Både Roslagsbana och tunnelbana!!

För ca 30 år sedan sade Täbyborna nej till tunnelbana i en folkomröstning. Följden blev att tunnelutbyggnaden som kommit en bit norr om Mörby avbröts. Då gällde striden i någon mån Roslagsbana eller tunnelbana. Beslutet var möjligen hanterbart i en tid då tillväxten i Nordost var beskedlig och Täbys fullmäktigemajoritet fattat ett principbeslut om att Täbys invånarantal skulle förbli max 55 000 invånare.

Vid sekelskiftet ändrades inriktningen radikalt. Hela regionen startade ett arbete kallat RUFS (Regional utvecklingsplan för Storstockholm). Dåvarande landshövdingen tog oss kommunalråd i hand och lovade kraftigt utbyggd kollektivtrafik om kommunerna satsade stort på byggandet av nya bostäder. Sedan dess har Täby-Arninge samfällt i regionen utsetts till en regional kärna, Täby har vuxit till nära 65 000 invånare och i Stockholm Nordost med sex kommuner kan antalet invånare komma att öka med över 100 000 invånare på 20 år.
Att bygga fler bostäder är en nödvändighet, länet växer med ca 40 000 personer per år, och fler bostäder en del av vårt ansvar för hela regionen. I och med Täby Galopps flytt blir det möjligt att i Täby bygga fler bostäder än vi tidigare kunde veta.

Nordostkommunerna pläderade för ett nytt pendeltåg kallat Roslagspilen. Kommunerna i NO betalade själva för en grundlig utredning. Det visade sig vara en återvändsgränd och i länsplanen (samlad planering för all utbyggnad av infrastruktur) avsattes 20 miljoner för fortsatt utredning av möjligheterna till bättre kollektivtrafik för nordostsektorn först kanske 2017.

Med tanke på bostadsbyggande och planeringen av den regionala kärnan tyckte vi alla att detta var för sent. Nordostkommunerna hade begärt att detta skulle göras tidigare och samtidigt erbjudit hjälp med finansieringen av en utredning. Glädjande nog tillsattes utredningen av landstingets trafiknämnd i juni 2012. Det som ska studeras är Roslagsbanans möjligheter, alternativa tunnelbanelösningar, tvärförbindelser västerut och möjlig busstrafik.

Troligtvis kommer det i framtiden att bli ännu svårare att bilpendla än idag. Köerna växer, biltullarna höjs, bilbränslet blir dyrare och det blir allt svårare och dyrare att ha bil i innerstan. Samtidigt kommer antalet människor som behöver resa att öka rejält. Bara i centrala Täby kan det bli 8 – 12 000 fler bostäder.

Hur ser då alternativen ut?

Lite förenklat handlar det utöver frågan om tvärförbindelser västerut om två huvudalternativ för Stockholm Nordosts kollektivtrafik.  Det ena är troligen att enbart Roslagsbanan skulle sörja för resandet. Det andra alternativet är att tunnelbanan utöver upprustningen av Roslagsbanan på sikt skulle dras till Täby och Arninge.

Jag själv och Folkpartiet tror att det behövs både Roslagsbana och tunnelbana. Teoretiskt sätt skulle Roslagsbanan kunna öka kapaciteten väsentligt. Men invändningar finns och fördelarna med tunnelbana är många.

Roslagsbanan kan få upp till 180 meter långa tåg och väl utbyggda perronger. Med dubbelspår, nya vagnar och uträtning av kurvor kan hastigheten ökas ordentligt och restider kortas. Men barriäreffekterna är påtagliga och planskilda korsningar kommer att krävas i princip vid alla övergångar. Ökat buller är ett annat problem och både i Danderyd och i Täby kan läget bli ett annat än med tåg som passerar sällan i rimliga hastigheter.

Upprustningen av Roslagsbanan innebär stärkta möjligheter för två angelägna förbättringar. Tåget kan från Vallentuna dras till Arlanda, en sträcka på 13 km. Folkpartiet vill också att det åter planeras för tåg till Rimbo.

Utredningen ska också se om Roslagsbanan kan få den åtråvärda direktkontakten med city och med det regionala trafiknätet i övrigt.  I decennier har det pratats om att dra tåget till Centralen och numera diskuteras också en dragning till Odenplan.  Det handlar om en regelrätt flytt av Stockholm Östra eftersom stationsområdet i så fall nämns som tänkbart område för bostadsbyggande.

