Vi vill nämna fem grundbultar: Blandning och variation, överdäckning, offentlig verksamhet, trafikfrågor och medborgardialog.
Blandning och variation:Brist på variation kan leda till segregation. Blandning av upplåtelseformer, hustyper, hushöjder, fasadmaterial, användningsområde/innehåll. Det är lätt planera för koncentration av arbetsplatser längs E18 och järnvägen, men då kan den funktionsblandning som eftersträvas försvåras. Ett tydligt inslag av stadsradhus i en trädgårdsstadsdel kan kombineras med högre och mer koncentrerad bebyggelse i andra delar. Det är viktigt med olika upplåtelseformer och olika val av material. Vi vill gärna se tydliga inslag av trä- och tegelhus.
Överdäckning: För att bryta tendensen till inlåsning och avskärning, är överdäckning(ar) viktigare än tunnlar eller genomgångar eftersom de skapar sina egna förutsättningar och inte underordnar sig den befintliga strukturen. Detta är särskilt viktigt för att skapa flöden till och från Centralparken och vidare söder- och öster ut. Men också för förbindelsen till Täby Centrum. Förutsättningarna för en ca 300 -700 meter lång överdäckning med bebyggelse bör prövas seriöst. Värden som kan vinnas är inte bara ekonomiska.
Offentlig verksamhet: Detta har betonats i materialet, men det är viktigt att stadsparken blir minst 10 ha och att den löper utan avbrott samt med möjligheter till varierad användning, där vatten - både som "speglar" och i flödande form - är ett essentiellt inslag. Vattnet skapar förutsättningar för spontana aktiviteter och för kommers. Viktigt är också att stadsparken interagerar med de mindre och mer lokala parkerna.
Trafik: Det kan inte nog understrykas hur viktig trafiken till och från området är. En förutsättning för att kunna slutföra projektet som det nu skisseras är, att någon for av spårbunden kollektivtrafik tillkommer inom överskådlig tid. Därför ska det i alla sammanhang talas om förberedelser för kommande stationslägen – det räcker inte med att de inte ska ”omöjliggöras”.
Medborgardialog: De utställningar som nu har ägt rum kring de parallella uppdragen har säkert fyllt en viss funktion. Nu är det emellertid att gå ut brett och djupt med mycket information i flera omgångar till kommuninvånarna och att så lyhört som det bara är möjligt ta till sig deras synpunkter. Här kommer det att behövas professionell hjälp utifrån.
Övriga synpunkter:
Infartsparkering:
Inte minst eftersom man räknar med att sänka parkeringsnormen inom området, är det viktigt att förlägga infartsparkeringen för Roslagsbanan och kommande banor så, att de inte blir ett komplement till parkeringsytorna inom området. Det förefaller därför lämpligt att använda den mark där "Rospiggen" ligger idag till parkeringsgarage i flera plan. Markens läge talar emot att boende på Galoppfältet skulle använda den för kompletterande parkering.
Planer/policys:
Vissa planer som grönplan, miljöplan och översiktsplan räknas upp i materialet. Vi förutsätter att även gällande planer och policys i övrigt i kommunen beaktas.
Arbetsplatser:
Det sägs i materialet att arbetsplatserna bör förläggas nära kommunikationspunkter. Det är emellertid också viktigt att, inte minst mot bakgrund av att det (i teorin) handlar om 10 000 arbetsplatser, området inte delas in i arbets- respektive bostadsområden. En levande stad kräver att det förekommer aktivitet under så många av dygnets timmar som möjligt över hela området.
Skola och bollhall/multihall:
Eftersom det finns uppenbar risk för att "Rospiggen" inom kort i princip blir oanvändbar, måste rivas och ersättas med en ny hall, är det viktigt att mycket tidigt i den fortsatta processen bestämma läget för den nya skolan inom området och den gymnastik-/bollhall/multihall som kommer att behöva uppföras i anslutning till skolan. Ett lämpligt läge kan vara i områdets nordvästra del nära stationen, nära "Rospiggen" och nära Bergtorpsvägen.
"Historisk" byggnad:
För att understryka och påminna om områdets tidigare användning vore det möjligen intressant att behålla någon av befintliga byggnader. Ett av de mindre stallen i området är uppfört relativt nyligen och skulle möjligen kunna passa som galoppmuséum/aktivitetshus/ ungdomsgård.
Två avslutande funderingar:
1.För att minimera risken av upprepning av byggnadsutformning inom området, vore det säkert lämpligt att engagera ett flertal arkitekter redan tidigt i processen. Det finns en uppenbar risk, tydligt illustrerad i de parallella uppdragen, att det i bästa fall kommer att bli fråga om en "variation på samma tema" om samma arkitekter ritar för stor del av bebyggelsen.
2.Det ligger slutligen en uppenbar risk i processen med successiv utbyggnad. De aktiviteter som det talas så mycket om, service, nöjen, kultur mm riskerar att komma till först i slutet på den långdragna utbyggnaden. Någonting betydelsefullt, något publikdragande måste därför skapas tidigt för att locka in andra aktörer.
