Kulturpolitiken i Täby under de gångna fyra åren har oroat många engagerade medborgare. I det styrande moderata partiet finns sedan flera år en debatt om kommunens engagemang för kulturfrågor. Här betonas ofta att kultur (och fritid) är en ”frivillig” kommunal uppgift. Kultur och fritid sägs inte tillhöra ”välfärdens kärna”, vilket i realiteten betyder att kommunen helt ska ta sin hand från sådan verksamhet.
Under den gångna perioden har många förslag avvisats i Täby. Här kan nämnas besök av Parkteatern, en officiell kulturnatt, ett kommunalt kulturprogram och upprättandet av en biblioteksplan. Bakläxa gavs på försöket att avgiftsbelägga utlåningen av CD-skivor. Två biblioteksfilialer lades något oväntat ned. Ett förslag att låna ut böcker via Internet lanserades under pompa och ståt i pressen utan någon fortsättning.
Antalet beslut med negativa följder för kulturlivet kan göras lång och sannolikt har det breda missnöjet noterats av kommunens styrande politiker.
Resultatet blev att beslut fattades om en kulturvecka i Täby. Så blir det också, vecka 35, och kommunens tjänstemän har gjort ett spännande, bra och omväxlande program.
Nämndens ordförande har många gånger begärt att de politiska partierna i Täby ska bidra till kulturveckan. Han har t o m utmanat övriga partier.
Folkpartiet i Täby har tagit detta på allvar och arrangerar den 5 september kl 19.00 en kväll för kulturen på Tibble teater. Tibble teater har en stolt tradition och många av dagens kända kulturarbetare har fostrats här. Då Tibble teater i princip är lagd i malpåse och behöver renoveras är kvällen också en kväll för Tibble teater.
Det blir förstås olika kultur- och underhållningsinslag, men också två samtalsteman. Det första handlar om hur kulturpolitiken för en kommun kan eller ska se ut och det andra samtalet handlar om betydelsen av en kulturscen som Tibble teater.
Under kvällen kan du se och höra Mats Randér, Helge Skoog, Peter Getz, Dorotea Bromberg, Jasenko Selimovic, Per Svensson, Anna Ploby, Ung Teater i Täby, Täby kulturskolas Flöjtorkester med Eva Wiström, Octavian Badéa och Nicke Wagemyr.
Biljetterna kostar 50 kronor styck och kan beställas på pg 80134 – 0 FP Täby.
Återstående biljetter säljs i entrén.
Mer information om kvällen finns på www.folkpartiet.se/taby.
Alla är hjärtligt välkomna.
onsdag 18 augusti 2010
fredag 11 juni 2010
Miljöplan för Täby antagen av kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen har nu antagit en miljöplan för Täby kommun. Denna ska fastställas av fullmäktige den 21 juni. Planens huvudområden är vatten, luft och klimatpåverkan, natur samt infrastruktur och teknisk försörjning.
Planen är väl genomarbetad och ett steg i rätt riktning för Täby kommun. Miljömålen är indelade i inriktningsmål, effektmål och åtgärder och åtgärdsområden med nämnder och styrelser som ansvariga. Inriktningsmålen gäller begränsad klimatpåverkan, god vattenmiljö, halva Täby grönt och god bebyggd miljö. Effektmålen är ca 20 till antalet och förslagen till åtgärder ännu fler.
Folkpartiet begärde i kommunstyrelsen att planen skulle återremitteras. Skälen är att de ca 20 effektmålen är vaga och oprecisa och saknar alla de kännetecken som annars ska utmärka målstyrningen i Täby.
Målen är inte specifika, det anges inte vad som tydligt ska uppnås. Målen är inte mätbara och kan inte följas upp av nyckeltal eller konkreta resultat. Eftersom konkreta mål saknas är det omöjligt att veta om de är accepterade och om de uppfattas som relevanta av dem som ska genomföra dem. Det är också omöjligt att veta om målen är realistiska och de är inte heller tidsatta. I förslaget sägs att en översyn ska göras först i slutet av nästa mandatperiod.
