Fullmäktiges majoritet har nu beslut om budget 2010 – 2011. Konjunkturen är osäker och när 2010 är ett valår är framtiden mer osäker än någonsin. Moderaterna beslöt i november 2008 att en ”tvåårsbudget” skulle införas och fattade då beslut om 2009 och 2010. Anslagen generellt skulle höjas med 3 procent 2010. Den budgeten höll på sin höjd några månader.
Till sommaren hade prognoserna försämrats. Då fattade moderaterna raskt beslut om nedskärningar i 80 snabbt framtagna förslag på totalt över 100 mkr fram till 2012. Ca 60 mkr ska sparas redan 2010. Socialnämnden och barn- och grundskolenämnden står för större delen. 3 procents uppräkning 2010 blev plötsligt noll. Och detta utan beslut av fullmäktige.
Sen kom oväntat 47 mkr extra från staten. Syftet var att bevara kvaliteten i skola och omsorg och att värna sysselsättningen under 2010. De styrande beslöt att ge nära nog alla pengar som engångsanslag utan särskilda direktiv. Men trots 37 mkr extra till skola och omsorg ska alla besparingar genomföras. Totalt blir det för skola och omsorg 2010 ett minus på ca 20 mkr. Extrapengarna framställs som satsningar och kvalitetshöjningar. Innehållslösa floskler är regel i Täby. De kommande åren i Täby kommer att präglas av avgiftshöjningar, varsel och uppsägningar. Vad vi vet idag försvinner extrapengarna och sen ska ännu mer sparas. T ex får förskolan i Täby 2011 nästan 30 mkr mindre än 2009.
Folkpartiet gör budget för ett år i taget. Vi väljer att med hjälp av extrapengarna räkna upp anslagen med 1,5 procent 2010. I en stram men balanserad budget med oförändrad skatt avvisar vi nedskärningar som ger alltför negativa effekter för barn, unga och äldre. Under 2010, när kunskap om aktuella förutsättningar finns, tar vi ställning till 2011.
Vi missade i vår budget ca 1,5 mkr i kostnader för att avveckla avgifterna för skollunchen i gymnasiet. Detta blev ett av moderaternas huvudnummer i debatten. Hösten 2008 anklagade moderaterna FP för skattehöjning 2010, trots att vi ännu inte hade gjort någon budget själva. Samma visa upprepade sig märkligt nog även i år. Gång på gång upprepade Leif Gripestam (M) och Fredrik Schulte (M) att Folkpartiets budget för 2011 innebär skattehöjning. Det hela blev nästan patetiskt. Tyvärr kommer detta falska påstående att upprepas.
Den som påstår att det går att göra säkra prognoser och budgetar för flera år framåt har inte verkligheten på sin sida. Att idag säga något bestämt om år 2011 och 2012 kräver en kristallkula. Bara politiker som aldrig ser någon risk med eller ständigt förordar stora nedskärningar fattar bindande beslut om sådana med det underlag som finns idag. Det finns ljuspunkter i ekonomin och för 2009 beräknar nu Täby kommun ett överskott på ca 74 mkr. Efter tillfälliga intäkter, d v s resultat enligt balanskravet, prognostiseras årets överskott till ca 42 mkr.
fredag 27 november 2009
tisdag 24 november 2009
"Hemliga" dokument nu offentliga
Nu är inte uppdragsbrevet från Täby kommun till Ernst & Young som gjorde värderingen sektretessbelagd längre. Hanteringen är korrekt och tid och lagrum ordentligt antecknat. Det tog bara lite tid.
Ernst & Young refererar till aktuella diskussioner och konstaterar att värderingen görs under antagandet att TFG fortsätter att bedriva sin verksamhet. Intervjuer ska göras med nyckelpersoner inom Täby kommun, Tibble Fria Gymnasium och om möjligt också med andra oberoende aktörer.
I övrigt har resultaten redovisats i den rapport som utgjorde underlaget.
Uppdraget uppskattas kosta ca 300 000 kronor plus olika typer av skäliga och nödvändiga utlägg plus moms för både arvode och omkostnader. Kostnaden för denna rapport landade sålunda bort mot 500 000 kronor. Täby kommun hade också beställt en rapport från KPMG, vars värdering var lägre. KPMG:s värdering vågade inte utgå ifrån att TFG kommer att finnas i skolan under en lägre tid framåt.