Ingen har hittills visat hur det skulle gå till, om det är realistiskt och vad som i så fall skulle krävas. Jag tvivlar starkt på att sådana lösningar är möjliga. Om Roslagsbanans kapacitet rent teoretiskt skulle kunna fördubblas är det nog säkrast att veta hur det ska fungera på Stockholm Östra. Det är egentligen den fråga som skulle utredas ordentligt först! Framtidens resenärer kommer inte att vilja göra en omstigning vid Östra Station, särskilt inte om det är kaotiskt trångt och möjligt att i rusningstrafik få plats först i tunnelbanetåg nr 2 eller 3. Direktanknytning med det regionala transportnätet är det verkligt avgörande.

En tunnelbana till Täby – Arninge blir på sikt nödvändig. Med tunnelbanan kommer man direkt till innerstan och city utan byten, den är driftsäker och effektiv året om och i ett eget system skapas inga kollisionsrisker eller barriäreffekter.

 

 

 

 

 

 

Folkpartiet i Täby om planeringen av Galoppfältet

Vi vill nämna fem grundbultar: Blandning och variation, överdäckning, offentlig verksamhet, trafikfrågor och medborgardialog.

Blandning och variation:Brist på variation kan leda till segregation. Blandning av upplåtelseformer, hustyper, hushöjder, fasadmaterial, användningsområde/innehåll. Det är lätt planera för koncentration av arbetsplatser längs E18 och järnvägen, men då kan den funktionsblandning som eftersträvas försvåras. Ett tydligt inslag av stadsradhus i en trädgårdsstadsdel kan kombineras med högre och mer koncentrerad bebyggelse i andra delar. Det är viktigt med olika upplåtelseformer och olika val av material. Vi vill gärna se tydliga inslag av trä- och tegelhus.

Överdäckning: För att bryta tendensen till inlåsning och avskärning, är överdäckning(ar) viktigare än tunnlar eller genomgångar eftersom de skapar sina egna förutsättningar och inte underordnar sig den befintliga strukturen. Detta är särskilt viktigt för att skapa flöden till och från Centralparken och vidare söder- och öster ut. Men också för förbindelsen till Täby Centrum. Förutsättningarna för en ca 300 -700 meter lång överdäckning med bebyggelse bör prövas seriöst. Värden som kan vinnas är inte bara ekonomiska.

Offentlig verksamhet: Detta har betonats i materialet, men det är viktigt att stadsparken blir minst 10 ha och att den löper utan avbrott samt med möjligheter till varierad användning, där vatten - både som "speglar" och i flödande form - är ett essentiellt inslag. Vattnet skapar förutsättningar för spontana aktiviteter och för kommers. Viktigt är också att stadsparken interagerar med de mindre och mer lokala parkerna.

Trafik: Det kan inte nog understrykas hur viktig trafiken till och från området är. En förutsättning för att kunna slutföra projektet som det nu skisseras är, att någon for av spårbunden kollektivtrafik tillkommer inom överskådlig tid. Därför ska det i alla sammanhang talas om förberedelser för kommande stationslägen – det räcker inte med att de inte ska ”omöjliggöras”.

Medborgardialog: De utställningar som nu har ägt rum kring de parallella uppdragen har säkert fyllt en viss funktion. Nu är det emellertid att gå ut brett och djupt med mycket information i flera omgångar till kommuninvånarna och att så lyhört som det bara är möjligt ta till sig deras synpunkter. Här kommer det att behövas professionell hjälp utifrån.

Övriga synpunkter:
Infartsparkering: Inte minst eftersom man räknar med att sänka parkeringsnormen inom området, är det viktigt att förlägga infartsparkeringen för Roslagsbanan och kommande banor så, att de inte blir ett komplement till parkeringsytorna inom området. Det förefaller därför lämpligt att använda den mark där "Rospiggen" ligger idag till parkeringsgarage i flera plan. Markens läge talar emot att boende på Galoppfältet skulle använda den för kompletterande parkering.

Planer/policys: Vissa planer som grönplan, miljöplan och översiktsplan räknas upp i materialet. Vi förutsätter att även gällande planer och policys i övrigt i kommunen beaktas.

