftersom elever väljer skolor i närområdet. Alltså konkurrerar inte Tibble med skolor i andra medlemsstater. Det är ett märkligt resonemang. Frågan gäller knappast skolornas konkurrens om elever utan olika aktiebolags konkurrens på en marknad där utbildningsföretag köps och säljs.

Vidare påstås att EG-rättsliga stödregler inte utgör några hinder för att rikta erbjudanden till anställda. Andra motiv än vinstmaximering väger tungt och kan beaktas vid valet av utförare under förutsättning att kommunens egendom inte säljs till underpris. Också märkligt, inget pris alls måste betraktas som ett underpris.

Kommunen skriver också att en oberoende expertvärdering och ett öppet anbudsförfarande är likställda och alternativa sätt att utesluta förekomsten av otillbörligt stöd. Också märklig formulering, då Tibble gavs till rektor utan vare sig värdering eller öppet anbudsförfarande. Däremot avvisades andra företag som visade sitt intresse.

I punkt 83 skriver kommunen ”När en medlemsstat (kommun) beviljat ett stöd till ett företag, kan dess verksamhet inom landet upprätthållas eller öka på grund av detta, vilket leder till att möjligheterna för företag från andra medlemsstater att gå in på denna medlemsstats marknad minskar.” Täby påstår sen att det måste uteslutas att ett eventuellt stöd till TFG gör det svårare för företag från andra medlemsstater att etablera sig på den svenska marknaden. ”Tvärtom innebär liberaliseringen och konkurrensutsättningen att marknaden för gymnasieskolor i Täby kommun att möjligheterna för utländska aktörer att ta sig in på denna marknad ökar.”

Kanske förstår nu moderaterna att det vid tidpunkten för överlåtelsen av Tibble gymnasium till den kommunala rektorn faktiskt fanns en fungerande marknad för köp och försäljning av gymnasie- och vuxenutbildningsföretag. Bättre sent än aldrig.

Täby kommun hänvisar också till det riksbekanta Åre-fallet och att kommissionen då konstaterade att den aktuella marknaden ”huvudsakligen var av lokal eller regional karaktär” och att ”påverkan på handeln mellan medlemsstaterna torde vara tämligen begränsad.” Det är ett intressant valt exempel. Åre kommun, som otillbörligt gynnat Konsum och sålt egendom alldeles för billigt, har dömts för detta med skadestånd som påföljd.

Jag är inte jurist och är absolut inte beredd att ha någon åsikt om kommissionens bedömningar. Med tiden får vi besked.

Nära 20 mkr mindre till förskolorna 2010

Det finns ett antal frågor jag gärna vill lyfta till en bredare debatt. Ett exempel är förskolans framtid i Täby. Trots regeringens 47 mkr till Täby och ljusare framtidsutsikter ska moderaternas besparingspaket för 2010, beslutat i juni, genomföras. Nästa år blir det nära 20 mkr mindre till förskolor och familjedaghem i Täby. Jämfört med övriga kommuner är kostnaden per barn redan bland de lägsta i landet liksom andelen utbildad personal. Personaltätheten i Täby ligger på en plats runt 150 av 290 kommuner.

Så här ska det bli. Inga ersättningar räknas upp 2010, förskolorna får bara 50 i stället för 60 procent av full ersättning för s. k 15-timmarsbarn och avgiften för de barn som bara får 15 timmar per vecka dubblas till full avgift. Det måste betraktas som stötande! Dessutom sparas runt 4 mkr som använts till barn i förskola med behov av särskilt stöd. Det sista kallas för effektivisering.

Samtidigt vill Täby locka till sig nya invånare och många barnfamiljer. Bilden av Täby är ett omfattande projekt som kostat flera miljoner. Nu är det dags för bred revolt mot nedskärningsplanerna! Moderaterna borde gå regeringen till mötes, värna kvaliteten i kommunens kärnverksamhet och undvika personalneddragningar.