I förslaget betonas också att miljöplanen är ett övergripande dokument och att alla verksamheter inom ramen för verksamhetsplan och budget ska ställa upp konkreta mål, tider och nyckeltal.
Vår uppfattning är att fullmäktige tydligt ska fastställa ett begränsat antal kommunövergripande effektmål och ansvaret för det sammanhållande arbetet ska ligga på kommunstyrelsenivå. De övergripande målen ska följas upp årligen. Täby kommun behöver också en miljöchef med ansvar att driva på och samordna arbetet.
Med den ordning som nu föreslås finns det tyvärr en stor risk att arbetet går långsamt och att det i slutänden (2014) kan visa sig att framstegen varit mycket begränsade. Vi tycker inte att hela ansvaret för kommunens miljöarbete kan hänvisas till nämnderna och dessutom bedrivas utan en samordnande och pådrivande chef med helikopterperspektiv.
Planen är väl genomarbetad och ett steg i rätt riktning för Täby kommun. Miljömålen är indelade i inriktningsmål, effektmål och åtgärder och åtgärdsområden med nämnder och styrelser som ansvariga. Inriktningsmålen gäller begränsad klimatpåverkan, god vattenmiljö, halva Täby grönt och god bebyggd miljö. Effektmålen är ca 20 till antalet och förslagen till åtgärder ännu fler.
Folkpartiet begärde i kommunstyrelsen att planen skulle återremitteras. Skälen är att de ca 20 effektmålen är vaga och oprecisa och saknar alla de kännetecken som annars ska utmärka målstyrningen i Täby.
Målen är inte specifika, det anges inte vad som tydligt ska uppnås. Målen är inte mätbara och kan inte följas upp av nyckeltal eller konkreta resultat. Eftersom konkreta mål saknas är det omöjligt att veta om de är accepterade och om de uppfattas som relevanta av dem som ska genomföra dem. Det är också omöjligt att veta om målen är realistiska och de är inte heller tidsatta. I förslaget sägs att en översyn ska göras först i slutet av nästa mandatperiod.
I förslaget betonas också att miljöplanen är ett övergripande dokument och att alla verksamheter inom ramen för verksamhetsplan och budget ska ställa upp konkreta mål, tider och nyckeltal.
Vår uppfattning är att fullmäktige tydligt ska fastställa ett begränsat antal kommunövergripande effektmål och ansvaret för det sammanhållande arbetet ska ligga på kommunstyrelsenivå. De övergripande målen ska följas upp årligen. Täby kommun behöver också en miljöchef med ansvar att driva på och samordna arbetet.
Med den ordning som nu föreslås finns det tyvärr en stor risk att arbetet går långsamt och att det i slutänden (2014) kan visa sig att framstegen varit mycket begränsade. Vi tycker inte att hela ansvaret för kommunens miljöarbete kan hänvisas till nämnderna och dessutom bedrivas utan en samordnande och pådrivande chef med helikopterperspektiv.
fredag 4 juni 2010
Goda nyheter för innebandyn i Täby
Täby Badminton är på väg till en ny hall vid Bergtorpsskolan. Marken där Rospiggen ligger ska med tiden explaoteras och förhoppningsvis inrymma arbetsplatser. Detta ligger några år framåt i tiden.
Nu har en överenskommelse träffats mellan kommunen och Täby Badminton, som äger hallen på kommunal mark. I stället för att riva hallen blir denna nu hemvist för innebandyn i Täby. Det är en utmärkt lösning och möjligen kan ordningen bestå flera år framöver. Under tiden kan kommunen planera för en ny och permanent loklaisering för innebandy i Täby, varför inte på galoppfältet.
Enligt Folkpartiet är Galoppfältet den bästa placeringen för en ny simhall och i anslutning till denna bör det planeras för en multi-hall där innebandy och andra bollsporter kan utövas.
Nu har en överenskommelse träffats mellan kommunen och Täby Badminton, som äger hallen på kommunal mark. I stället för att riva hallen blir denna nu hemvist för innebandyn i Täby. Det är en utmärkt lösning och möjligen kan ordningen bestå flera år framöver. Under tiden kan kommunen planera för en ny och permanent loklaisering för innebandy i Täby, varför inte på galoppfältet.