Ernst & Young refererar till aktuella diskussioner och konstaterar att värderingen görs under antagandet att TFG fortsätter att bedriva sin verksamhet. Intervjuer ska göras med nyckelpersoner inom Täby kommun, Tibble Fria Gymnasium och om möjligt också med andra oberoende aktörer.
I övrigt har resultaten redovisats i den rapport som utgjorde underlaget.
Uppdraget uppskattas kosta ca 300 000 kronor plus olika typer av skäliga och nödvändiga utlägg plus moms för både arvode och omkostnader. Kostnaden för denna rapport landade sålunda bort mot 500 000 kronor. Täby kommun hade också beställt en rapport från KPMG, vars värdering var lägre. KPMG:s värdering vågade inte utgå ifrån att TFG kommer att finnas i skolan under en lägre tid framåt.
lördag 21 november 2009
Hänt på Folkpartiets landsmöte i Växjö
Jan Björklunds invigningstal med 10 aktuella huvudpunkter för Folkpartiet var alldeles utmärkt. Efter det började landsmötet på allvar. Under fyra intensiva dygn behandlas alla tänkbara politikområden, ett antal programförslag och över 500 motioner från medlemmarna.
I skrivande stund, strax efter midnatt natten till söndagen, behandlas äldrepolitik. Med stort engagemang och värme företräder Barbro Westerholm partistyrelsen. Just nu har ett förslag om stimulansbidrag för friskvård och motion för äldre avslagits.
I mina ögon har landsmötet fattat många bra beslut. Över 50 talare deltog i debatten om föräldraförsäkring. Trots stort pådrag och kraftig mobilisering var det endast ca 20 procent som röstade för tredelad föräldraförsäkring. Partistyrelsens förslag vann och jag argumenterade och röstade för det. Innebörden är utveckling och förbättring av dagens ordning. Landsmötet avslog också förslaget om att skriva in rätten till ”nattis” i skollagen. Om ingen annan lösning står till buds ska föräldrar med konstaterat behov få tillgång till barnomsorg på natten. Men att kommunerna ska vara skyldiga enligt skollagen är att gå för långt. Dessutom ville landsmötet klokt nog att max-taxan i förskolan ska justeras uppåt i takt med kostnadsutvecklingen.
Klockan 0.40 meddelade Barbro Westerholm att partistyrelsen ställde sig bakom flera ombuds begäran om att Folkpartiet ska arbeta för att Barnkonventionen ska bli svensk lag. Applåder följde.
En annan kontroversiell fråga gällde gårdsförsäljning av vin. Debatten var stundtals tuff. Efter många kända och upprepade argument bifölls förslaget att invänta effekterna från Finlands försök i samma riktning. Och det handlar också om juridiska aspekter ur EU- och konkurrensperspektiv.
Partistyrelsen ville märkligt nog att ämnesundervisning i grundskolan i princip inte ska ske på annat språk än svenska. Landsmötet strök den meningen vilket var bra. I betygsfrågan talade jag för betyg från år 6. Landsmötet avslog en motion om betyg från år 3, också bra.
En annan mycket hård drabbning gällde LAS och turordningsregler. Offensiven var hård och trycket på partistyrelsen märkbar. Partistyrelsen förordade viss utökning av undantag från turordningsreglerna och förbättringar av dagens ordning. Utmanarna förordade ett slopande av turordningsreglerna för alla företag upp till 50 anställda. Det tyckte landsmötet var att ta i. Partistyrlesns linje segrade.
Kärnkraften vållade också het debatt. Många kritiker menade att Folkpartiet alltför ensidigt talar om kärnkraft. Den energipolitik som både Folkpartiet och alliansen står för betonar både kärnkraft och förnyelsebara energikällor. Beslutet gick till slut också i den riktningen. Export av koldioxidfri el, på lång sikt möjlig ökning av antalet reaktorer, energieffektivisering och utveckling av förnyelsebar energi ska känneteckna Folkpartiets politik
Efter en snabb översikt känner jag mig nöjd med flertalet beslut. Visst finns det några frågor som kunde ha tagit en annan väg, men just nu kommer jag inte på någon av större vikt.
