Senaste akten i Tibbledramat - från nyhetsbrevet

Så var det dags för nästa akt i Tibbledramat. Leif Gripestam (M) är lika nöjd som vanligt och stolt över den ”frivilliga” uppgörelsen med Tibble Fria Gymnasium (TFG). Kommunkassan får nu 6,6 mkr från en i efterhand gjord teoretisk värdering av den kommunala skolans goodwill-värde år 2007.

Pengarna är välkomna och det är alltid bra med intäkter. Om det inte funnits en stark opposition i Täby, inte minst från Folkpartiet, hade dessa pengar aldrig blivit aktuella. Det är också bra att moderaterna nu så tydligt inser och erkänner att upplägget var fel från början. Folkpartiet ville aldrig privatisera Tibbleskolan, men när det blev aktuellt hade vi två juridiska huvudinvändningar. Först kommunallagen, moderaterna bortsåg från en existerande marknad och tog inte betalt för t ex värdet av goodwill. Det innebar att ett enskilt företag gynnades. Kommunmedborgarnas gemensamma egendom skänktes bort. Sen skollagens bestämmelse om ersättning enligt riksprislistan och det i Täby hemmasnickrade ersättningsavtalet. Nu står det helt klart att vi hade rätt. Det är alltid roligare att ha rätt än fel, även om hela historien är en olycka med enbart förlorare, inte minst Täby kommun och dess rykte.

Täby kommun har accepterat Kammarrättens dom som därmed vunnit laga kraft. Besluten som låg till grund för avtalen med mellan kommunen och TFG är olagligförklarade, ogiltiga och upphävda. I rättslig mening existerar de inte. Nu får detta olagliga avtal ett tilläggsavtal. Blir då olagliga avtal lagliga? Naturligtvis inte!

Det är också märkligt att ingå detta avtal samtidigt som ärenden pågår både i EU-kommissionen och i det svenska rättsväsendet. Domstolen kan komma fram till att besluten som olagligförklarats och upphävts ska åtföljas av en återgång till det tillstånd som rådde innan besluten. Detta är det normala och dessutom lagens mening. I ett sådant läge har Täby kommun plötsligt ingått ett avtal som då kan göra det svårare att då följa dom och lag och återgå till den ordning som rådde före besluten i maj 2007 vilka nu är upphävda.

Kommunens underlag är intressant. Först sägs att rätten underkänt Täbys agerande för att en värdering inte gjordes. Detta påstående görs enbart för att nu kunna hävda att den i efterhand beställda värderingen återställer ordningen. Det som skulle ha gjorts 2007 var givetvis ett öppet anbudsförfarande. Bara så kan ett marknadspris fastställas. Troligen hade det då kunnat handla om 30 – 80 mkr. Därefter argumenteras återigen enbart mot alternativet att i förväg bryta avtalen med TFG. Ingångna avtal med TFG gör det omöjligt, är kommunens linje. Att det är fullt möjligt att säga upp avtalen vid ordinarie avtalstids utgång utan avtalskomplikationer är inget som nämns.

Gripestam (M) berömmer TFG som frivilligt (?) nu betalar 6,6 mkr till kommunen. I underlaget framgår att kommunen valt den högsta av två värderingar eftersom den utgår från ett förhållande då ”verksamheten bedrivs på längre sikt.” Kan det tydligare än så sägas vad TFG betalar för? Någon uppsägning (ska i så fall göras före sista juni 2010) är uppenbarligen inte aktuell. Ett löfte om lång hyrestid är säkert värt 6,6 mkr.

Det är också intressant att Täby kommun säger sig vilja ha något att komma med om EU vill diskutera ärendet närmare. Kommunen vill kunna påstå att inget sålts till underpris och att rättelser nu har gjorts till följd av Kammarrättens dom.

En indikation på marknadspris idag, vilket kanske inte är detsamma som 2007, får vi nu när Bergtorpsskolan ska säljas. Priset lär landa över 10 mkr. Om stora köpeskillingar påverkar skolans möjligheter att bedriva bra undervisning är en annan viktig fråga. TFG:s rektor hävdade att en utgift på 6,6 mkr inte på något sätt påverkar undervisningen. Om det är möjligt, hur stor är då vinsten?

Leif Gripestam (M) summerar i sitt nyhetsbrev läget; Täbymoderaterna har återigen gjort allting rätt. Visst känns det bra?