torsdag 31 december 2009

Utblick mot 2010 - en bloggspaning

Enligt Anna Anka var Tiger Woods privatliv det viktigaste som hände 2009. I vår egen ankdamm ser många det kungliga bröllopet som det kommande årets höjdpunkt. Jag ska villigt erkänna att denna händelse kommer längre ner på min egen lista. Mellanöstern, världsekonomin, Afghanistan och för all del även det svenska valet är bara några exempel på stora och avgörande frågor. Sen har vi också vinter OS och fotbolls-VM.

I detta försök till spaning ska jag först ta upp Afghanistan. Visst låter det rimligt att internationellt våld krävs för att trygga flickors skolgång och för att bygga ett i våra ögon fungerande samhälle. Vem vill inte på alla sätt bekämpa både Talibanerna och kända terroristnätverk? Vem värnar inte mänskliga rättigheter överallt? Den avgörande frågan måste ändå ställas; hur sannolikt är det att ett ökat militärt engagemang leder till framgång? Jag känner själv starkt för Torbjörn Petterssons (Svenska Afghanistankommittén)önskan om att den svenska budgeten för humanitära insatser ska bli större än den militära.

Tyvärr är det troligt att hela företaget är utsiktslöst. Historien ger oss många exempel, och inte bara i detta område. Under 2010 kommer den svåra frågan om avslut att diskuteras allt mer intensivt. Några kommer i stället som alltid att förorda fler soldater och större krigsinsatser. Det svenska engagemanget blir allt mer ifrågasatt under 2010. Med fortsatta motgångar och växande militärt våld kommer den svenska opinionen att reagera. Särskilt om våldet på allvar också drabbar svenskar i Afghanistan. Nu är socialdemokraterna sen tidigare med på tåget och partiet är mycket splittrat. Men trots detta är det inte osannolikt att frågan kan få stor betydelse för politiken och för valet i Sverige.

Den andra spaningen gäller valet i september. Allt mer pekar nu på Miljöpartiet som segrare och Afghanistanfrågan kommer inte att vara besvärande för det partiet. Miljöfrågorna och i första hand Maria Wetterstrands popularitet ger ett bra utgångsläge. Under de nuvarande språkrören har partiet omvandlats i en mer trovärdig riktning. De värsta tokigheterna har avvecklats. Och i den nuvarande treparti-oppositionen kommer för många Miljöpartiet att framstå som ett rimligt val.

Som vanligt kommer medias roll att vara viktig eller avgörande i valet. Vilka kommentarer och spekulationer kommer via press, radio och TV att vägleda väljarna? Vad kan vi läsa på nätet, i kvällstidningar och i veckotidningar? Vilka kommer att utmålas som vinnare respektive förlorare? Redan nu, kanske är det för tidigt, har Maria Wetterstrand pekats ut som valvinnare. Medias och valmanskårens kollektiva instinkter är alltid påtagliga i valrörelser.

1994 var Göran Persson och socialdemokraterna i fokus. 1998 pekades Alf Svensson ut som vinnare. Efter sommaren 2002 dömdes Bo Lundgren ut helt till förmån för Lars Leijonborg och 2006 var det den då impopuläre Göran Persson som utmanades av och medverkade till Fredrik Reinfeldts succé och alliansens seger.

Mycket pekar idag på att det är Miljöpartiets och Maria Wetterstrands tur. I bästa fall växer Miljöpartiet på socialdemokraternas och vänsterpartiets bekostnad. Hon är oppositionens bästa kort och det blir spännande att se hur långt det räcker.

Alla tillönskas ett riktigt gott nytt år!

tisdag 29 december 2009

Beslut om Maskrosen uppskjutet

Återkommen från Australien ser jag att det inte hänt något överraskande av större vikt i Täby. Fullmäktiges sammanträde i december var det första eller möjligen andra jag missat sen 1991. Majoriteten (M + KD + S) antog den nya översiktsplanen med det uttalade målet om 80 000 invånare.

Det väntade beslutet att bygga fyravåningshus vid gamla brandstationen i Mosstorp (kvarteret Maskrosen i Roslags Näsby) sköts upp till nästa sammanträde. Frågan är kontroversiell och motståndet från de boende i omgivningen är massivt. En minoritet, FP, S och MP, beslutade om en återremiss.