I skrivande stund, strax efter midnatt natten till söndagen, behandlas äldrepolitik. Med stort engagemang och värme företräder Barbro Westerholm partistyrelsen. Just nu har ett förslag om stimulansbidrag för friskvård och motion för äldre avslagits.
I mina ögon har landsmötet fattat många bra beslut. Över 50 talare deltog i debatten om föräldraförsäkring. Trots stort pådrag och kraftig mobilisering var det endast ca 20 procent som röstade för tredelad föräldraförsäkring. Partistyrelsens förslag vann och jag argumenterade och röstade för det. Innebörden är utveckling och förbättring av dagens ordning. Landsmötet avslog också förslaget om att skriva in rätten till ”nattis” i skollagen. Om ingen annan lösning står till buds ska föräldrar med konstaterat behov få tillgång till barnomsorg på natten. Men att kommunerna ska vara skyldiga enligt skollagen är att gå för långt. Dessutom ville landsmötet klokt nog att max-taxan i förskolan ska justeras uppåt i takt med kostnadsutvecklingen.
Klockan 0.40 meddelade Barbro Westerholm att partistyrelsen ställde sig bakom flera ombuds begäran om att Folkpartiet ska arbeta för att Barnkonventionen ska bli svensk lag. Applåder följde.
En annan kontroversiell fråga gällde gårdsförsäljning av vin. Debatten var stundtals tuff. Efter många kända och upprepade argument bifölls förslaget att invänta effekterna från Finlands försök i samma riktning. Och det handlar också om juridiska aspekter ur EU- och konkurrensperspektiv.
Partistyrelsen ville märkligt nog att ämnesundervisning i grundskolan i princip inte ska ske på annat språk än svenska. Landsmötet strök den meningen vilket var bra. I betygsfrågan talade jag för betyg från år 6. Landsmötet avslog en motion om betyg från år 3, också bra.
En annan mycket hård drabbning gällde LAS och turordningsregler. Offensiven var hård och trycket på partistyrelsen märkbar. Partistyrelsen förordade viss utökning av undantag från turordningsreglerna och förbättringar av dagens ordning. Utmanarna förordade ett slopande av turordningsreglerna för alla företag upp till 50 anställda. Det tyckte landsmötet var att ta i. Partistyrlesns linje segrade.
Kärnkraften vållade också het debatt. Många kritiker menade att Folkpartiet alltför ensidigt talar om kärnkraft. Den energipolitik som både Folkpartiet och alliansen står för betonar både kärnkraft och förnyelsebara energikällor. Beslutet gick till slut också i den riktningen. Export av koldioxidfri el, på lång sikt möjlig ökning av antalet reaktorer, energieffektivisering och utveckling av förnyelsebar energi ska känneteckna Folkpartiets politik
Efter en snabb översikt känner jag mig nöjd med flertalet beslut. Visst finns det några frågor som kunde ha tagit en annan väg, men just nu kommer jag inte på någon av större vikt.
onsdag 18 november 2009
Märkliga saker händer i Täby?
Den värdering som kommit fram till att Tibble Fria Gymnasium ska betala 6,6 mkr till Täby kommun kallas med kraft både av kommunen och av företaget som gjort den för oberoende. Samtidigt hänvisas i värderingen till uppdragsbrevet från Täby kommun. Företaget har alltså fått ett skriftligt uppdrag från kommunen. Det är i och för sig inget konstigt med det.
I måndags (16 november) bad jag att få ta del av detta uppdragsbrev. Givetvis är det intressant att se hur kommunen formulerat uppdraget till det företag som ska göra värderingen. Med viss förvåning mottog jag beskedet att detta var omöjligt. Kommunen överväger att hemligstämpla brevet. Jag framförde att kommunen är skyldig att lämna ut brevet eller snabbt återkomma med besked om så gjorts och på vilka grunder beslut om hemligstämpling i så fall fattats.