Enligt Folkpartiet är Galoppfältet den bästa placeringen för en ny simhall och i anslutning till denna bör det planeras för en multi-hall där innebandy och andra bollsporter kan utövas.
fredag 28 maj 2010
Täby plats 31 i Fokus undersökning
I tidningen Fokus kommunranking på temat ”Här är det bäst att bo” för 2010 hamnar Täby på 31 plats av 290 kommuner. Det är bra placering även om det kan se illa ut att vi faller från 3:e plats 2009. Men, årets ranking är gjord på ett helt annat sätt än fjolårets.
Fokus har rangordnat kommunerna i fem olika kategorier; fundamentala faktorer, villkor för unga, för äldre, för familjen och för arbetslivsvillkor. En sammanvägning av placeringarna ger en totalplacering. Totalt bäst är Habo före Lomma, Vellinge, Lund och Kävlinge. Fjolårets segrare Danderyd hamnar på plats 14. Bäst i länet är Ekerö på plats 12.
Många kommuner som brukar toppa olika rankinglistor ligger längre ner i denna. Det handlar förstås om vilka variabler som valts. En given fråga som svar på undersökningens namn är bäst att bo för vem? Sammantaget har drygt 40 variabler av olika karaktär rangordnats.
Den totala ansatsen är ambitiös och varje variabel måste analyseras var för sig. Fokus redovisar varifrån uppgifterna kommer och hur man tänkt. Det är bra. Onekligen finns det här mycket information att hämta, begrunda och analysera.
Om Täby på plats 31 kan sägas följande. När det gäller allmänna förutsättningar är vi i topp tio när det gäller valdeltagande och ohälsotal. Bland de sämsta när det gäller flyktingmottagande, taxeringsvärden för småhus och serveringstillstånd. För dessa 15 variabler får vi totalt plats 20.
Täby för ungdomar får plats 100 i undersökningen men plats 61 i Fokus översikt. Här är vi i topp på gymnasiebehörighet och ungdomsarbetslöshet. I botten på lärartäthet (281), stöd till idrottsföreningar (275) och bruk av alkohol och tobak (227).
För äldre finns två toppresultat. Det är medellivslängd (7) och andel förvärvsarbetande pensionärer (13). Tillgänglighet (plats 243), kompetens i äldrevården (289) och personaltäthet (231) är mindre bra placeringar. Totalt blir det plats 100.
Klassen familj ger Täby plats 85. Pappaindexet ger plats 43, inkomstskillnader kvinnor – män plats 287 och råd att köpa villa plats 182. När Fokus i fjol baserade personaltäthet i förskola enbart på kommunala förskolor kom Täby på första plats. Nu ingår alla förskolor och då ligger Täby på plats 212.
Klassen att jobba ger Täby plats fem. Topp tio är medelinkomst, arbetslöshet och andel lågutbildade. Riktigt dålig placering ger bara andelen pendlare, plats 275.
Som vanligt måste varje variabel och källa granskas noga. En annan avgörande fråga är förstås i vilken utsträckning kommunen kan påverka det som mäts. Politiker ska nog inte omedelbart ta åt sig äran för medellivslängd, skilsmässor, utbildningsnivå eller många arbetande pensionärer. Kanske är personaltäthet i förskola, skola och äldreomsorg, personalens kompetensnivå och stödet till idrottsföreningarna mer påverkbara faktorer.
Moderaterna och Leif Gripestam (M) är lite väl pigga på att lyfta fram vissa undersökningar som sanna och viktiga utan analys och vare sig faktorerna kan påverkas av politiken eller inte.
Fokus har rangordnat kommunerna i fem olika kategorier; fundamentala faktorer, villkor för unga, för äldre, för familjen och för arbetslivsvillkor. En sammanvägning av placeringarna ger en totalplacering. Totalt bäst är Habo före Lomma, Vellinge, Lund och Kävlinge. Fjolårets segrare Danderyd hamnar på plats 14. Bäst i länet är Ekerö på plats 12.