För FP i Täby
Mats Hasselgren/Jan-Åke Gunnarsson
tisdag 25 september 2012
lördag 21 januari 2012
Därför måste Täbys befolkning öka
Stockholms län växer så det knakar. Sedan flera år tillbaka beror det både på födelseöverskott och större inflyttning än utflyttning. Stockholm är landets främsta tillväxtmotor och många söker sig hit för att arbeta eller studera. Självklart krävs det då fler bostäder och bättre transportsystem. En dynamisk och väl fungerande regional arbetsmarknad kräver riktigt bra kollektivtrafik. Täby är en del av detta och det är bättre att planera i tid än för sent eller inte alls.
Allt i länet kan inte koncentreras till centrala Stockholm. Därför planeras sedan flera år regionala kärnor vilka ska medverka till att färre behöver åka till city. Täby ska bli en sådan kärna med bostäder, arbetsplatser, service, nöjen, kultur, idrott och bra kommunikationer. Den regionala kärnan ska växa fram i redan bebyggda områden som Roslags Näsby, Täby Centrum, Galoppfältet och Arninge. Roslagsbanan ska rustas och en förlängning till Arlanda planeras. Samtidigt kämpar vi vidare för ännu bättre spårtrafik (t ex. tunnelbana) och bättre tvärförbindelser.
Vi behöver fler skattebetalare och fler invånare i åldrarna 20 – 35 år. Vi behöver också fler studentbostäder, fler hyresrätter och fler bostäder för äldre. Med nya bostäder i ovan nämnda delar av Täby kan natur- och grönområden sparas. Bilbehovet kan bli mindre. Rätt planerad kan en tätare och mer stadsliknande bebyggelse bli mer miljövänlig och långsiktigt hållbar. Livsmiljön är det primära och även i tätbebyggda områden behövs det parker och olika inslag av grönt.
Folkpartiet har aldrig gillat det tidigare målet att Täby ska ha 80 000 invånare år 2030. Denna utgångspunkt är nu slopad och det viktiga är att vi växer på ett förnuftigt sätt. Verkligheten får styra hur många invånare vi blir och när. Halva Täby ska vara grönt och natur- och grönområden ska sparas. Det är bra att de tidigare planerna för Gripsvall med omnejd inte längre är aktuella. Tanken på en mer stadsliknande miljö, som lever även på helger och kvällar och där olika funktioner blandas, är tilltalande.
Det är viktigt att våra medborgare är införstådda och delaktiga i det som sker. Vi i Folkpartiet kommer att göra vårt bästa för att medverka till detta.
Allt i länet kan inte koncentreras till centrala Stockholm. Därför planeras sedan flera år regionala kärnor vilka ska medverka till att färre behöver åka till city. Täby ska bli en sådan kärna med bostäder, arbetsplatser, service, nöjen, kultur, idrott och bra kommunikationer. Den regionala kärnan ska växa fram i redan bebyggda områden som Roslags Näsby, Täby Centrum, Galoppfältet och Arninge. Roslagsbanan ska rustas och en förlängning till Arlanda planeras. Samtidigt kämpar vi vidare för ännu bättre spårtrafik (t ex. tunnelbana) och bättre tvärförbindelser.
Vi behöver fler skattebetalare och fler invånare i åldrarna 20 – 35 år. Vi behöver också fler studentbostäder, fler hyresrätter och fler bostäder för äldre. Med nya bostäder i ovan nämnda delar av Täby kan natur- och grönområden sparas. Bilbehovet kan bli mindre. Rätt planerad kan en tätare och mer stadsliknande bebyggelse bli mer miljövänlig och långsiktigt hållbar. Livsmiljön är det primära och även i tätbebyggda områden behövs det parker och olika inslag av grönt.
Folkpartiet har aldrig gillat det tidigare målet att Täby ska ha 80 000 invånare år 2030. Denna utgångspunkt är nu slopad och det viktiga är att vi växer på ett förnuftigt sätt. Verkligheten får styra hur många invånare vi blir och när. Halva Täby ska vara grönt och natur- och grönområden ska sparas. Det är bra att de tidigare planerna för Gripsvall med omnejd inte längre är aktuella. Tanken på en mer stadsliknande miljö, som lever även på helger och kvällar och där olika funktioner blandas, är tilltalande.
Det är viktigt att våra medborgare är införstådda och delaktiga i det som sker. Vi i Folkpartiet kommer att göra vårt bästa för att medverka till detta.
tisdag 15 november 2011
Om hemtjänsten i Täby
Kommunens hemtjänst svarar 2011 för ca 18 procent av det totala behovet. 29 olika företag står för resten. Andel hemtjänst i egen regi har stadigt minskat under en följd av år. Utgångspunkten har varit och är att olika aktörer ska ha lika villkor. Ersättningen (peng) ges i tre kategorier: omsorg och service, enbart ledsagning och avlösning samt enbart service. Kommunens biståndsbedömning avgör vilka insatser den äldre är berättigad till och därefter väljer personen vem som ska utföra tjänsten. Det går fort och är lätt att byta leverantör.
