Med liberala Täbyögon

Därför måste Täbys befolkning öka

2012-01-21T08:16:00.000-08:00

Stockholms län växer så det knakar. Sedan flera år tillbaka beror det både på födelseöverskott och större inflyttning än utflyttning. Stockholm är landets främsta tillväxtmotor och många söker sig hit för att arbeta eller studera. Självklart krävs det då fler bostäder och bättre transportsystem. En dynamisk och väl fungerande regional arbetsmarknad kräver riktigt bra kollektivtrafik. Täby är en del av detta och det är bättre att planera i tid än för sent eller inte alls.

Allt i länet kan inte koncentreras till centrala Stockholm. Därför planeras sedan flera år regionala kärnor vilka ska medverka till att färre behöver åka till city. Täby ska bli en sådan kärna med bostäder, arbetsplatser, service, nöjen, kultur, idrott och bra kommunikationer. Den regionala kärnan ska växa fram i redan bebyggda områden som Roslags Näsby, Täby Centrum, Galoppfältet och Arninge. Roslagsbanan ska rustas och en förlängning till Arlanda planeras. Samtidigt kämpar vi vidare för ännu bättre spårtrafik (t ex. tunnelbana) och bättre tvärförbindelser.

Vi behöver fler skattebetalare och fler invånare i åldrarna 20 – 35 år. Vi behöver också fler studentbostäder, fler hyresrätter och fler bostäder för äldre. Med nya bostäder i ovan nämnda delar av Täby kan natur- och grönområden sparas. Bilbehovet kan bli mindre. Rätt planerad kan en tätare och mer stadsliknande bebyggelse bli mer miljövänlig och långsiktigt hållbar. Livsmiljön är det primära och även i tätbebyggda områden behövs det parker och olika inslag av grönt.

Folkpartiet har aldrig gillat det tidigare målet att Täby ska ha 80 000 invånare år 2030. Denna utgångspunkt är nu slopad och det viktiga är att vi växer på ett förnuftigt sätt. Verkligheten får styra hur många invånare vi blir och när. Halva Täby ska vara grönt och natur- och grönområden ska sparas. Det är bra att de tidigare planerna för Gripsvall med omnejd inte längre är aktuella. Tanken på en mer stadsliknande miljö, som lever även på helger och kvällar och där olika funktioner blandas, är tilltalande.

Det är viktigt att våra medborgare är införstådda och delaktiga i det som sker. Vi i Folkpartiet kommer att göra vårt bästa för att medverka till detta.

Om hemtjänsten i Täby

2011-11-15T05:41:00.000-08:00

Kommunens hemtjänst svarar 2011 för ca 18 procent av det totala behovet. 29 olika företag står för resten. Andel hemtjänst i egen regi har stadigt minskat under en följd av år. Utgångspunkten har varit och är att olika aktörer ska ha lika villkor. Ersättningen (peng) ges i tre kategorier: omsorg och service, enbart ledsagning och avlösning samt enbart service. Kommunens biståndsbedömning avgör vilka insatser den äldre är berättigad till och därefter väljer personen vem som ska utföra tjänsten. Det går fort och är lätt att byta leverantör.

Ingenting talar för att det finns någon påtaglig skillnad mellan äldre som anlitar privat hemtjänst och äldre som anlitar kommunens. Om någon aktör inte kan tillgodose önskemål beror det oftast på tillfälligheter, personalbrist eller schemaproblem vare sig det är kommunen eller någon annan. Det finns inte något som tyder på att privat hemtjänst skulle vara bättre än den kommunala eller tvärtom. Det beror som vanligt på hur ledning och personal fungerar.

Alla som erbjuder hemtjänst ersätts lika för utförda och redovisade timmar.

Stadigt underskott i kommunens hemtjänst
Under en lång tid av år har kommunens hemtjänst redovisat underskott. För år 2011 kan det röra sig om 5-7 mkr. Pengar från andra områden inom socialnämndens verksamheter har skjutits till. I längden är detta inte hållbart. Det är varken rimligt eller lämpligt (och kanske olagligt) att betala högre ersättning till bara en aktör av 30 utan särskilda skäl. Skattebetalarna måste fråga sig varför många extra miljoner kan gå till en aktör när i stort sett samma tjänster kan fås från 29 andra.