Folkpartiet står för höjda anslag, minst 25 timmar för alla och självklart halv avgift för dem som nu bara ska få 15 timmar per vecka.

Moderaternas politik för skolan i Täby är extrem

Efter en fantastisk söndag i svampskogen läste jag kommunala handlingar. Moderaterna i kommunens bägge skolnämnder har svarat på remissen om den nya skollagen. Förslaget är att en kommun vid en friskoleetablering ska vara skyldig att yttra sig till Skolinspektionen. Skolinspektionen ska sen ta ställning till om en etablering medför påtagligt negativa konsekvenser för utbildningsväsendet i kommunen eller inte.

Sofia Paulsson (M) skriver att det inte är politiker, tjänstemän eller Skolinspektionen som ska avgöra detta utan eleverna och deras föräldrar. Det är en talande kommentar. I en kommun med majoriteten friskolor ska i så fall alla friskolor också få yttra sig, annars är det inte lika villkor, skriver hon vidare. I förslag till svar från kommunstyrelsen i Täby hävdas att etableringar kan godkännas även om det får negativa effekter för det allmänna skolväsendet. Täby kommuns svar går ut på att det kan vara bra om en kommunal skola (dålig) läggs ned och ersätts med friskola (som alltid är bra). I min värld ska det inte finnas några dåliga kommunala skolor.

Antingen så glömmer Täbymoderaterna att skolan är en gemensam angelägenhet som till 100 procent bekostas med skattepengar eller också önskar de hett att det inte ska vara så. Men skolan är inte som vilken grönsaksmarknad som helst. Mer intressant om nya skollagen och Täby kommuns svar kommer i nästa nyhetsbrev.

Täby kommun ska inte betala för upprustning av E18

I länsplanen (investeringar i spår och vägar fram till 2021) ska trafikplatserna vid Viggbyholm och Roslags Näsby byggas om 2016 – 2020. Om Täby kommun vill ha det gjort tidigare får vi vara med och betala. Leif Gripestam (M) har lovat 100 miljoner från Täbyborna och hoppas på 2012. Fenomenet kallas ”medfinansiering” och ska nu framöver tillämpas generellt.

Härmed bryts en viktig princip. Staten ska betala för statliga vägar och kommunen för kommunala. E18 är en statlig väg och inte något som Täbyborna ska stå för. Folkpartiet har föreslagit att Täby kan låna pengarna till staten, förskottera, insatserna ska ju ändå sen betalas av staten. Leif Gripestam vill inte höra på det örat och säger att nu är det ”medfinansiering” som gäller. Gissningsvis är Leif Gripestam mån om att få detta gjort snabbt och kanske är det viktigt att sörja för framkomligheten till Täby Centrum.

Stockholm Nordosts sex kommuner ser i sitt svar på länsplanen mycket negativt på att staten vältrar över kostnader på kommunerna. Leif Gripestam står bakom det yttrandet. Om nu regeringen hade varit socialdemokratisk, vad skulle Leif Gripestam ha gjort och sagt då? Vi kan alla höra protesterna. Samtidigt har vi inte pengar för att underhålla våra egna fastigheter, simhallen måste rustas upp och Tibble Teater likaså. Nyligen har nära 30 procent av personalen på kultur och fritid varslats till följd av moderaternas nedskärningar inför 2010.

Nej, kommunen ska inte betala för skötsel och upprustning av statliga vägar, oavsett vilken regering vi har. Täbys politiker måste stå upp för Täbybornas intressen.

Leif Gripestam (M) snabb och ogenomtänkt

Ett av mina syften med bloggen är att snabbt kunna gå lite djupare i väsentliga politiska frågor för Täbyborna. Det är bra att kunna ge en annan bild av verkligheten än den som t ex Leif Gripestam förmedlar.

Så låt mig mer noga kommentera Leifs inlägg om läget i Täby och de 47 nya miljonerna från regeringen.