Idag, onsdag eftermiddag, har varken brev eller besked noterats. Det måste betraktas som ytterst märkligt att en ledamot av kommunstyrelsen inte får ta del av hur beställningen av värderingen ser ut. Jag förutsätter att fördröjningen har fullgoda skäl och att tanken på hemligstämpling avskrivs. Om kommunen väljer en hemligstämpling blir det mycket intressant att ta del av motiven för detta och vilket lagligt stöd man hänvisar till.
I måndags (16 november) bad jag att få ta del av detta uppdragsbrev. Givetvis är det intressant att se hur kommunen formulerat uppdraget till det företag som ska göra värderingen. Med viss förvåning mottog jag beskedet att detta var omöjligt. Kommunen överväger att hemligstämpla brevet. Jag framförde att kommunen är skyldig att lämna ut brevet eller snabbt återkomma med besked om så gjorts och på vilka grunder beslut om hemligstämpling i så fall fattats.
Idag, onsdag eftermiddag, har varken brev eller besked noterats. Det måste betraktas som ytterst märkligt att en ledamot av kommunstyrelsen inte får ta del av hur beställningen av värderingen ser ut. Jag förutsätter att fördröjningen har fullgoda skäl och att tanken på hemligstämpling avskrivs. Om kommunen väljer en hemligstämpling blir det mycket intressant att ta del av motiven för detta och vilket lagligt stöd man hänvisar till.
söndag 15 november 2009
Mer om Tibble och senaste avtalet
Täby kommun och Tibble Fristående Gymnasium (TFG) har tecknat ett tilläggsavtal till det olagliga avtal som Kammarrätten upphävt. På vissa håll i media beskrivs detta som om Täby kommun och TFG nu skulle ha kommit överens. Men det faktiska problemet i den här soppan är snarare att Täby kommun och moderaterna varit bästa kamrater med rektor och TFG sen 2005, alltså långt innan bolaget bildades.
I presentationen framhålls ihärdigt att detta är ett ”frivilligt” avtal. När någonting som normalt är en självklarhet lyfts fram så starkt ökar misstänksamheten. På samma sätt väcker kommunens och Ernst & Youngs skrivningar om en ”oberoende” värdering funderingar. Täby kommun har anlitat ett företag och betalat för ett uppdrag. Opartisk kanske, men knappast oberoende.
Vilka motiv är det egentligen som ligger bakom tilläggsavtalet mellan TFG och bolagets 6,6 mkr till kommunen?
1)TFG får alltså löfte från kommunen om förlängning av hyresavtalet. Till viss del kompenserar TFG:s betalning Täby kommuns ökade kostnader för högre skolpeng i enlighet med skollagen och riksprislistan från den 1 januari 2010.
2)4,4 mkr av de 6,6 ska betalas senast 31 december 2013. Det visar tydligt att kommunen till TFG förbinder sig att inte rätta sig efter Kammarrättens dom och inte ens överväga att säga upp hyresavtalet sommaren 2010 för avslut 2011.
3)Kommunen kan nu djärvt och offensivt påstå att detta tilläggsavtal gör att avtalen mellan kommunen och TFG överensstämmer med Kammarrättens dom. Så är det naturligtvis inte. Kommunen har fortfarande gynnat ett enskilt företag och något anbudsförfarande för att få fram ett marknadspris har inte gjorts och kan inte göras i efterhand. Täbybornas ekonomiska intressen har inte tagit tillvara. Dessutom har moderaterna i Täby kommun i juni 2009 vägrat att rätta sig efter domen.
4)Täby kommun skriver att det nu finns underlag inför en eventuell diskussion med EU om ett otillbörligt stöd till enskild näringsidkare. Här finns tydligen en viss oro.
Värderingen antar att TFG kommer att göra förluster 2013 och 2014 och ett negativt kassaflöde förväntas 2012 – 2015. Beräknad vinstmarginal är anmärkningsvärt låg och dessutom utgår värderingen ifrån att TFG inte har något värde efter 2011.
Varför, kan man fråga sig, skulle det bli så när andra friskolor delar ut miljoner till sina ägare och när TFG gått med 1,4 mnkr i vinst 2008? Var det på grund av dessa tveksamma antaganden som värderingen blev så pass låg? Fortsättning lär följa.