Ingenting talar för att det finns någon påtaglig skillnad mellan äldre som anlitar privat hemtjänst och äldre som anlitar kommunens. Om någon aktör inte kan tillgodose önskemål beror det oftast på tillfälligheter, personalbrist eller schemaproblem vare sig det är kommunen eller någon annan. Det finns inte något som tyder på att privat hemtjänst skulle vara bättre än den kommunala eller tvärtom. Det beror som vanligt på hur ledning och personal fungerar.
Alla som erbjuder hemtjänst ersätts lika för utförda och redovisade timmar.
Stadigt underskott i kommunens hemtjänst
Under en lång tid av år har kommunens hemtjänst redovisat underskott. För år 2011 kan det röra sig om 5-7 mkr. Pengar från andra områden inom socialnämndens verksamheter har skjutits till. I längden är detta inte hållbart. Det är varken rimligt eller lämpligt (och kanske olagligt) att betala högre ersättning till bara en aktör av 30 utan särskilda skäl. Skattebetalarna måste fråga sig varför många extra miljoner kan gå till en aktör när i stort sett samma tjänster kan fås från 29 andra.
Gjorda analyser och jämförelserFörst under 2011 har noggranna analyser gjorts och en mängd åtgärder har vidtagits. Analyserna visar att ersättningsnivåerna i Täby ligger relativt lågt men högre än t ex Danderyd, Lidingö, Stockholm och i jämnhöjd med Sollentuna och Solna. Även om ersättningsnivåerna ger förhållandevis lika villkor finns det andra faktorer som ger skilda ekonomiska förutsättningar. Kollektivavtal, rätt till heltid (med självvalda arbetstider), kommunala regelverk och krav på formell utbildning kan vara sådana faktorer.
• Kommunens personal har kortare arbetstid per vecka
• Kommunens personal har högre löner
• Övertalighet och personalfrågor hanteras på olika sätt
Genomsnittslönen för en undersköterska (23 000 kr) och för ett vårdbiträde (22 100 kr) i Täby är högre än i andra jämförbara kommuner i länet. Kommunen är bunden av kommunallagen med lokaliseringsprincip och förbud mot affärsverksamhet. En enskild leverantör kan få ägartillskott, ha stordriftsfördelar och kan erbjuda tilläggstjänster.
Vidtagna åtgärder är i nuläget otillräckliga
Självklart borde större ansträngningar ha gjorts för flera år sedan. Nu, 2011, är det väl sent. Antalet årsarbetare har minskat från 73 till 66, en halvtid som utvecklingsledare har avvecklats, antalet chefer per anställd kan inte bli lägre, antalet samordnare har minskat från 4 till 3 och två arbetsgrupper har slagits ihop. Återstående åtgärder som nämnts är förändring av arbetstiden och avveckling av två bilar. Även om (vilket är högst osannolikt) personalorganisationen skulle acceptera fler arbetstimmar per vecka utan lönepåslag förväntas ett underskott på flera miljoner 2012.
SLUTSATSER
Den borgerliga majoriteten i Täby har tvingats besluta att lägga ned kommunens hemtjänst. Detta ska inte medföra försämrad kvalitet eller lägre tillgänglighet. Samtidigt måste kontroll och uppföljning av alla aktörer i Täby skärpas. Vi måste veta att skattepengar används rätt och att det finns bra hemtjänst i Täby för alla som behöver.
Beslutet ger två negativa effekter. De som valt kommunens hemtjänst tvingas välja någon annan och om någon av något skäl framöver föredrar kommunal hemtjänst blir valfriheten för vederbörande inte fullständig. Dessutom finns det bland kommunens anställda säkert trogen personal som inte med automatik får nytt jobb hos de företag som får nya uppdrag. Övertalig personal hanteras enligt gängse regler och rutiner. Särskilda insatser kommer att behövas.
Men det är inte möjligt att permanent ge en aktör av många mer pengar än andra. Den som motsätter sig beslutet måste antingen;
a) redovisa ytterligare trovärdiga åtgärder som skulle få kommunens hemtjänst i ekonomisk balans utöver de som chefer och personal gjort och föreslagit eller
b) förespråka att pengen höjs så mycket för alla att kommunens hemtjänst klarar sig och därmed föreslå och finansiera en kostnadsökning på 20 – 30 mkr.
Det är enkelt att tycka att kommunen borde ha egen hemtjänst och det är lika lätt att göra politik av ett svårt beslut. Men det är betydligt svårare att i det faktiska dagsläget tala om hur kommunen skulle kunna behålla hemtjänst i egen regi.