På eftermiddagen den 7 september stod det klart att Täby får 47 nya miljoner för att värna vård, skola och omsorg och för att inte behöva säga upp personal. Dagen därpå levererar Leif Gripestam sitt besked.

Först berömmer han regeringen och säger att ”Täby kommun kommer självfallet att snabbt utreda hur dessa nya resurser ska användas på bästa sätt. Grundförutsättningen är enligt min uppfattning att genomföra kvalitetshöjande insatser inom förskola, skola och det sociala området”. Detta låter ju alldeles utmärkt och alla vill vi delta i det arbetet.

Därefter slår Leif fast att pengarna bara gäller 2010, och att det för 2011 och 2012 ännu inte finns några pengar. Beslutet från juni om nedskärningar (57 mkr för 2010) ligger fast. Jaha. Täby ska alltså göra nedskärningar på socialnämnden och skola och förskola på över 50 mkr 2010. Uppsägningar är redan på gång och kommer att fortsätta. Trots att fullmäktige först i november beslutar om budget. Att junibeslutet i KS sannolikt är olagligt är en annan sak.

Låt mig argumentera i punktform.

1. Det är riktigt att extrapengarna nu gäller bara 2010. Men, redan nu i höst finns det många ljuspunkter bara jämfört med i våras. 2009 kommer t ex att resultera i ett rejält överskott (86 mnkr enligt prognos) och många av de faktorer som orsakar detta gäller också för 2010 och framåt. Dessutom är 2010 ett valår, mycket kan ändras och av många skäl är det svårt att sia om 2011 och 2012.

2. Moderaternas blixtbeslut i juni handlade till stor del om en nolluppräkning 2010 till kommunala och privata enheter i Täby, trots ett KF- beslut om 3 procent i fjol. Nolluppräkning betyder reella nedskärningar med ca 30 mkr och många uppsägningar. Dessutom finns regelrätta nedskärningar med minst 10 personaluppsägningar, ovissa effekter och nära på 10 olika avgiftshöjningar för Täbyborna. Sen finns det också rimliga förslag, det ska erkännas.

Men tricket att kalla alla neddragningar av resurser för ”produktivitetsökningar, effektiviseringar och nya arbetsmetoder” och ”förändringsarbete och nya arbetssätt” är inget annat än ett billigt försök att slå blå dunster i väljarnas ögon, ett slentrianmässigt upprepande av floskler. Enligt Leif har personalen hittat en lång rad områden där arbetet kan göras med lägre kostnad och bibehållen eller höjd kvalitet! Och detta dessutom just nu!

3. Leif påstår vidare att Täby under de goda åren dragit på sig alltför höga kostnader. Under förra perioden (efter fyra år med moderat envälde) tvingades den borgerliga koalitionen i Täby att sanera ekonomin och sänka kostnaderna med 180 mkr. Täby har överlag mycket låga kostnader och Leif har många gånger tidigare framhållit detta och erkänt att det är svårt att sänka kostnaderna i Täby ytterligare utan negativa effekter. Han glömmer att en viktig orsak till vårt eventuella underskott är några års skattesänkningar på totalt ca 100 mkr.

4. Just skattesänkningarna har tyvärr medverkat till en sämre balans i kommunens ekonomi. Det är lite patetiskt att Leif då framhåller att han tidigt upptäckte faran och därför genomförde besparingar redan 2008 och 2009. Han tillägger förnöjt att vi skulle ha suttit i samma hopplösa situation som många andra om detta inte gjorts.


5. Leif avslutar sin betraktelse med att konstatera att kommunen går med överskott och att det är ordning och reda i kommunens ekonomi.

Avslutande kommentar

Regeringens tillskott borde användas för en begränsad uppräkning av anslagen till alla kommunala och privata enheter. Dessutom borde de sämsta nedskärningsförslagen för barn och ungdomar, förskola, skola, och för det sociala området slopas. Tveksamma förslag kan utredas närmare och skjutas upp i väntan på klarhet. Jag tycker att Leifs (och tydligen moderaternas) inställning och brådska är anmärkningsvärd och beklaglig.