Enligt reglerna krävs minst en tredjedel av ledamöternas stöd för en sådan. Beslutet motiverades med behovet av att undersöka möjligheterna att bygga lägre hus och att undersöka förutsättningarna för äldreboende och för hyresrätter.

Det troliga är nog att moderaterna (och KD) fullföljer den sedan 2007 tänkta planen och fattar beslutet den 15 februari. Men man ska aldrig vara säker. Vid 3-5 tillfällen har moderaterna ändrat sig efter en framtvingad återremiss. Ibland till följd av opinionstryck, ibland till följd av nya fakta och någon gång när juridik och lagstiftning har hunnit komma ikapp.

I översiktplanen från 1992 anges riktlinjerna för området. Här har t ex nyinflyttade kunnat läsa om mindre parhus i begränsad omfattning på större tomter och hus upp till 200 kvm. Folkpartiets uppfattning är att den här typen av utfästelser och förväntningar ska vara viktiga. Högre hus passar runt stationen, inte i villaområdet vid Mosstorp. Studentbostäderna i två plan är ett bra exempel på lämplig utformning av nybyggnation.

Dessutom ska politiken ta hänsyn till medborgarna i så stor utsträckning som möjligt. Om det som ska byggas inte är avgörande och viktigt i allmän betydelse, t ex en skola, ett sjukhus eller ett vårdboende, ska grannarnas åsikter tas tillvara. Medborgarna är i första hand kommunens ägare och dess finansiärer, inte några kunder.

söndag 13 december 2009

Total förvirring eller medvetna dimridåer

I sitt senaste nyhetsbrev kommenterar Leif Gripestam (M) bland annat de ekonomiska förutsättningarna för 2010. När han skriver att moderaterna och KD med två procents höjning av förskolepengen satsar mest av alla blir förvirringen total. Hittills har hans viktigaste argument för noll uppräkning varit att nivån ska vara så låg som möjligt inför 2011. Fullmäktige har också beslutat om noll uppräkning av pengen
2010. Att Leif Gripestam nu påstår att pengen höjs med två procent är mer än anmärkningsvärt.

Det är riktigt att ca 8 mkr av de 47 extra miljonerna 2010 går till förskolan, men detta har beskrivits som kvalitetshöjande insatser av opreciserad engångskaraktär. 8 extra mkr 2010 lindrar de negativa effekterna som uppstår till följd av att nära 20 mkr dras bort från förskolorna totalt, neddragningar som beslöts av KS redan i juni. Nettoeffekten för förskolesektorn 2010 blir alltså ett minus på ca 12 mkr utöver löne- och kostnadsökningar. I Leif Gripestams retorik kallas detta satsningar av stora mått.

Folkpartiet i Täby har i en annons informerat Täbyborna om vår politik och vi vill bilda opinion för ett Täby utan envälde. Vi tycker att det är olyckligt när ett parti har över 50 procent och kan bestämma allt på egen hand. Leif Gripestam (M) har svårt att hantera detta. Om väljarna gett moderaterna all makt kan man inte tala om envälde, enligt Leif. Han undrar om vi förespråkar något annat system än folkstyre. Frågan behöver inte kommenteras.

Han pekar också på det samarbete som just inletts mellan KD och moderaterna. Hittills har detta samarbete visat sig i 1,5 frågor av ca 80 inför budget 2010. Det är möjligt att KD får påverka moderaterna i några fler frågor den här mandatperioden. Det som avgör ligger fast; moderaterna har över 50 procent och kan bestämma allt själva. Den som är mycket stark och har mycket makt ska helst vara både snäll och ödmjuk.

Leif Gripestams avslutning är karakteristisk. Dörren till samarbete står fortfarande öppen, men inte om Folkpartiet har en annan syn på budgeten än moderaterna. Återigen vet han hur Folkpartiets budget för 2011 ser ut, trots att vi ännu inte har tagit ställning till den. Tidigare har Leif Gripestam hävdat att FP:s uppräkning med 1,5 procent 2010 är oansvarig och leder till katastrof. Märkligt nog så hyllar han plötsligt en moderat höjning av förskolepengen med 2 procent.