Ingenting talar för att det finns någon påtaglig skillnad mellan äldre som anlitar privat hemtjänst och äldre som anlitar kommunens. Om någon aktör inte kan tillgodose önskemål beror det oftast på tillfälligheter, personalbrist eller schemaproblem vare sig det är kommunen eller någon annan. Det finns inte något som tyder på att privat hemtjänst skulle vara bättre än den kommunala eller tvärtom. Det beror som vanligt på hur ledning och personal fungerar.
Alla som erbjuder hemtjänst ersätts lika för utförda och redovisade timmar.
Stadigt underskott i kommunens hemtjänst
Under en lång tid av år har kommunens hemtjänst redovisat underskott. För år 2011 kan det röra sig om 5-7 mkr. Pengar från andra områden inom socialnämndens verksamheter har skjutits till. I längden är detta inte hållbart. Det är varken rimligt eller lämpligt (och kanske olagligt) att betala högre ersättning till bara en aktör av 30 utan särskilda skäl. Skattebetalarna måste fråga sig varför många extra miljoner kan gå till en aktör när i stort sett samma tjänster kan fås från 29 andra.
Gjorda analyser och jämförelserFörst under 2011 har noggranna analyser gjorts och en mängd åtgärder har vidtagits. Analyserna visar att ersättningsnivåerna i Täby ligger relativt lågt men högre än t ex Danderyd, Lidingö, Stockholm och i jämnhöjd med Sollentuna och Solna. Även om ersättningsnivåerna ger förhållandevis lika villkor finns det andra faktorer som ger skilda ekonomiska förutsättningar. Kollektivavtal, rätt till heltid (med självvalda arbetstider), kommunala regelverk och krav på formell utbildning kan vara sådana faktorer.
• Kommunens personal har kortare arbetstid per vecka
• Kommunens personal har högre löner
• Övertalighet och personalfrågor hanteras på olika sätt
Genomsnittslönen för en undersköterska (23 000 kr) och för ett vårdbiträde (22 100 kr) i Täby är högre än i andra jämförbara kommuner i länet. Kommunen är bunden av kommunallagen med lokaliseringsprincip och förbud mot affärsverksamhet. En enskild leverantör kan få ägartillskott, ha stordriftsfördelar och kan erbjuda tilläggstjänster.
Vidtagna åtgärder är i nuläget otillräckliga
Självklart borde större ansträngningar ha gjorts för flera år sedan. Nu, 2011, är det väl sent. Antalet årsarbetare har minskat från 73 till 66, en halvtid som utvecklingsledare har avvecklats, antalet chefer per anställd kan inte bli lägre, antalet samordnare har minskat från 4 till 3 och två arbetsgrupper har slagits ihop. Återstående åtgärder som nämnts är förändring av arbetstiden och avveckling av två bilar. Även om (vilket är högst osannolikt) personalorganisationen skulle acceptera fler arbetstimmar per vecka utan lönepåslag förväntas ett underskott på flera miljoner 2012.
SLUTSATSER
Den borgerliga majoriteten i Täby har tvingats besluta att lägga ned kommunens hemtjänst. Detta ska inte medföra försämrad kvalitet eller lägre tillgänglighet. Samtidigt måste kontroll och uppföljning av alla aktörer i Täby skärpas. Vi måste veta att skattepengar används rätt och att det finns bra hemtjänst i Täby för alla som behöver.
Beslutet ger två negativa effekter. De som valt kommunens hemtjänst tvingas välja någon annan och om någon av något skäl framöver föredrar kommunal hemtjänst blir valfriheten för vederbörande inte fullständig. Dessutom finns det bland kommunens anställda säkert trogen personal som inte med automatik får nytt jobb hos de företag som får nya uppdrag. Övertalig personal hanteras enligt gängse regler och rutiner. Särskilda insatser kommer att behövas.
Men det är inte möjligt att permanent ge en aktör av många mer pengar än andra. Den som motsätter sig beslutet måste antingen;
a) redovisa ytterligare trovärdiga åtgärder som skulle få kommunens hemtjänst i ekonomisk balans utöver de som chefer och personal gjort och föreslagit eller
b) förespråka att pengen höjs så mycket för alla att kommunens hemtjänst klarar sig och därmed föreslå och finansiera en kostnadsökning på 20 – 30 mkr.
Det är enkelt att tycka att kommunen borde ha egen hemtjänst och det är lika lätt att göra politik av ett svårt beslut. Men det är betydligt svårare att i det faktiska dagsläget tala om hur kommunen skulle kunna behålla hemtjänst i egen regi.
onsdag 2 november 2011
Bristfällig "information" från (S) i Täby
Conny Fogelström är oppositionsråd för (S) i Täby kommun. Socialdemokraterna har 8 mandat av 61 i fullmäktige. Då ca 80 procent av väljarna röstar borgerligt är det en i många avseenden en otacksam uppgift.
Hans uppgift är att granska majoriteten och att framföra kritiska synpunkter. Oppositionen i en kommun är omistlig för demokratin och att han framför kritik är helt naturligt. Men samtidigt som kritik framförs är det viktigt att ge medborgarna en korrekt och komplett bild av vad som sker i kommunen.