Många kommuner som brukar toppa olika rankinglistor ligger längre ner i denna. Det handlar förstås om vilka variabler som valts. En given fråga som svar på undersökningens namn är bäst att bo för vem? Sammantaget har drygt 40 variabler av olika karaktär rangordnats.
Den totala ansatsen är ambitiös och varje variabel måste analyseras var för sig. Fokus redovisar varifrån uppgifterna kommer och hur man tänkt. Det är bra. Onekligen finns det här mycket information att hämta, begrunda och analysera.
Om Täby på plats 31 kan sägas följande. När det gäller allmänna förutsättningar är vi i topp tio när det gäller valdeltagande och ohälsotal. Bland de sämsta när det gäller flyktingmottagande, taxeringsvärden för småhus och serveringstillstånd. För dessa 15 variabler får vi totalt plats 20.
Täby för ungdomar får plats 100 i undersökningen men plats 61 i Fokus översikt. Här är vi i topp på gymnasiebehörighet och ungdomsarbetslöshet. I botten på lärartäthet (281), stöd till idrottsföreningar (275) och bruk av alkohol och tobak (227).
För äldre finns två toppresultat. Det är medellivslängd (7) och andel förvärvsarbetande pensionärer (13). Tillgänglighet (plats 243), kompetens i äldrevården (289) och personaltäthet (231) är mindre bra placeringar. Totalt blir det plats 100.
Klassen familj ger Täby plats 85. Pappaindexet ger plats 43, inkomstskillnader kvinnor – män plats 287 och råd att köpa villa plats 182. När Fokus i fjol baserade personaltäthet i förskola enbart på kommunala förskolor kom Täby på första plats. Nu ingår alla förskolor och då ligger Täby på plats 212.
Klassen att jobba ger Täby plats fem. Topp tio är medelinkomst, arbetslöshet och andel lågutbildade. Riktigt dålig placering ger bara andelen pendlare, plats 275.
Som vanligt måste varje variabel och källa granskas noga. En annan avgörande fråga är förstås i vilken utsträckning kommunen kan påverka det som mäts. Politiker ska nog inte omedelbart ta åt sig äran för medellivslängd, skilsmässor, utbildningsnivå eller många arbetande pensionärer. Kanske är personaltäthet i förskola, skola och äldreomsorg, personalens kompetensnivå och stödet till idrottsföreningarna mer påverkbara faktorer.
Moderaterna och Leif Gripestam (M) är lite väl pigga på att lyfta fram vissa undersökningar som sanna och viktiga utan analys och vare sig faktorerna kan påverkas av politiken eller inte.
tisdag 18 maj 2010
Sex öppna förskolor i Täby blir två
I Täby finns det sex öppna förskolor. Öppna förskolorna är mycket populära och många besöker dessa för att träffa trevlig och kunnig personal, andra föräldrar och barn.
Till följd av Moderaternas och KD:s nedskärningsiver och deras dolda och icke uttalade ambition att med tiden sänka kommunalskatten ska nu fyra öppna förskolor avvecklas. Det är en följd av sänkt anslag till öppna förskolan 2011. När Moderaterna tar fram långtidsplanerna så gäller nedskärningar i tre år med utgångspunkt från dystra prognoser vid en viss tidpunkt.
Hur verkligheten, de stora överskotten och omvärlden förändras under tiden är oväsentligt. Alla beslutade nedskärningar ska genomföras. Och det ska göras under tre år framåt. Att det är val hösten 2010 spelar mindre roll. Målet för Moderaterna är konstant; mindre offentligt engagemang, sänkta kostnader, gärna överskott och sen sänkt skatt. Alla får ha sin egen politiska vision för framtiden – det som stör mig är att den i det här fallet aldrig redovisas öppet!
Några närmare handlingar finns inte att tillgå. Nämndens ledamöter är inte införstådda och mycket verkar oklart. Det hela har presenterats som ett utvecklingsprojekt. Sex öppna förskolor blir två familjecentraler eller något sådant. De som står bakom inriktningen har motiverat det hela med att alla föräldrar ändå åker bil och då räcker det med två omdöpta öppna förskolor i Täby.
