Utblick mot 2010 - en bloggspaning

Enligt Anna Anka var Tiger Woods privatliv det viktigaste som hände 2009. I vår egen ankdamm ser många det kungliga bröllopet som det kommande årets höjdpunkt. Jag ska villigt erkänna att denna händelse kommer längre ner på min egen lista. Mellanöstern, världsekonomin, Afghanistan och för all del även det svenska valet är bara några exempel på stora och avgörande frågor. Sen har vi också vinter OS och fotbolls-VM.

I detta försök till spaning ska jag först ta upp Afghanistan. Visst låter det rimligt att internationellt våld krävs för att trygga flickors skolgång och för att bygga ett i våra ögon fungerande samhälle. Vem vill inte på alla sätt bekämpa både Talibanerna och kända terroristnätverk? Vem värnar inte mänskliga rättigheter överallt? Den avgörande frågan måste ändå ställas; hur sannolikt är det att ett ökat militärt engagemang leder till framgång? Jag känner själv starkt för Torbjörn Petterssons (Svenska Afghanistankommittén)önskan om att den svenska budgeten för humanitära insatser ska bli större än den militära.

Tyvärr är det troligt att hela företaget är utsiktslöst. Historien ger oss många exempel, och inte bara i detta område. Under 2010 kommer den svåra frågan om avslut att diskuteras allt mer intensivt. Några kommer i stället som alltid att förorda fler soldater och större krigsinsatser. Det svenska engagemanget blir allt mer ifrågasatt under 2010. Med fortsatta motgångar och växande militärt våld kommer den svenska opinionen att reagera. Särskilt om våldet på allvar också drabbar svenskar i Afghanistan. Nu är socialdemokraterna sen tidigare med på tåget och partiet är mycket splittrat. Men trots detta är det inte osannolikt att frågan kan få stor betydelse för politiken och för valet i Sverige.

Den andra spaningen gäller valet i september. Allt mer pekar nu på Miljöpartiet som segrare och Afghanistanfrågan kommer inte att vara besvärande för det partiet. Miljöfrågorna och i första hand Maria Wetterstrands popularitet ger ett bra utgångsläge. Under de nuvarande språkrören har partiet omvandlats i en mer trovärdig riktning. De värsta tokigheterna har avvecklats. Och i den nuvarande treparti-oppositionen kommer för många Miljöpartiet att framstå som ett rimligt val.

Som vanligt kommer medias roll att vara viktig eller avgörande i valet. Vilka kommentarer och spekulationer kommer via press, radio och TV att vägleda väljarna? Vad kan vi läsa på nätet, i kvällstidningar och i veckotidningar? Vilka kommer att utmålas som vinnare respektive förlorare? Redan nu, kanske är det för tidigt, har Maria Wetterstrand pekats ut som valvinnare. Medias och valmanskårens kollektiva instinkter är alltid påtagliga i valrörelser.

1994 var Göran Persson och socialdemokraterna i fokus. 1998 pekades Alf Svensson ut som vinnare. Efter sommaren 2002 dömdes Bo Lundgren ut helt till förmån för Lars Leijonborg och 2006 var det den då impopuläre Göran Persson som utmanades av och medverkade till Fredrik Reinfeldts succé och alliansens seger.

Mycket pekar idag på att det är Miljöpartiets och Maria Wetterstrands tur. I bästa fall växer Miljöpartiet på socialdemokraternas och vänsterpartiets bekostnad. Hon är oppositionens bästa kort och det blir spännande att se hur långt det räcker.

Alla tillönskas ett riktigt gott nytt år!