Valet gav inte (S) några nya mandat i Täby. Folkpartiet däremot vann 7 nya mandat och har denna mandatperiod 10 fler än (S). Det är förklarligt att Conny Fogelström därför med jämna mellanrum siktar in sina attacker på Folkpartiet.
I valrörelsen ville Folkpartiet återinföra nolltaxan för föreningarna i kommunala lokaler och återställa aktivitetsbidraget till 70 kronor. Under förra perioden sänktes stödet till 50 kronor per aktivitet.
Nolltaxans återinförande var en av 3-4 punkter av 30 som Folkpartiet inte fick gehör för i förhandlingar och kompromisser med övriga allianspartier. Detta har vi redovisat öppet och redan 2 gånger ventilerat utförligt i fullmäktige. I stället höjdes aktivitetsbidraget till 70 kronor redan i år. Majoriteten har också enats om att föreslå en fortsatt höjning till 90 kronor 2012. Så högt har aktivitetsbidraget aldrig tidigare varit i Täby.
Systemet med avgifter för kommunala planer och lokaler har satt sig hyfsat och föreningslivet ”står nu ut” med hyrorna. Höjningen av aktivitetsbidraget till 90 kronor kompenserar gott och väl den avgift föreningarna betalar för barn och ungdomar. Dessutom, och det är viktigt, så gynnar ett högre aktivitetsbidrag alla föreningar, även de med egna eller externt hyrda lokaler. För att inte tala om idrotter som orientering m fl.
I sitt senaste nyhetsbrev ondgör sig Conny Fogelström (S) återigen över Folkpartiets ”svek” och över de konsekvenser som en utebliven nolltaxa får för föreningslivet.
Han väljer i sin ”information” till läsarna att undanhålla det faktum att aktivitetsbidraget ska höjas till 90 kronor. Det är en trist typ av politisk opinionsbildning. Lyckligtvis så är den lätt att genomskåda, inte minst för alla i föreningslivet som gläds åt aktivtetsbidraget.
Hans uppgift är att granska majoriteten och att framföra kritiska synpunkter. Oppositionen i en kommun är omistlig för demokratin och att han framför kritik är helt naturligt. Men samtidigt som kritik framförs är det viktigt att ge medborgarna en korrekt och komplett bild av vad som sker i kommunen.
Valet gav inte (S) några nya mandat i Täby. Folkpartiet däremot vann 7 nya mandat och har denna mandatperiod 10 fler än (S). Det är förklarligt att Conny Fogelström därför med jämna mellanrum siktar in sina attacker på Folkpartiet.
I valrörelsen ville Folkpartiet återinföra nolltaxan för föreningarna i kommunala lokaler och återställa aktivitetsbidraget till 70 kronor. Under förra perioden sänktes stödet till 50 kronor per aktivitet.
Nolltaxans återinförande var en av 3-4 punkter av 30 som Folkpartiet inte fick gehör för i förhandlingar och kompromisser med övriga allianspartier. Detta har vi redovisat öppet och redan 2 gånger ventilerat utförligt i fullmäktige. I stället höjdes aktivitetsbidraget till 70 kronor redan i år. Majoriteten har också enats om att föreslå en fortsatt höjning till 90 kronor 2012. Så högt har aktivitetsbidraget aldrig tidigare varit i Täby.
Systemet med avgifter för kommunala planer och lokaler har satt sig hyfsat och föreningslivet ”står nu ut” med hyrorna. Höjningen av aktivitetsbidraget till 90 kronor kompenserar gott och väl den avgift föreningarna betalar för barn och ungdomar. Dessutom, och det är viktigt, så gynnar ett högre aktivitetsbidrag alla föreningar, även de med egna eller externt hyrda lokaler. För att inte tala om idrotter som orientering m fl.
I sitt senaste nyhetsbrev ondgör sig Conny Fogelström (S) återigen över Folkpartiets ”svek” och över de konsekvenser som en utebliven nolltaxa får för föreningslivet.
Han väljer i sin ”information” till läsarna att undanhålla det faktum att aktivitetsbidraget ska höjas till 90 kronor. Det är en trist typ av politisk opinionsbildning. Lyckligtvis så är den lätt att genomskåda, inte minst för alla i föreningslivet som gläds åt aktivtetsbidraget.
måndag 24 oktober 2011
Klart med budget för 2012 i Täby
Folkpartiet och övriga allianspartier har nu enats om budget för Täby 2012. Trots ett beräknat överskott i år och 2012 är det nödvändigt med återhållsamhet. Både 2013 och 2014 pekar i nuläget mot ett underskott och läget är osäkert. Skatten hålls oförändrad. Ett antal reformer och förslag på satsningar skjuts på framtiden. Olika åtgärder vidtas för att få bort underskott i olika kommunala verksamheter. Men det är viktigt att framhålla att inga nya besparingar eller nedskärningar görs 2012. Samtidigt finns det en rad positiva inslag, i första hand satsningar på förskola och kultur och fritid.