Det är inte lätt att hänga med alla gånger.

I morgon, måndag, blir det bilkörning på vänster sida. Melbourne söderut till och längs med Great Ocean Road till Apollo Bay. Lite nervöst, men mest spännande.

fredag 4 december 2009

Leif Gripestam (M) tar priset

Tyvärr visar det sig att mina farhågor besannas. I nyhetsbrev nr 25 ägnar Leif merparten av utrymmet åt att konstruera påståenden om Folkpartiets budgetalternativ för 2010. I och för sig är det intressant, om än märkligt, att han ser den uppgiften som prioriterad.

Leif Gripestam upprepar sina inövade teser och påstår att Folkpartiets alternativ ger en skattehöjning 2011. Detta trots att vi själv ännu inte har gjort någon budget eller tagit ställning till 2011. I dagsläget är inte förutsättningarna för 2011 tillräckligt klara. Vi gör bara budget för ett år i taget, precis som Täby kommun alltid gjort fram till 2008. Då, i november, beslutade moderaterna om en tvåårsbudget. Den höll bara någon månad. Gripestams mantra den gången var att Folkpartiets budget skulle ge skattehöjning 2010.

I fullmäktigedebatten konstaterade jag att Folkpartiet sänker skatten när det är möjligt och kan höja den när det är nödvändigt. Detta självklara påstående fick Leif att jubla och efter det torgför han lyckligt att Folkpartiet har medgett att det kan bli skattehöjning 2011. I Täby har moderaterna höjt skatten upprepade gånger, senast 2002 tillsammans med folkpartiet.

Han skriver att han ägnat intensivt arbete åt vår budget för 2010 och kommit fram till att den är underbalanserad och att han inte förstår var vi gömt de 47 miljonerna från staten. Trots att jag i fullmäktige förklarade hur vår budget var upplagd vägrar Leif Gripestam att förstå. Det är möjligt att han helt enkelt inte vill. Alla andra förklaringar är värre.

Därför ska jag här sammanfatta hur det ligger till. Du som läsare av detta får själv bedöma om vår budget är lätt, svår eller omöjlig att förstå.

1. Moderaterna och förvaltningen bedömde i somras att det fattades 57 mkr för att klara 2010. Snabbt beslutades om nedskärningar på ca 60 mkr, i första hand på barn, ungdomar och äldre.

2. Av dessa nedskärningar har Folkpartiet accepterat ca 28 mkr. Resten får som vi ser det alltför negativa konsekvenser för service och för Täbyborna. Kom ihåg att Skattebetalarnas lovord till Täby byggde på att kommunens besparingsutrymme var nästan obefintligt. Deras undersökning gjordes innan besluten om nedskärningar på 120 mkr fram till 2012.

3. Under hösten förbättrades ett flertal resultat och årets resultat blir ett plus på bort emot 50 mkr. Flera av ljuspunkterna kommer också att påverka 2010.

4. Statens extra bidrag till Täby blev 47 mkr. Vi valde att lägga in pengarna 2010 och på så sätt öka intäktssidan. Vi förordade bland annat en uppräkning med 1,5 procent.

5. Moderaternas budget för 2010 beräknar ett överskott på 28 mkr + en reserv på 10 mkr + ett antal mkr för oförutsedda utgifter. Folkpartiets budget ger bara några mkr i överskott. Leif Gripestam lyckas få detta till ett minus på några miljoner och tycker sen att detta är höjden av ansvarslöshet och lättsinne. Han har redan glömt att hans egen 2008 klubbade budget för 2010 räknade med ett nollresultat. Då var det höjden av ansvarstagande.

I stället för att förvränga delar av Folkpartiets budget borde Leif Gripestam fundera några varv till, eller börja fundera, över nedskärningarnas effekter för förskola, skola, äldre, funktionshindrade och kultur och fritid. Folkpartiet ville helt enkelt inte göra så klara och bestående försämringar 2010 med motiveringen att tiden efter blir så svår. Första när vi vet hur det ser ut 2011 tar vi ställning till det.

Du som läser detta får gärna på något sätt reagera och meddela vad du tycker.