Det är ju precis tvärtom. Massor med föräldrar har inte tillgång till bil dagtid och värdet av en öppen förskola i samma kommundel som hemmet är stort. Hoppas nu att Täbys småbarnsföräldrar får klart för sig vad som planeras och tydligt protesterar. Den som påstår att denna försämring för Täbyborna ska ske till följd av ekonomiskt tvång och nödvändighet har inte mycket på fötterna.
Till följd av Moderaternas och KD:s nedskärningsiver och deras dolda och icke uttalade ambition att med tiden sänka kommunalskatten ska nu fyra öppna förskolor avvecklas. Det är en följd av sänkt anslag till öppna förskolan 2011. När Moderaterna tar fram långtidsplanerna så gäller nedskärningar i tre år med utgångspunkt från dystra prognoser vid en viss tidpunkt.
Hur verkligheten, de stora överskotten och omvärlden förändras under tiden är oväsentligt. Alla beslutade nedskärningar ska genomföras. Och det ska göras under tre år framåt. Att det är val hösten 2010 spelar mindre roll. Målet för Moderaterna är konstant; mindre offentligt engagemang, sänkta kostnader, gärna överskott och sen sänkt skatt. Alla får ha sin egen politiska vision för framtiden – det som stör mig är att den i det här fallet aldrig redovisas öppet!
Några närmare handlingar finns inte att tillgå. Nämndens ledamöter är inte införstådda och mycket verkar oklart. Det hela har presenterats som ett utvecklingsprojekt. Sex öppna förskolor blir två familjecentraler eller något sådant. De som står bakom inriktningen har motiverat det hela med att alla föräldrar ändå åker bil och då räcker det med två omdöpta öppna förskolor i Täby.
Det är ju precis tvärtom. Massor med föräldrar har inte tillgång till bil dagtid och värdet av en öppen förskola i samma kommundel som hemmet är stort. Hoppas nu att Täbys småbarnsföräldrar får klart för sig vad som planeras och tydligt protesterar. Den som påstår att denna försämring för Täbyborna ska ske till följd av ekonomiskt tvång och nödvändighet har inte mycket på fötterna.
torsdag 13 maj 2010
Stopp för Täbys fjärrvärmeprojekt
Samtliga partier i Täby har ställt sig bakom försöken att få till stånd fjärrvärme i Täby. Tanken var att få en privat aktör att bygga ett kraftvärmeverk i Hagby och samtidigt bygga ut ett fjärrvärmenät. Nätet skulle vara öppet för olika producenter och på sikt skulle kommunen äga nätet.
Inriktningen var ovanlig men i grunden sund. Det offentliga äger nätet och kunderna kan välja mellan olika producenter som konkurrerar.
Men i flera avseenden var osäkerheten stor. Hur skulle ett kommande nät med utgångspunkt från Hagby kunna kopplas ihop med andra nät för fjärrvärme och i så fall vilka? Den framtida marknaden för fjärrvärme i Täby kan bara uppskattas, ingen kan med säkerhet veta omfattningen på en kommande efterfrågan.
Arbetet och kommunens ansträngningar var förknippat med stora kostnader. I första vändan anslogs 15 miljoner kronor och i ett senare skede ytterligare 8 miljoner. Pengarna skulle komma tillbaka när samarbetet med en partner var etablerat.
Förväntningarna och förhoppningarna var för stora. När det kom till kritan fanns det inte någon aktör som var tillräckligt intresserad. Upphandlingen av ”Fjärrvärme i partnerskap” är nu avbruten. 15 000 konsulttimmar och 22,1 miljoner kronor har förbrukats.
Nu har kommunens tjänstemän återkommit i frågan och kommunstyrelsen beviljade nyligen 900 000 kronor för fortsatt engagemang av jurister och konsulter. Folkpartiet sade blankt nej. I ärendet konstateras att kommunen nu måste ta större risker för nå framgång. Två konkreta åtgärder redovisades. Kommunen ska samråda med olika aktörer och dessutom ta kontakt med kommunchefer i vissa grannkommuner. Hur detta kan kosta 900 000 kronor övergår mitt förstånd. Ibland finns det gott om pengar.