Jämfört med 2011 höjs förskolepengen med 2500 kronor för alla barn och dessutom kopplas en ökning med drygt 2 000 kronor per barn till ambitionen om fler förskollärare. Det blir också förbättrade villkor för familjedaghemmen. Totalt satsas ca 13 mkr 2012 och summan ökar 2013 och 2014. Fyra mkr tillförs elever med behov av särskilt stöd.
Till hösten 2012 öppnar de tidigare nedlagda filialbiblioteken i Gribbylund och Skarpäng och årliga kulturdagar införs. Föreningarnas aktivitetsbidrag höjs från 70 kronor till 90 per aktivitet. Redan i år har stödet höjts från 50 till 70 kronor.
En ny tjänst som miljöchef/miljöstrateg inrättas och huvuduppgiften är att utveckla och samordna kommunens miljöarbete.
Majoritetens slutgiltiga förslag bygger i huvudsak på det redan i juni presenterade förslaget från kommunchefen, ett dokument med nya förslag, många nya inriktningar och höjda ambitioner. Allt eller det mesta i linje med majoritetspartiernas gemensamma överenskommelse från hösten 2010.
I rådande läge är vi nöjda med budgetförslaget som alla fyra partierna står bakom. Ingen i en koalition kan få igenom alla sina önskemål. Kompromisser är nödvändiga. Dessutom är resurserna begränsade. Förskola, skola, kultur och fritid är hjärtefrågor för Folkpartiet i Täby och vi är noga med att genomföra det vi fått väljarnas stöd för.
Jämfört med 2011 höjs förskolepengen med 2500 kronor för alla barn och dessutom kopplas en ökning med drygt 2 000 kronor per barn till ambitionen om fler förskollärare. Det blir också förbättrade villkor för familjedaghemmen. Totalt satsas ca 13 mkr 2012 och summan ökar 2013 och 2014. Fyra mkr tillförs elever med behov av särskilt stöd.
Till hösten 2012 öppnar de tidigare nedlagda filialbiblioteken i Gribbylund och Skarpäng och årliga kulturdagar införs. Föreningarnas aktivitetsbidrag höjs från 70 kronor till 90 per aktivitet. Redan i år har stödet höjts från 50 till 70 kronor.
En ny tjänst som miljöchef/miljöstrateg inrättas och huvuduppgiften är att utveckla och samordna kommunens miljöarbete.
Majoritetens slutgiltiga förslag bygger i huvudsak på det redan i juni presenterade förslaget från kommunchefen, ett dokument med nya förslag, många nya inriktningar och höjda ambitioner. Allt eller det mesta i linje med majoritetspartiernas gemensamma överenskommelse från hösten 2010.
I rådande läge är vi nöjda med budgetförslaget som alla fyra partierna står bakom. Ingen i en koalition kan få igenom alla sina önskemål. Kompromisser är nödvändiga. Dessutom är resurserna begränsade. Förskola, skola, kultur och fritid är hjärtefrågor för Folkpartiet i Täby och vi är noga med att genomföra det vi fått väljarnas stöd för.
tisdag 11 oktober 2011
Bättre kollektivtrafik - förläng tunnelbanan
Ska köerna på E18 bli ännu värre? Alla talar idag om regional och hållbar utveckling. Men hur ska tusentals nya Täbybor kunna ta sig till Stockholm i framtiden? Ny och spårbunden kollektivtrafik med ett direkt regionalt samband är ett måste.
Täby planerar i likhet med övriga kommuner i Nordost-sektorn en kraftig befolkningstillväxt. Redan idag är situationen ohållbar och andelen som reser kollektivt är lägst i länet. Stockholms län är en regional arbetsmarknad, vilket är en stor fördel. Hittills har arbetspendling fungerat hyfsat med hjälp av tåg, bil och buss. I framtiden blir det omöjligt att åka bil i samma utsträckning som hittills och svårare att åka buss. Tre olika alternativ för spårtrafik har länge diskuterats.
Att Roslagsbanan rustas och förlängs till Arlanda är utmärkt, men det kommer inte att räcka. Roslagsbanans problem utgörs av byte med gångavstånd och trängsel vid Östra Station, växande bullerproblem och en mängd svåra plankorsningar som skapar barriäreffekter. Pendeltågsalternativet från Solna till Täby är svagt, inte minst på grund av spårträngsel (Solna – Älvsjö) och höga kostnader.
En förlängning av tunnelbanans röda linje till Täby är sannolikt det bästa alternativet. I ett senare skede kan en gren av den gröna linjen avlasta röda linjen och från Danderyd gå över Solna via Karolinska och Hagastaden till Odenplan.
På så sätt skulle trafikförsörjningen från och till nya Karolinska och Hagastaden lösas samtidigt som grunden läggs för framtidens kollektivtrafik till Stockholm Nordost.