Gjorda analyser och jämförelserFörst under 2011 har noggranna analyser gjorts och en mängd åtgärder har vidtagits. Analyserna visar att ersättningsnivåerna i Täby ligger relativt lågt men högre än t ex Danderyd, Lidingö, Stockholm och i jämnhöjd med Sollentuna och Solna. Även om ersättningsnivåerna ger förhållandevis lika villkor finns det andra faktorer som ger skilda ekonomiska förutsättningar. Kollektivavtal, rätt till heltid (med självvalda arbetstider), kommunala regelverk och krav på formell utbildning kan vara sådana faktorer.

• Kommunens personal har kortare arbetstid per vecka
• Kommunens personal har högre löner
• Övertalighet och personalfrågor hanteras på olika sätt

Genomsnittslönen för en undersköterska (23 000 kr) och för ett vårdbiträde (22 100 kr) i Täby är högre än i andra jämförbara kommuner i länet. Kommunen är bunden av kommunallagen med lokaliseringsprincip och förbud mot affärsverksamhet. En enskild leverantör kan få ägartillskott, ha stordriftsfördelar och kan erbjuda tilläggstjänster.

Vidtagna åtgärder är i nuläget otillräckliga
Självklart borde större ansträngningar ha gjorts för flera år sedan. Nu, 2011, är det väl sent. Antalet årsarbetare har minskat från 73 till 66, en halvtid som utvecklingsledare har avvecklats, antalet chefer per anställd kan inte bli lägre, antalet samordnare har minskat från 4 till 3 och två arbetsgrupper har slagits ihop. Återstående åtgärder som nämnts är förändring av arbetstiden och avveckling av två bilar. Även om (vilket är högst osannolikt) personalorganisationen skulle acceptera fler arbetstimmar per vecka utan lönepåslag förväntas ett underskott på flera miljoner 2012.

SLUTSATSER
Den borgerliga majoriteten i Täby har tvingats besluta att lägga ned kommunens hemtjänst. Detta ska inte medföra försämrad kvalitet eller lägre tillgänglighet. Samtidigt måste kontroll och uppföljning av alla aktörer i Täby skärpas. Vi måste veta att skattepengar används rätt och att det finns bra hemtjänst i Täby för alla som behöver.

Beslutet ger två negativa effekter. De som valt kommunens hemtjänst tvingas välja någon annan och om någon av något skäl framöver föredrar kommunal hemtjänst blir valfriheten för vederbörande inte fullständig. Dessutom finns det bland kommunens anställda säkert trogen personal som inte med automatik får nytt jobb hos de företag som får nya uppdrag. Övertalig personal hanteras enligt gängse regler och rutiner. Särskilda insatser kommer att behövas.

Men det är inte möjligt att permanent ge en aktör av många mer pengar än andra. Den som motsätter sig beslutet måste antingen;

a) redovisa ytterligare trovärdiga åtgärder som skulle få kommunens hemtjänst i ekonomisk balans utöver de som chefer och personal gjort och föreslagit eller

b) förespråka att pengen höjs så mycket för alla att kommunens hemtjänst klarar sig och därmed föreslå och finansiera en kostnadsökning på 20 – 30 mkr.

Det är enkelt att tycka att kommunen borde ha egen hemtjänst och det är lika lätt att göra politik av ett svårt beslut. Men det är betydligt svårare att i det faktiska dagsläget tala om hur kommunen skulle kunna behålla hemtjänst i egen regi.

Bristfällig "information" från (S) i Täby

2011-11-02T08:23:00.000-07:00

Conny Fogelström är oppositionsråd för (S) i Täby kommun. Socialdemokraterna har 8 mandat av 61 i fullmäktige. Då ca 80 procent av väljarna röstar borgerligt är det en i många avseenden en otacksam uppgift.

Hans uppgift är att granska majoriteten och att framföra kritiska synpunkter. Oppositionen i en kommun är omistlig för demokratin och att han framför kritik är helt naturligt. Men samtidigt som kritik framförs är det viktigt att ge medborgarna en korrekt och komplett bild av vad som sker i kommunen.

Valet gav inte (S) några nya mandat i Täby. Folkpartiet däremot vann 7 nya mandat och har denna mandatperiod 10 fler än (S). Det är förklarligt att Conny Fogelström därför med jämna mellanrum siktar in sina attacker på Folkpartiet.