Täby kommun har varken produktion av fjärrvärme eller något eget nät. Försöket att hitta en privat aktör som ser en framtida marknad har gott i stöpet. Trots detta vill Täby kommun på något sätt fullfölja sina ambitioner. Om någon kommer på tanken att kommunen nu ska förvärva fjärrvärmeproduktion och/eller nät vill jag mycket bestämt avråda.
Inriktningen var ovanlig men i grunden sund. Det offentliga äger nätet och kunderna kan välja mellan olika producenter som konkurrerar.
Men i flera avseenden var osäkerheten stor. Hur skulle ett kommande nät med utgångspunkt från Hagby kunna kopplas ihop med andra nät för fjärrvärme och i så fall vilka? Den framtida marknaden för fjärrvärme i Täby kan bara uppskattas, ingen kan med säkerhet veta omfattningen på en kommande efterfrågan.
Arbetet och kommunens ansträngningar var förknippat med stora kostnader. I första vändan anslogs 15 miljoner kronor och i ett senare skede ytterligare 8 miljoner. Pengarna skulle komma tillbaka när samarbetet med en partner var etablerat.
Förväntningarna och förhoppningarna var för stora. När det kom till kritan fanns det inte någon aktör som var tillräckligt intresserad. Upphandlingen av ”Fjärrvärme i partnerskap” är nu avbruten. 15 000 konsulttimmar och 22,1 miljoner kronor har förbrukats.
Nu har kommunens tjänstemän återkommit i frågan och kommunstyrelsen beviljade nyligen 900 000 kronor för fortsatt engagemang av jurister och konsulter. Folkpartiet sade blankt nej. I ärendet konstateras att kommunen nu måste ta större risker för nå framgång. Två konkreta åtgärder redovisades. Kommunen ska samråda med olika aktörer och dessutom ta kontakt med kommunchefer i vissa grannkommuner. Hur detta kan kosta 900 000 kronor övergår mitt förstånd. Ibland finns det gott om pengar.
Täby kommun har varken produktion av fjärrvärme eller något eget nät. Försöket att hitta en privat aktör som ser en framtida marknad har gott i stöpet. Trots detta vill Täby kommun på något sätt fullfölja sina ambitioner. Om någon kommer på tanken att kommunen nu ska förvärva fjärrvärmeproduktion och/eller nät vill jag mycket bestämt avråda.
onsdag 5 maj 2010
Märkligt ras för Täby i näringslivsundersökning
Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet i kommunerna är viktig för många kommuner. Inte minst för att den får stort genomslag. Täby har länge tillhört topp 10men faller i årets upplaga från plats 8 till plats 38. Det är tråkigt och resultaten måste analyseras noggrant.
Nu är det inte så lätt att mäta ”företagsklimatet” i en kommun. Ännu svårare är det att se en klar koppling mellan det som kommunen själv faktiskt kan påverka och om kommunens insatser för företagsklimatet påverkar resultatet i undersökningen.
Svenskt Näringslivs undersökning bygger till stor del på enkätsvar från företagare i kommunen. Den del som bygger på statistiska variabler som infrastruktur, närheten till flygplats, skattesats etc. är svår att påverka på kort sikt och i den delen är det inga större förändringar.
Överlag är det sämre svar från företagarna i enkätdelen än förra året. Här handlar det bland annat om företagarnas syn på olika gruppers attityder till företagande. Den variabeln är inte helt lätt att påverka.
I delen om synen på kommunens service och infrastruktur är det självklart svårt att från ett år till ett annat ändra variablerna vägnät, tåg- och flygförbindelser. Det är svårt att veta i vilken utsträckning allvarliga driftsstörningar påverkar enkätsvaret.
Påtagligt sämre i årets enkätsvar är synen på konkurrensen från kommunen. Det är svårt att förstå hur Täby kommuns konkurrens med näringslivet skulle ha ökat. Visst finns det enstaka övertramp, men Täby kommun ägnar sig inte i stor skala åt att konkurrera med de lokala företagen. Om inte någon tar vissa politikers ambitioner att göra om kommunen till ett företag på fullt allvar.