I presentationen framhålls ihärdigt att detta är ett ”frivilligt” avtal. När någonting som normalt är en självklarhet lyfts fram så starkt ökar misstänksamheten. På samma sätt väcker kommunens och Ernst & Youngs skrivningar om en ”oberoende” värdering funderingar. Täby kommun har anlitat ett företag och betalat för ett uppdrag. Opartisk kanske, men knappast oberoende.
Vilka motiv är det egentligen som ligger bakom tilläggsavtalet mellan TFG och bolagets 6,6 mkr till kommunen?
1)TFG får alltså löfte från kommunen om förlängning av hyresavtalet. Till viss del kompenserar TFG:s betalning Täby kommuns ökade kostnader för högre skolpeng i enlighet med skollagen och riksprislistan från den 1 januari 2010.
2)4,4 mkr av de 6,6 ska betalas senast 31 december 2013. Det visar tydligt att kommunen till TFG förbinder sig att inte rätta sig efter Kammarrättens dom och inte ens överväga att säga upp hyresavtalet sommaren 2010 för avslut 2011.
3)Kommunen kan nu djärvt och offensivt påstå att detta tilläggsavtal gör att avtalen mellan kommunen och TFG överensstämmer med Kammarrättens dom. Så är det naturligtvis inte. Kommunen har fortfarande gynnat ett enskilt företag och något anbudsförfarande för att få fram ett marknadspris har inte gjorts och kan inte göras i efterhand. Täbybornas ekonomiska intressen har inte tagit tillvara. Dessutom har moderaterna i Täby kommun i juni 2009 vägrat att rätta sig efter domen.
4)Täby kommun skriver att det nu finns underlag inför en eventuell diskussion med EU om ett otillbörligt stöd till enskild näringsidkare. Här finns tydligen en viss oro.
Värderingen antar att TFG kommer att göra förluster 2013 och 2014 och ett negativt kassaflöde förväntas 2012 – 2015. Beräknad vinstmarginal är anmärkningsvärt låg och dessutom utgår värderingen ifrån att TFG inte har något värde efter 2011.
Varför, kan man fråga sig, skulle det bli så när andra friskolor delar ut miljoner till sina ägare och när TFG gått med 1,4 mnkr i vinst 2008? Var det på grund av dessa tveksamma antaganden som värderingen blev så pass låg? Fortsättning lär följa.
onsdag 11 november 2009
Dystert besked för oss i Täby och Danderyd
Med sorg i hjärtat har jag fått beskedet att Täby Danderyd Tidning läggs ner. Denna veckas nummer är det sista. Tidningen har på några år etablerat sig som en alert och ambitiös röst i våra två kommuner.
Med flera engagerade och duktiga journalister har tidningen ökat intresset för den lokala politiken och gjort det möjligt för många olika röster att komma till tals.
Ägarna väljer kanske av i deras ögon naturliga skäl att fortsätta utgivningen av Mitt i Täby.
Samtidigt lägger ägarna ner Mitt i Lidingö (till förmån för Lidingö tidning) och Mitt i Vallentuna (till förmån för Vallentunasteget). Kanske skulle en annan väg ha valts i Täby?
Förhoppningsvis kan Mitt i Täby nu få fler reportrar och bättre förutsättningar. Det bästa vore förstås om det på något mirakulöst sätt skulle uppstå en fristående konkurrent.
Det är livsviktigt för kommuner som Danderyd och Täby med fler pressröster. I många betydligt mindre kommuner finns det två och ibland tre olika dagliga tidningar.
Jag vill rikta ett varmt tack fyllt med uppskattning till alla er som under flera år med gott resultat och bra reportage förgyllt tidningsläsandet för oss som gillar att ta del av viktiga händelser i vår vardag och i vår egen kommun.
Med flera engagerade och duktiga journalister har tidningen ökat intresset för den lokala politiken och gjort det möjligt för många olika röster att komma till tals.
Ägarna väljer kanske av i deras ögon naturliga skäl att fortsätta utgivningen av Mitt i Täby.