Min slutsats är att möjligheten till kommande skattesänkningar tycks vara mycket viktigare för Täbymoderaterna än den satsning på välfärdens kärna som regeringsalliansenen med de ”Nya moderaterna” förespråkar. I Täby verkar moderaterna vara mer eller mindre ointresserade av bra kommunal service!

47 nya miljoner till välfärden i Täby 2010

Igår kom beskedet vi väntat på. Regeringen satsar 10 extra miljarder på kommuner och landsting 2010. 7 av dessa går till kommunerna och för Täbys del är tillskottet 47 mkr. Det är naturligtvis glädjande och regeringen visar att den bryr sig om både sysselsättningen, välfärden och väljarna.

Det är förvånansvärt mycket pengar. Jag var inställd på 10-20 mkr till Täby och trodde också att pengarna skulle öronmärkas för t ex äldreomsorg och skola. Nu får kommunerna fritt bestämma hur pengarna ska användas.

I våras var det dystra prognoser för åren 2010 – 2012 som dominerade politiken i Täby. Den av fullmäktiges majoritet i november 2008 beslutade budgeten reviderades drastiskt (utan något nytt beslut av fullmäktige) av kommunstyrelsen i juni. Underskott väntades redan 2009 och ska enligt prognoserna öka rejält till 2012. Täbys underskott beror i huvudsak på egna skattesänkningar (100 mkr 2006 – 2008) och försämrade prognoser för skatteintäkter.

Plötsligt har det dykt upp ljuspunkter. Årets resultat blir ett stadigt plus. Skatteintäkterna ökar med ca 15 mkr jämfört med prognosen, statsbidraget för maxtaxa blir 4 mkr större, intäkterna från den kommunala fastighetsavgiften 6 mkr större, arbetsgivaravgifterna 6 mkr lägre till följd av minskad sjukfrånvaro och nämndernas kostnader förväntas bli 46 mkr lägre. Resultatet 2009 förväntas nu bli 86 mkr, 33 mkr enligt balanskravet (ej tillfälliga intäkter).
En viktig fråga är vilka av dessa årets plötsliga ljuspunkter som får bäring också på 2010? Skatteintäkterna för 2010 har försiktigt skrivits upp med 6 mkr.

Nu blir det mycket spännande att se vad som händer i Täbypolitiken. För barn- och grundskolenämnden och socialnämnden har nedskärningar på över 50 mkr planerats för 2010. Åtgärderna har redan påbörjats och leder bland annat till avveckling av personal, påtaglig risk för försämrad kvalitet och högre kostnader för medborgarna. Regeringen vill freda vård, skola och omsorg. I Täby görs de största nedskärningarna just på dessa områden.

Nu får Täby 47 friska miljoner från regeringen för att undvika personalneddragningar och värna kvaliteten i välfärdens huvuduppgifter. Det är fullständigt självklart att många av de förslag som lagts inte behöver verkställas. Det vore utmanande om Täbymoderaterna skulle fullfölja nedskärningspolitiken i detta läge.

Samtidigt, även om ljuspunkterna är många, är det osäkert hur utvecklingen ser ut 2011 och 2012. Än kan vi inte andas ut. Runt den 1 oktober kommer en ny skatteintäktsprognos från Sveriges Kommuner och Landsting och jag skulle inte bli förvånad om läget för 2010 och 2011 nu är bättre än tidigare.

När moderaterna i Täby vill göra nedskärningar (för att senare kunna fortsätta i tävlingen lägst kommunalskatt i Sverige) finns det bara dystra och pessimistiska framtidsutsikter. Däremot, när det är dags att besluta om skattesänkningar, blir framtidsutsikterna ljusare än någonsin tidigare.