I valrörelsen ville Folkpartiet återinföra nolltaxan för föreningarna i kommunala lokaler och återställa aktivitetsbidraget till 70 kronor. Under förra perioden sänktes stödet till 50 kronor per aktivitet.

Nolltaxans återinförande var en av 3-4 punkter av 30 som Folkpartiet inte fick gehör för i förhandlingar och kompromisser med övriga allianspartier. Detta har vi redovisat öppet och redan 2 gånger ventilerat utförligt i fullmäktige. I stället höjdes aktivitetsbidraget till 70 kronor redan i år. Majoriteten har också enats om att föreslå en fortsatt höjning till 90 kronor 2012. Så högt har aktivitetsbidraget aldrig tidigare varit i Täby.

Systemet med avgifter för kommunala planer och lokaler har satt sig hyfsat och föreningslivet ”står nu ut” med hyrorna. Höjningen av aktivitetsbidraget till 90 kronor kompenserar gott och väl den avgift föreningarna betalar för barn och ungdomar. Dessutom, och det är viktigt, så gynnar ett högre aktivitetsbidrag alla föreningar, även de med egna eller externt hyrda lokaler. För att inte tala om idrotter som orientering m fl.

I sitt senaste nyhetsbrev ondgör sig Conny Fogelström (S) återigen över Folkpartiets ”svek” och över de konsekvenser som en utebliven nolltaxa får för föreningslivet.

Han väljer i sin ”information” till läsarna att undanhålla det faktum att aktivitetsbidraget ska höjas till 90 kronor. Det är en trist typ av politisk opinionsbildning. Lyckligtvis så är den lätt att genomskåda, inte minst för alla i föreningslivet som gläds åt aktivtetsbidraget.

Klart med budget för 2012 i Täby

2011-10-24T03:01:00.000-07:00

Folkpartiet och övriga allianspartier har nu enats om budget för Täby 2012. Trots ett beräknat överskott i år och 2012 är det nödvändigt med återhållsamhet. Både 2013 och 2014 pekar i nuläget mot ett underskott och läget är osäkert. Skatten hålls oförändrad. Ett antal reformer och förslag på satsningar skjuts på framtiden. Olika åtgärder vidtas för att få bort underskott i olika kommunala verksamheter. Men det är viktigt att framhålla att inga nya besparingar eller nedskärningar görs 2012. Samtidigt finns det en rad positiva inslag, i första hand satsningar på förskola och kultur och fritid.

Jämfört med 2011 höjs förskolepengen med 2500 kronor för alla barn och dessutom kopplas en ökning med drygt 2 000 kronor per barn till ambitionen om fler förskollärare. Det blir också förbättrade villkor för familjedaghemmen. Totalt satsas ca 13 mkr 2012 och summan ökar 2013 och 2014. Fyra mkr tillförs elever med behov av särskilt stöd.

Till hösten 2012 öppnar de tidigare nedlagda filialbiblioteken i Gribbylund och Skarpäng och årliga kulturdagar införs. Föreningarnas aktivitetsbidrag höjs från 70 kronor till 90 per aktivitet. Redan i år har stödet höjts från 50 till 70 kronor.

En ny tjänst som miljöchef/miljöstrateg inrättas och huvuduppgiften är att utveckla och samordna kommunens miljöarbete.

Majoritetens slutgiltiga förslag bygger i huvudsak på det redan i juni presenterade förslaget från kommunchefen, ett dokument med nya förslag, många nya inriktningar och höjda ambitioner. Allt eller det mesta i linje med majoritetspartiernas gemensamma överenskommelse från hösten 2010.

I rådande läge är vi nöjda med budgetförslaget som alla fyra partierna står bakom. Ingen i en koalition kan få igenom alla sina önskemål. Kompromisser är nödvändiga. Dessutom är resurserna begränsade. Förskola, skola, kultur och fritid är hjärtefrågor för Folkpartiet i Täby och vi är noga med att genomföra det vi fått väljarnas stöd för.

Bättre kollektivtrafik - förläng tunnelbanan

2011-10-11T04:55:00.000-07:00

Ska köerna på E18 bli ännu värre? Alla talar idag om regional och hållbar utveckling. Men hur ska tusentals nya Täbybor kunna ta sig till Stockholm i framtiden? Ny och spårbunden kollektivtrafik med ett direkt regionalt samband är ett måste.