Samtidigt lägger ägarna ner Mitt i Lidingö (till förmån för Lidingö tidning) och Mitt i Vallentuna (till förmån för Vallentunasteget). Kanske skulle en annan väg ha valts i Täby?
Förhoppningsvis kan Mitt i Täby nu få fler reportrar och bättre förutsättningar. Det bästa vore förstås om det på något mirakulöst sätt skulle uppstå en fristående konkurrent.
Det är livsviktigt för kommuner som Danderyd och Täby med fler pressröster. I många betydligt mindre kommuner finns det två och ibland tre olika dagliga tidningar.
Jag vill rikta ett varmt tack fyllt med uppskattning till alla er som under flera år med gott resultat och bra reportage förgyllt tidningsläsandet för oss som gillar att ta del av viktiga händelser i vår vardag och i vår egen kommun.
torsdag 5 november 2009
Senaste akten i Tibbledramat - från nyhetsbrevet
Så var det dags för nästa akt i Tibbledramat. Leif Gripestam (M) är lika nöjd som vanligt och stolt över den ”frivilliga” uppgörelsen med Tibble Fria Gymnasium (TFG). Kommunkassan får nu 6,6 mkr från en i efterhand gjord teoretisk värdering av den kommunala skolans goodwill-värde år 2007.
Pengarna är välkomna och det är alltid bra med intäkter. Om det inte funnits en stark opposition i Täby, inte minst från Folkpartiet, hade dessa pengar aldrig blivit aktuella. Det är också bra att moderaterna nu så tydligt inser och erkänner att upplägget var fel från början. Folkpartiet ville aldrig privatisera Tibbleskolan, men när det blev aktuellt hade vi två juridiska huvudinvändningar. Först kommunallagen, moderaterna bortsåg från en existerande marknad och tog inte betalt för t ex värdet av goodwill. Det innebar att ett enskilt företag gynnades. Kommunmedborgarnas gemensamma egendom skänktes bort. Sen skollagens bestämmelse om ersättning enligt riksprislistan och det i Täby hemmasnickrade ersättningsavtalet. Nu står det helt klart att vi hade rätt. Det är alltid roligare att ha rätt än fel, även om hela historien är en olycka med enbart förlorare, inte minst Täby kommun och dess rykte.
Täby kommun har accepterat Kammarrättens dom som därmed vunnit laga kraft. Besluten som låg till grund för avtalen med mellan kommunen och TFG är olagligförklarade, ogiltiga och upphävda. I rättslig mening existerar de inte. Nu får detta olagliga avtal ett tilläggsavtal. Blir då olagliga avtal lagliga? Naturligtvis inte!
Det är också märkligt att ingå detta avtal samtidigt som ärenden pågår både i EU-kommissionen och i det svenska rättsväsendet. Domstolen kan komma fram till att besluten som olagligförklarats och upphävts ska åtföljas av en återgång till det tillstånd som rådde innan besluten. Detta är det normala och dessutom lagens mening. I ett sådant läge har Täby kommun plötsligt ingått ett avtal som då kan göra det svårare att då följa dom och lag och återgå till den ordning som rådde före besluten i maj 2007 vilka nu är upphävda.
Kommunens underlag är intressant. Först sägs att rätten underkänt Täbys agerande för att en värdering inte gjordes. Detta påstående görs enbart för att nu kunna hävda att den i efterhand beställda värderingen återställer ordningen. Det som skulle ha gjorts 2007 var givetvis ett öppet anbudsförfarande. Bara så kan ett marknadspris fastställas. Troligen hade det då kunnat handla om 30 – 80 mkr. Därefter argumenteras återigen enbart mot alternativet att i förväg bryta avtalen med TFG. Ingångna avtal med TFG gör det omöjligt, är kommunens linje. Att det är fullt möjligt att säga upp avtalen vid ordinarie avtalstids utgång utan avtalskomplikationer är inget som nämns.
Gripestam (M) berömmer TFG som frivilligt (?) nu betalar 6,6 mkr till kommunen. I underlaget framgår att kommunen valt den högsta av två värderingar eftersom den utgår från ett förhållande då ”verksamheten bedrivs på längre sikt.” Kan det tydligare än så sägas vad TFG betalar för? Någon uppsägning (ska i så fall göras före sista juni 2010) är uppenbarligen inte aktuell. Ett löfte om lång hyrestid är säkert värt 6,6 mkr.