Det som i första hand verkar vara värt en djupare analys är kommunens service, kommunens tillämpning av lagar och regler samt kommunens upphandling. I alla tre delarna kan kommunen säkert bli bättre.
Men det finns frågor även här. Om kommunens upphandlingsavdelning är strikt och inte gör något särskilt för företagen i kommunen, är det bra eller dåligt? Och om en enskild företagare begär något av kommunen som inte är rimligt och får ett nej, är det bra eller dåligt?
Jag föredrar djupare analys och viss försiktighet gentemot denna och många andra undersökningar av kommunerna i rankingform. Resultaten är ofta mycket osäkra. Det är viktigt att ta det med en nypa salt vare sig Täby är i topp eller som nu faller djupt. Det är klart att det är roligare att vara i toppen än längre ner på listan, inte minst för det prestigemässiga. Om det inte finns en tydlig koppling mellan kommunens åtgärder och resultatet i en undersökning är det svårt att ha en topplacering som uttalat mål.
Att hylla varje mätning som placerar den egna kommunen i topp och döma ut alla andra är en plågsam hållning. Ännu svårare blir det om samma mätning ena året är ett under av saklighet och rättvisa men nästa år till följd av en sämre placering för den egna kommunen betraktas som ovederhäftig.
Nu är det inte så lätt att mäta ”företagsklimatet” i en kommun. Ännu svårare är det att se en klar koppling mellan det som kommunen själv faktiskt kan påverka och om kommunens insatser för företagsklimatet påverkar resultatet i undersökningen.
Svenskt Näringslivs undersökning bygger till stor del på enkätsvar från företagare i kommunen. Den del som bygger på statistiska variabler som infrastruktur, närheten till flygplats, skattesats etc. är svår att påverka på kort sikt och i den delen är det inga större förändringar.
Överlag är det sämre svar från företagarna i enkätdelen än förra året. Här handlar det bland annat om företagarnas syn på olika gruppers attityder till företagande. Den variabeln är inte helt lätt att påverka.
I delen om synen på kommunens service och infrastruktur är det självklart svårt att från ett år till ett annat ändra variablerna vägnät, tåg- och flygförbindelser. Det är svårt att veta i vilken utsträckning allvarliga driftsstörningar påverkar enkätsvaret.
Påtagligt sämre i årets enkätsvar är synen på konkurrensen från kommunen. Det är svårt att förstå hur Täby kommuns konkurrens med näringslivet skulle ha ökat. Visst finns det enstaka övertramp, men Täby kommun ägnar sig inte i stor skala åt att konkurrera med de lokala företagen. Om inte någon tar vissa politikers ambitioner att göra om kommunen till ett företag på fullt allvar.
Det som i första hand verkar vara värt en djupare analys är kommunens service, kommunens tillämpning av lagar och regler samt kommunens upphandling. I alla tre delarna kan kommunen säkert bli bättre.
Men det finns frågor även här. Om kommunens upphandlingsavdelning är strikt och inte gör något särskilt för företagen i kommunen, är det bra eller dåligt? Och om en enskild företagare begär något av kommunen som inte är rimligt och får ett nej, är det bra eller dåligt?
Jag föredrar djupare analys och viss försiktighet gentemot denna och många andra undersökningar av kommunerna i rankingform. Resultaten är ofta mycket osäkra. Det är viktigt att ta det med en nypa salt vare sig Täby är i topp eller som nu faller djupt. Det är klart att det är roligare att vara i toppen än längre ner på listan, inte minst för det prestigemässiga. Om det inte finns en tydlig koppling mellan kommunens åtgärder och resultatet i en undersökning är det svårt att ha en topplacering som uttalat mål.
Att hylla varje mätning som placerar den egna kommunen i topp och döma ut alla andra är en plågsam hållning. Ännu svårare blir det om samma mätning ena året är ett under av saklighet och rättvisa men nästa år till följd av en sämre placering för den egna kommunen betraktas som ovederhäftig.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