Första blogginlägget - om Tibble gymnasium

Detta är mitt första blogginlägg. Lite pirrigt, men välkommen om du hittat hit. Min avsikt är att granska och kommentera viktiga politiska frågor i Täby och att göra det mer grundligt än vad som ryms i den allmänna debatten.

Det känns naturligt att börja med ett inlägg om Tibble-affären. Redan när moderaterna 2005 lovade bort skolan till en av rektorerna var det uppenbart att det fanns en marknad för gymnasier och utbildningsföretag. Flera viktiga köp hade uppmärksammats i media. Utan att diskutera saken med sin koalitionspartner folkpartiet drev moderaterna i smyg processen i över ett halvår innan det blev känt att Tibble skulle bli friskola. Moderaterna visste att vi skulle ha sagt nej, och det med mycket goda skäl. I valet 2006 låtsades moderaterna, allt för att inte skrämma bort några väljare, att de ännu inte hade bestämt sig.

Jag vill påstå att få politiska frågor är så allmänt kända i Sverige som denna. Genomslagskraften har varit enorm. De miljoner som nu satsas på bilden av Täby och på kommunens varumärke görs tyvärr utan att någon på allvar analyserat de faktiska effekterna av Tibble-affären och några händelser till.

Alltför ofta tror folk, trots all media, att kommunen sålt skolan för billigt. Men ärendet i KF maj 2007 rubricerades som överlåtelse. Rektorn fick skolan i present av kommunen. Det är själva grunden i idén om avknoppning. Det som köptes var inventarier för ca 9 mkr. Utrustning, t ex datorer, och annat som skulle ha kostat mycket mer att införskaffa som nytt. Ännu idag har TFG (Tibble Fria Gymnasium) inte betalat av hälften av det som kommunen lånade ut när ingen bank ville låna ut pengarna till TFG.

Det enda argument som öppet redovisats är vikten av ”kortare beslutsvägar”. Samtidigt var elever och personal starka motståndare till planerna. Det verkliga skälet till privatiseringen är att moderaterna på allvar tror att privat alltid är bättre än kommunalt. Dessutom tror de att skolan kan fungera som vilken grönsaksmarknad som helst. Konkurrensen ska ordna kvalitet och lägre kostnader. Politiker behöver inte bry sig och inte lägga sig i.

Leif Gripestams (M) försvar är att ”vi trodde” eller ”vi visste inte”. Det är ingen trovärdig utgångspunkt vid lagbrott. Den som brutit mot lagen ska nog inte räkna med att den argumentationen håller i rätten. Alla andra visste och särskilt de som använde det sunda förnuftet. Politiker ska inte kunna ge bort något med högt värde som tillhör medborgarna till någon som i förväg valts ut. Det kan bara inte vara tillåtet.

Den 28 september ska kommunstyrelsen svara på EU-kommissionens frågor om Tibble. Ärendet är anmält till EU och ett skadestånd, för brott mot EU-fördraget, för Täby kommun kan inte uteslutas. Dessutom finns det risk att den som otillbörligt gynnats, alltså TFG, får betala skadestånd i form av differensen mellan bedömt marknadspris och faktisk köpeskilling, vilken alltså var 0 kronor.

Vi är flera som överklagat moderaterna beslut den 15 juni att inte följa lagen, alltså rent lagtrots. Dessutom har Conny Fogelström (S) anmält hela ärendet till JO. Conny kallar Täby kommun ”en bananrepublik”. Det är färgstarkt. Sen följer vi också EU-processen.

Men Leif Gripestam (M) viker sig inte. Här ska ingenting ändras. Vi har egen majoritet och ingen ska komma och bråka med oss. Privat är alltid bättre än kommunalt. Och detta även om moderaterna har egen majoritet som i Täby. Men något har Leif uppfattat. Vid flera tillfällen har han försiktigt sagt att ”Tibble var kanske inte världens bästa beslut”. Det är imponerande. I normala fall är alla de beslut som Leif och Täbymoderaterna fattar världens bästa beslut. I världshistorien.