Det är också intressant att Täby kommun säger sig vilja ha något att komma med om EU vill diskutera ärendet närmare. Kommunen vill kunna påstå att inget sålts till underpris och att rättelser nu har gjorts till följd av Kammarrättens dom.
En indikation på marknadspris idag, vilket kanske inte är detsamma som 2007, får vi nu när Bergtorpsskolan ska säljas. Priset lär landa över 10 mkr. Om stora köpeskillingar påverkar skolans möjligheter att bedriva bra undervisning är en annan viktig fråga. TFG:s rektor hävdade att en utgift på 6,6 mkr inte på något sätt påverkar undervisningen. Om det är möjligt, hur stor är då vinsten?
Leif Gripestam (M) summerar i sitt nyhetsbrev läget; Täbymoderaterna har återigen gjort allting rätt. Visst känns det bra?
Pengarna är välkomna och det är alltid bra med intäkter. Om det inte funnits en stark opposition i Täby, inte minst från Folkpartiet, hade dessa pengar aldrig blivit aktuella. Det är också bra att moderaterna nu så tydligt inser och erkänner att upplägget var fel från början. Folkpartiet ville aldrig privatisera Tibbleskolan, men när det blev aktuellt hade vi två juridiska huvudinvändningar. Först kommunallagen, moderaterna bortsåg från en existerande marknad och tog inte betalt för t ex värdet av goodwill. Det innebar att ett enskilt företag gynnades. Kommunmedborgarnas gemensamma egendom skänktes bort. Sen skollagens bestämmelse om ersättning enligt riksprislistan och det i Täby hemmasnickrade ersättningsavtalet. Nu står det helt klart att vi hade rätt. Det är alltid roligare att ha rätt än fel, även om hela historien är en olycka med enbart förlorare, inte minst Täby kommun och dess rykte.
Täby kommun har accepterat Kammarrättens dom som därmed vunnit laga kraft. Besluten som låg till grund för avtalen med mellan kommunen och TFG är olagligförklarade, ogiltiga och upphävda. I rättslig mening existerar de inte. Nu får detta olagliga avtal ett tilläggsavtal. Blir då olagliga avtal lagliga? Naturligtvis inte!
Det är också märkligt att ingå detta avtal samtidigt som ärenden pågår både i EU-kommissionen och i det svenska rättsväsendet. Domstolen kan komma fram till att besluten som olagligförklarats och upphävts ska åtföljas av en återgång till det tillstånd som rådde innan besluten. Detta är det normala och dessutom lagens mening. I ett sådant läge har Täby kommun plötsligt ingått ett avtal som då kan göra det svårare att då följa dom och lag och återgå till den ordning som rådde före besluten i maj 2007 vilka nu är upphävda.
Kommunens underlag är intressant. Först sägs att rätten underkänt Täbys agerande för att en värdering inte gjordes. Detta påstående görs enbart för att nu kunna hävda att den i efterhand beställda värderingen återställer ordningen. Det som skulle ha gjorts 2007 var givetvis ett öppet anbudsförfarande. Bara så kan ett marknadspris fastställas. Troligen hade det då kunnat handla om 30 – 80 mkr. Därefter argumenteras återigen enbart mot alternativet att i förväg bryta avtalen med TFG. Ingångna avtal med TFG gör det omöjligt, är kommunens linje. Att det är fullt möjligt att säga upp avtalen vid ordinarie avtalstids utgång utan avtalskomplikationer är inget som nämns.
Gripestam (M) berömmer TFG som frivilligt (?) nu betalar 6,6 mkr till kommunen. I underlaget framgår att kommunen valt den högsta av två värderingar eftersom den utgår från ett förhållande då ”verksamheten bedrivs på längre sikt.” Kan det tydligare än så sägas vad TFG betalar för? Någon uppsägning (ska i så fall göras före sista juni 2010) är uppenbarligen inte aktuell. Ett löfte om lång hyrestid är säkert värt 6,6 mkr.