En slutstation för tunnelbanan i Arninge med infartsparkering och omstigning till Roslagsbana och bussar skulle ge stora fördelar. Resande från Åkerberga, Vaxholm och Norrtälje skulle kunna byta till tunnelbanan i Arninge.
Men landstinget (SL) och Stockholms stad ska i stället satsa på spårvagnar. Med spårvagnstrafik från Odenplan till Karolinska (på Karlbergsvägen och Torsgatan) täcks i bästa fall 20 procent av resandebehovet. Om landstinget beslutar om spårvagn till Karolinska faller alternativet med tunnelbana via Solna till Danderyd och Täby.
Innerstaden ska få 6-7 nya spårvagnslinjer och 125 spårvagnar. Planerna är varken kostnadsberäknade eller finansierade, men bedömningar landar på 30 – 40 miljarder. Beslut ska fattas i början av 2012.
Om besluten tas kommer varje kommande krona till kollektivtrafik under lång tid framåt att vara intecknad. Pengar som ännu inte är avsatta. Då kommer inga alternativ för Täby och Stockholm Nordost överhuvudtaget att behöva utredas.
Det blir Roslagsbana, bussar och ännu mer biltrafik. Och det är ett orimligt framtidsscenario. Täby och kommunerna i nordost behöver både Roslagsbana och tunnelbana.
Täby planerar i likhet med övriga kommuner i Nordost-sektorn en kraftig befolkningstillväxt. Redan idag är situationen ohållbar och andelen som reser kollektivt är lägst i länet. Stockholms län är en regional arbetsmarknad, vilket är en stor fördel. Hittills har arbetspendling fungerat hyfsat med hjälp av tåg, bil och buss. I framtiden blir det omöjligt att åka bil i samma utsträckning som hittills och svårare att åka buss. Tre olika alternativ för spårtrafik har länge diskuterats.
Att Roslagsbanan rustas och förlängs till Arlanda är utmärkt, men det kommer inte att räcka. Roslagsbanans problem utgörs av byte med gångavstånd och trängsel vid Östra Station, växande bullerproblem och en mängd svåra plankorsningar som skapar barriäreffekter. Pendeltågsalternativet från Solna till Täby är svagt, inte minst på grund av spårträngsel (Solna – Älvsjö) och höga kostnader.
En förlängning av tunnelbanans röda linje till Täby är sannolikt det bästa alternativet. I ett senare skede kan en gren av den gröna linjen avlasta röda linjen och från Danderyd gå över Solna via Karolinska och Hagastaden till Odenplan.
På så sätt skulle trafikförsörjningen från och till nya Karolinska och Hagastaden lösas samtidigt som grunden läggs för framtidens kollektivtrafik till Stockholm Nordost.
En slutstation för tunnelbanan i Arninge med infartsparkering och omstigning till Roslagsbana och bussar skulle ge stora fördelar. Resande från Åkerberga, Vaxholm och Norrtälje skulle kunna byta till tunnelbanan i Arninge.
Men landstinget (SL) och Stockholms stad ska i stället satsa på spårvagnar. Med spårvagnstrafik från Odenplan till Karolinska (på Karlbergsvägen och Torsgatan) täcks i bästa fall 20 procent av resandebehovet. Om landstinget beslutar om spårvagn till Karolinska faller alternativet med tunnelbana via Solna till Danderyd och Täby.
Innerstaden ska få 6-7 nya spårvagnslinjer och 125 spårvagnar. Planerna är varken kostnadsberäknade eller finansierade, men bedömningar landar på 30 – 40 miljarder. Beslut ska fattas i början av 2012.
Om besluten tas kommer varje kommande krona till kollektivtrafik under lång tid framåt att vara intecknad. Pengar som ännu inte är avsatta. Då kommer inga alternativ för Täby och Stockholm Nordost överhuvudtaget att behöva utredas.
Det blir Roslagsbana, bussar och ännu mer biltrafik. Och det är ett orimligt framtidsscenario. Täby och kommunerna i nordost behöver både Roslagsbana och tunnelbana.
måndag 5 september 2011
Mer aktuellt och bakgrund om Tibbleskolan i Täby
Kammarrätten meddelade att kommunen bröt mot lagen i två viktiga avseenden; skollagens krav på ersättning enligt riksprislistan och kommunallagens krav på att inte ensidigt gynna en näringsidkare.
Kommunen hade 2007 ”sålt” skolan till rektorns företag och enbart tagit betalt för existerande utrustning. Beslutet överklagades, dåvarande länsrätten avslog klagomålen och efter ytterligare överklagande meddelade kammarrätten sin dom. Fullmäktiges beslut olagligförklarades och upphävdes. Om en skola säljs så ska det göras öppet och till marknadspris. Kommunen överklagade inte kammarrättens dom och denna vann då laga kraft.
