80 000 invånare i Täby en känslig fråga

För några decennier sedan beslutade Moderaterna i Täby att kommunen inte skulle ha fler än 55 000 invånare. Folkpartiet stod inte bakom det beslutet. Visst bryderi uppstod när kommunens befolkning passerade 56 000 personer, hur skulle kommunen då förhålla sig till fullmäktiges beslut?

Runt sekelskiftet fördes en omfattande diskussion om Täbys utveckling och framtid. Ett omfattande utredningsarbete presenterade tre olika scenarier; fart, glid och noll. Med tanke på systemet för utjämning förespråkade ledande moderater en tid alternativet noll. Systemet var tillväxtfientligt och med inflyttning skulle avgiften till systemet öka mer än de intäkter vi fick behålla. Moderaternas stora framgångar i några val byggde på motståndet mot skatteutjämningen, i stora bilder presenterat för Täbyborna som ”Perssonplundring” av välskötta kommuner.

Folkpartiet talade då för rimlig tillväxt och vettigt bostadsbyggande, trots utjämningen.

Plötsligt skiftade moderaterna inriktning och när landshövdingen år 2000 lovade ny och förstärkt kollektivtrafik i utbyte mot kraftigt bostadsbyggande uppskattades befolkningsökningen i NO-kommunerna till 100 000 personer fram till 2030. Ok, vi tar 20 000 och blir 80 000 invånare, svarade Täby kommun. Inriktningen byggde bland annat på ny kollektivtrafik och möjligheten att bebygga hela galoppfältet.

Folkpartiet var inledningsvis med på noterna och kunde i en majoritetskoalition ändra ordalydelsen från ”minst 80 000 invånare” till ”ca 80 000 invånare”.

Nu är det tävling med andra moderatkommuner som gäller. Några av disciplinerna är största befolkningsökning, flest och störst byggkranar, nya skyskrapor eller riktigt höga hus och lägst kommunalskatt.

På 10 år har mycket hänt. Regionen som sådan spår en lägre befolkningsökning i NO-sektorn, frågan om ny kollektivtrafik ska möjligen utredas 2020 och även om diskussionerna om Täby galopp gått i rätt riktning vet vi ingenting säkert. Täbys befolkning ökar, vilket är bra, och allt fler inser värdet av grönområden, natur och närhet till orörda rekreationsområden.

Folkpartiet har därför sen flera år tillbaka lämnat målet om 80 000 invånare. Vår inställning är att fler invånare ska välkomnas, att vi ska bygga där det är möjligt och lämpligt och att befolkningstalet sen får bli vad det blir.

Men för Moderaterna (och numera också KD) lever planerna och målet om 80 000 invånare. När målet upprepas och dessutom ihärdigt torgförs sätter det obönhörligt sin prägel på politiken och på bostadsplaneringen i stort. Följden blir oönskad förtätning i mindre lämpade områden och alltför hög exploateringsgrad av områden som bebyggs.

I Arninge och på Hägernäs Strand har detta varit tydligt. Också det omstridda kvarteret Maskrosen har samma slagsida. När nu Gripsvallområdet ska exploateras blir utgångspunkten återigen uppenbar. Tjänsteskrivelsen om fördjupad översiktsplan inleds med att konstatera att eftersom Täby ska bli 80 000 invånare krävs det i Gripsvall ett stort antal bostäder.

När Folkpartiet på kommunstyrelsen den 12 april noterade detta och yrkade på att planeringen skulle göras om med lägre grad av exploatering svarade kommunstyrelsens ordförande med att ta bort det stycket från tjänsteskrivelsen. Det fanns planer på att bygga ut Gripsvall långt innan beslutet om 80 000 invånare, var hans motivering.

Frågan är, bortsett från hans irrelevanta argumentation, om moderata ordföranden i kommunens nämnder och styrelser även fortsättningsvis kommer att stryka de stycken i tjänstutlåtanden som man inte gillar. Det är ju fullt naturligt att tjänstemännen gör vad de kan för att uppfylla fastställda mål och planer för kommunen, hur tokigt det än kan bli.