Det är också intressant att Täby kommun säger sig vilja ha något att komma med om EU vill diskutera ärendet närmare. Kommunen vill kunna påstå att inget sålts till underpris och att rättelser nu har gjorts till följd av Kammarrättens dom.
En indikation på marknadspris idag, vilket kanske inte är detsamma som 2007, får vi nu när Bergtorpsskolan ska säljas. Priset lär landa över 10 mkr. Om stora köpeskillingar påverkar skolans möjligheter att bedriva bra undervisning är en annan viktig fråga. TFG:s rektor hävdade att en utgift på 6,6 mkr inte på något sätt påverkar undervisningen. Om det är möjligt, hur stor är då vinsten?
Leif Gripestam (M) summerar i sitt nyhetsbrev läget; Täbymoderaterna har återigen gjort allting rätt. Visst känns det bra?
måndag 2 november 2009
Medfinansiering det nya ordet
E 18:s trafikplatser vid Viggbyholm och Roslags Näsby behöver byggas om. I förslaget till länsplan, alltså statens investeringar fram till 2021, finns detta med 2013 – 2019. Så långt är allt ok. Samtidigt har staten lanserat ett nytt begrepp, medfinansiering. Der betyder att kommuner och landsting som har ytterligare önskemål eller vill flytta fram investeringar får vara med och betala.
Leif Gripestam och moderaterna är beredda att satsa 100 mkr av Täbybornas pengar för att få igång arbetet under 2012. Här är 40 mkr ett direkt bidrag till staten och resterande 60 mkr sägs vara anslutningsinvesteringar som inte ligger under statens (Vägverkets) ansvar. Totalt ska hela kostnaden landa på drygt 300 mkr.
Medfinansiering är något nytt. Kommunens invånare ska i vårt fall betala för upprustning av en statlig Europaväg. Folkpartiet förordar en förskottering, kommunen kan om pengarna inte finns förrän kanske 2016 låna 40 mkr till staten.
Viktiga principer och klara gränsdragningar ska upprätthållas. Som jag ser det ska staten sköta statliga vägar oavsett vilken färg det är på regeringen. Detta är också något som alla kommuner i norrort inklusive Leif Gripestam (M) också framhåller i Stockholm Nordosts remissvar till staten.
Kan det finnas något särskilt skäl bakom Leif Gripestams brådska och villiga hållning? Det är naturligtvis viktigt att framkomligheten till Täby Centrum från E 18 blir optimal och att detta inte dröjer. När Täby Centrum har byggts om och ut är det angeläget att det går smidigt att ta sig från bägge avfarterna på E 18 till köpcentret.
Men jag tycker ändå inte att Täbyborna ska betala 40 mkr för att rusta statens vägar.
Leif Gripestam och moderaterna är beredda att satsa 100 mkr av Täbybornas pengar för att få igång arbetet under 2012. Här är 40 mkr ett direkt bidrag till staten och resterande 60 mkr sägs vara anslutningsinvesteringar som inte ligger under statens (Vägverkets) ansvar. Totalt ska hela kostnaden landa på drygt 300 mkr.
Medfinansiering är något nytt. Kommunens invånare ska i vårt fall betala för upprustning av en statlig Europaväg. Folkpartiet förordar en förskottering, kommunen kan om pengarna inte finns förrän kanske 2016 låna 40 mkr till staten.
Viktiga principer och klara gränsdragningar ska upprätthållas. Som jag ser det ska staten sköta statliga vägar oavsett vilken färg det är på regeringen. Detta är också något som alla kommuner i norrort inklusive Leif Gripestam (M) också framhåller i Stockholm Nordosts remissvar till staten.
Kan det finnas något särskilt skäl bakom Leif Gripestams brådska och villiga hållning? Det är naturligtvis viktigt att framkomligheten till Täby Centrum från E 18 blir optimal och att detta inte dröjer. När Täby Centrum har byggts om och ut är det angeläget att det går smidigt att ta sig från bägge avfarterna på E 18 till köpcentret.
Men jag tycker ändå inte att Täbyborna ska betala 40 mkr för att rusta statens vägar.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