När sedan beslutet om ”försäljning” till följd av den lagakraftvunna domen skulle återställas hävdade kommunens majoritet i juni 2009 att detta var omöjligt. De redan verkställda besluten och avtalen mellan Tibble Fria Gymnasium och Täby kommun kunde inte upphävas.
Kommunfullmäktiges beslut om detta överklagades och i min och andras framställan redovisades att Täby kommun mycket väl kunde säga upp hyresavtalet 2010 för avslut 2011 helt i linje med ordinarie hyresavtal. I ett sådant läge skulle inga avtal behöva brytas med risk för skadestånd som följd.
Enligt ett upprättat tilläggsavtal (ett tilläggsavtal till ett avtal som kammarrätten olagligförklarat och därför upphävt) hösten 2009 baserat på beställda och utomstående värderingar skulle TFG betala drygt 6 mkr i omgångar till kommunen. Inte för utrustning, utan för något slags marknadsvärde i efterhand. Samtidigt förlängdes hyresavtalet med ytterligare fyra år.
I juni 2011 kom förvaltningsrättens svar på överklagandena från 2009. Rätten menade att kommunen (i november 2009) gjort vad som var möjligt och avvisade klagomålen.
Jag har valt att inte överklaga den senaste domen. För det första har vi fyra allianspartier förbundit oss att inte göra detta, oavsett utfallet. (Givetvis kan inte partier överklaga beslut, självklart är det de ledande företrädarna för partierna det handlar om.) För det andra är det på alla tänkbara sätt fastställt att en kommun får sälja en skola, bara det görs på ett korrekt sätt. För det tredje så hade uppsägning av hyresavtalet 2010 varit en utmärkt och rimlig åtgärd. Nu behövde rätten två hela år på sig, nu är det för sent och en uppsägning idag skulle troligen leda till bekymmer för kommunen.
Rektorn som 2007 bildade ett företag och fick skolan från kommunen har nu sålt det vidare till en ny lärare på skolan (51 procent av aktierna). I avtalet mellan kommunen och TFG från 2007 sägs att aktiemajoriteten ska finnas hos personal eller ledningen på skolan. En intressant fråga är i vilken utsträckning den nya majoritetsägaren kan bindas av ett avtal som gjorts mellan Täby kommun och den förre huvudägaren.
Kommunen hade 2007 ”sålt” skolan till rektorns företag och enbart tagit betalt för existerande utrustning. Beslutet överklagades, dåvarande länsrätten avslog klagomålen och efter ytterligare överklagande meddelade kammarrätten sin dom. Fullmäktiges beslut olagligförklarades och upphävdes. Om en skola säljs så ska det göras öppet och till marknadspris. Kommunen överklagade inte kammarrättens dom och denna vann då laga kraft.
När sedan beslutet om ”försäljning” till följd av den lagakraftvunna domen skulle återställas hävdade kommunens majoritet i juni 2009 att detta var omöjligt. De redan verkställda besluten och avtalen mellan Tibble Fria Gymnasium och Täby kommun kunde inte upphävas.
Kommunfullmäktiges beslut om detta överklagades och i min och andras framställan redovisades att Täby kommun mycket väl kunde säga upp hyresavtalet 2010 för avslut 2011 helt i linje med ordinarie hyresavtal. I ett sådant läge skulle inga avtal behöva brytas med risk för skadestånd som följd.
Enligt ett upprättat tilläggsavtal (ett tilläggsavtal till ett avtal som kammarrätten olagligförklarat och därför upphävt) hösten 2009 baserat på beställda och utomstående värderingar skulle TFG betala drygt 6 mkr i omgångar till kommunen. Inte för utrustning, utan för något slags marknadsvärde i efterhand. Samtidigt förlängdes hyresavtalet med ytterligare fyra år.
I juni 2011 kom förvaltningsrättens svar på överklagandena från 2009. Rätten menade att kommunen (i november 2009) gjort vad som var möjligt och avvisade klagomålen.
Jag har valt att inte överklaga den senaste domen. För det första har vi fyra allianspartier förbundit oss att inte göra detta, oavsett utfallet. (Givetvis kan inte partier överklaga beslut, självklart är det de ledande företrädarna för partierna det handlar om.) För det andra är det på alla tänkbara sätt fastställt att en kommun får sälja en skola, bara det görs på ett korrekt sätt. För det tredje så hade uppsägning av hyresavtalet 2010 varit en utmärkt och rimlig åtgärd. Nu behövde rätten två hela år på sig, nu är det för sent och en uppsägning idag skulle troligen leda till bekymmer för kommunen.
Rektorn som 2007 bildade ett företag och fick skolan från kommunen har nu sålt det vidare till en ny lärare på skolan (51 procent av aktierna). I avtalet mellan kommunen och TFG från 2007 sägs att aktiemajoriteten ska finnas hos personal eller ledningen på skolan. En intressant fråga är i vilken utsträckning den nya majoritetsägaren kan bindas av ett avtal som gjorts mellan Täby kommun och den förre huvudägaren.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