Täby planerar i likhet med övriga kommuner i Nordost-sektorn en kraftig befolkningstillväxt. Redan idag är situationen ohållbar och andelen som reser kollektivt är lägst i länet. Stockholms län är en regional arbetsmarknad, vilket är en stor fördel. Hittills har arbetspendling fungerat hyfsat med hjälp av tåg, bil och buss. I framtiden blir det omöjligt att åka bil i samma utsträckning som hittills och svårare att åka buss. Tre olika alternativ för spårtrafik har länge diskuterats.

Att Roslagsbanan rustas och förlängs till Arlanda är utmärkt, men det kommer inte att räcka. Roslagsbanans problem utgörs av byte med gångavstånd och trängsel vid Östra Station, växande bullerproblem och en mängd svåra plankorsningar som skapar barriäreffekter. Pendeltågsalternativet från Solna till Täby är svagt, inte minst på grund av spårträngsel (Solna – Älvsjö) och höga kostnader.

En förlängning av tunnelbanans röda linje till Täby är sannolikt det bästa alternativet. I ett senare skede kan en gren av den gröna linjen avlasta röda linjen och från Danderyd gå över Solna via Karolinska och Hagastaden till Odenplan.
På så sätt skulle trafikförsörjningen från och till nya Karolinska och Hagastaden lösas samtidigt som grunden läggs för framtidens kollektivtrafik till Stockholm Nordost.

En slutstation för tunnelbanan i Arninge med infartsparkering och omstigning till Roslagsbana och bussar skulle ge stora fördelar. Resande från Åkerberga, Vaxholm och Norrtälje skulle kunna byta till tunnelbanan i Arninge.

Men landstinget (SL) och Stockholms stad ska i stället satsa på spårvagnar. Med spårvagnstrafik från Odenplan till Karolinska (på Karlbergsvägen och Torsgatan) täcks i bästa fall 20 procent av resandebehovet. Om landstinget beslutar om spårvagn till Karolinska faller alternativet med tunnelbana via Solna till Danderyd och Täby.
Innerstaden ska få 6-7 nya spårvagnslinjer och 125 spårvagnar. Planerna är varken kostnadsberäknade eller finansierade, men bedömningar landar på 30 – 40 miljarder. Beslut ska fattas i början av 2012.

Om besluten tas kommer varje kommande krona till kollektivtrafik under lång tid framåt att vara intecknad. Pengar som ännu inte är avsatta. Då kommer inga alternativ för Täby och Stockholm Nordost överhuvudtaget att behöva utredas.
Det blir Roslagsbana, bussar och ännu mer biltrafik. Och det är ett orimligt framtidsscenario. Täby och kommunerna i nordost behöver både Roslagsbana och tunnelbana.

Mer aktuellt och bakgrund om Tibbleskolan i Täby

2011-09-05T05:19:00.001-07:00

Kammarrätten meddelade att kommunen bröt mot lagen i två viktiga avseenden; skollagens krav på ersättning enligt riksprislistan och kommunallagens krav på att inte ensidigt gynna en näringsidkare.

Kommunen hade 2007 ”sålt” skolan till rektorns företag och enbart tagit betalt för existerande utrustning. Beslutet överklagades, dåvarande länsrätten avslog klagomålen och efter ytterligare överklagande meddelade kammarrätten sin dom. Fullmäktiges beslut olagligförklarades och upphävdes. Om en skola säljs så ska det göras öppet och till marknadspris. Kommunen överklagade inte kammarrättens dom och denna vann då laga kraft.

När sedan beslutet om ”försäljning” till följd av den lagakraftvunna domen skulle återställas hävdade kommunens majoritet i juni 2009 att detta var omöjligt. De redan verkställda besluten och avtalen mellan Tibble Fria Gymnasium och Täby kommun kunde inte upphävas.

Kommunfullmäktiges beslut om detta överklagades och i min och andras framställan redovisades att Täby kommun mycket väl kunde säga upp hyresavtalet 2010 för avslut 2011 helt i linje med ordinarie hyresavtal. I ett sådant läge skulle inga avtal behöva brytas med risk för skadestånd som följd.