Arbetsplatser: Det sägs i materialet att arbetsplatserna bör förläggas nära kommunikationspunkter. Det är emellertid också viktigt att, inte minst mot bakgrund av att det (i teorin) handlar om 10 000 arbetsplatser, området inte delas in i arbets- respektive bostadsområden. En levande stad kräver att det förekommer aktivitet under så många av dygnets timmar som möjligt över hela området.

Skola och bollhall/multihall: Eftersom det finns uppenbar risk för att "Rospiggen" inom kort i princip blir oanvändbar, måste rivas och ersättas med en ny hall, är det viktigt att mycket tidigt i den fortsatta processen bestämma läget för den nya skolan inom området och den gymnastik-/bollhall/multihall som kommer att behöva uppföras i anslutning till skolan. Ett lämpligt läge kan vara i områdets nordvästra del nära stationen, nära "Rospiggen" och nära Bergtorpsvägen.

"Historisk" byggnad: För att understryka och påminna om områdets tidigare användning vore det möjligen intressant att behålla någon av befintliga byggnader. Ett av de mindre stallen i området är uppfört relativt nyligen och skulle möjligen kunna passa som galoppmuséum/aktivitetshus/ ungdomsgård.

Två avslutande funderingar:
1.För att minimera risken av upprepning av byggnadsutformning inom området, vore det säkert lämpligt att engagera ett flertal arkitekter redan tidigt i processen. Det finns en uppenbar risk, tydligt illustrerad i de parallella uppdragen, att det i bästa fall kommer att bli fråga om en "variation på samma tema" om samma arkitekter ritar för stor del av bebyggelsen.

2.Det ligger slutligen en uppenbar risk i processen med successiv utbyggnad. De aktiviteter som det talas så mycket om, service, nöjen, kultur mm riskerar att komma till först i slutet på den långdragna utbyggnaden. Någonting betydelsefullt, något publikdragande måste därför skapas tidigt för att locka in andra aktörer.

För FP i Täby Mats Hasselgren/Jan-Åke Gunnarsson

Därför måste Täbys befolkning öka

Stockholms län växer så det knakar. Sedan flera år tillbaka beror det både på födelseöverskott och större inflyttning än utflyttning. Stockholm är landets främsta tillväxtmotor och många söker sig hit för att arbeta eller studera. Självklart krävs det då fler bostäder och bättre transportsystem. En dynamisk och väl fungerande regional arbetsmarknad kräver riktigt bra kollektivtrafik. Täby är en del av detta och det är bättre att planera i tid än för sent eller inte alls.

Allt i länet kan inte koncentreras till centrala Stockholm. Därför planeras sedan flera år regionala kärnor vilka ska medverka till att färre behöver åka till city. Täby ska bli en sådan kärna med bostäder, arbetsplatser, service, nöjen, kultur, idrott och bra kommunikationer. Den regionala kärnan ska växa fram i redan bebyggda områden som Roslags Näsby, Täby Centrum, Galoppfältet och Arninge. Roslagsbanan ska rustas och en förlängning till Arlanda planeras. Samtidigt kämpar vi vidare för ännu bättre spårtrafik (t ex. tunnelbana) och bättre tvärförbindelser.

Vi behöver fler skattebetalare och fler invånare i åldrarna 20 – 35 år. Vi behöver också fler studentbostäder, fler hyresrätter och fler bostäder för äldre. Med nya bostäder i ovan nämnda delar av Täby kan natur- och grönområden sparas. Bilbehovet kan bli mindre. Rätt planerad kan en tätare och mer stadsliknande bebyggelse bli mer miljövänlig och långsiktigt hållbar. Livsmiljön är det primära och även i tätbebyggda områden behövs det parker och olika inslag av grönt.

Folkpartiet har aldrig gillat det tidigare målet att Täby ska ha 80 000 invånare år 2030. Denna utgångspunkt är nu slopad och det viktiga är att vi växer på ett förnuftigt sätt. Verkligheten får styra hur många invånare vi blir och när. Halva Täby ska vara grönt och natur- och grönområden ska sparas. Det är bra att de tidigare planerna för Gripsvall med omnejd inte längre är aktuella. Tanken på en mer stadsliknande miljö, som lever även på helger och kvällar och där olika funktioner blandas, är tilltalande.

Det är viktigt att våra medborgare är införstådda och delaktiga i det som sker. Vi i Folkpartiet kommer att göra vårt bästa för att medverka till detta.