Enligt ett upprättat tilläggsavtal (ett tilläggsavtal till ett avtal som kammarrätten olagligförklarat och därför upphävt) hösten 2009 baserat på beställda och utomstående värderingar skulle TFG betala drygt 6 mkr i omgångar till kommunen. Inte för utrustning, utan för något slags marknadsvärde i efterhand. Samtidigt förlängdes hyresavtalet med ytterligare fyra år.

I juni 2011 kom förvaltningsrättens svar på överklagandena från 2009. Rätten menade att kommunen (i november 2009) gjort vad som var möjligt och avvisade klagomålen.

Jag har valt att inte överklaga den senaste domen. För det första har vi fyra allianspartier förbundit oss att inte göra detta, oavsett utfallet. (Givetvis kan inte partier överklaga beslut, självklart är det de ledande företrädarna för partierna det handlar om.) För det andra är det på alla tänkbara sätt fastställt att en kommun får sälja en skola, bara det görs på ett korrekt sätt. För det tredje så hade uppsägning av hyresavtalet 2010 varit en utmärkt och rimlig åtgärd. Nu behövde rätten två hela år på sig, nu är det för sent och en uppsägning idag skulle troligen leda till bekymmer för kommunen.

Rektorn som 2007 bildade ett företag och fick skolan från kommunen har nu sålt det vidare till en ny lärare på skolan (51 procent av aktierna). I avtalet mellan kommunen och TFG från 2007 sägs att aktiemajoriteten ska finnas hos personal eller ledningen på skolan. En intressant fråga är i vilken utsträckning den nya majoritetsägaren kan bindas av ett avtal som gjorts mellan Täby kommun och den förre huvudägaren.

Tal den 6 juni på Karby Gård

2011-06-20T05:03:00.000-07:00

Jag hade den 6 juni förmånen att i vacket väder på fantastiska Karby Gård i Täby få hålla talet inför halningen av flaggan.

Talet följer nedan.

Kära vänner.
Visst är den svenska sommaren härlig. Finns det något ljuvligare än försommarens grönska och en sol som värmer. Men vi måste alltid vara beredda på en sommar med både sol och regn, värme och kyla. I en engelsk bok om Sverige och svenskarna beskrivs den svenska sommaren som ”the warmest day of the year”. Finns det viktigare samtalsämne i Sverige än sommar och semester?

För länge sedan arbetade jag en tid som reseledare i Italien. Jag saknade den svenska våren och försommaren mer än den svenska maten. Gästerna saknade sill, köttbullar och svenskt midsommarfirande. Chefen hyrde då en privat badstrand och tvingade oss reseledare att bygga en midsommarstång runt en badvaktsställning. Torra palmblad och bouganvillea. 100 vitklädda svenskar, lätt påstrukna och sen små grodorna. Ortsbefolkningen häpnade över detta märkliga skådespel.

Årstidernas växlingar är viktiga. Hur skulle det kännas om det var 30 grader varmt och sol året runt? Tänk på det nästa gång ni fryser och huttrar i november med regn och blåst. Att mörker, fukt och kyla dominerar i fem- sex månader bidrar säkert till att vi uppskattar sommar och värme än bättre.

I Sverige är vi präglade av klimatet. Och detta i sin tur samspelar med naturen, med vår geografi och våra förutsättningar för livet. Det är spännande att fundera över hur allt detta kan ha format oss. Hur vi umgås, var och hur vi träffas och pratar med varandra och hur vi lever.

Visst är Sverige fantastiskt. Och särskilt nu på sommaren. Det är fullt naturligt att känna glädje och värme över det land man lever i. Ser vi ut över jordklotet och samtidigt ser bakåt i historien ska vi nog vara tacksamma. Trots skatter, ungdomsarbetslöshet, höga elpriser och bilköer har vi överlag goda förutsättningar och möjligheter till ett bra liv.

Sverige är ett rikt och väl fungerande land. Under lång tid har vi eller de som bodde här skickligt tagit till vara erfarenheter från andra länder. Tänk vad tyskar, valloner, holländare, finländare, fransmän, greker, jugoslaver, italienare och många andra i olika epoker har betytt för vårt lands utveckling och välstånd. Kom ihåg hur mycket vi tagit till oss utifrån av idéer, kunskap, kultur, teknik, företagande och hårt arbete.

Här i Täby kan vi glädjas åt en rik och levande historia. Runriket, Jarlabanke, Estrid, Broby bro och annat ger oss viktiga inblickar i vårt förflutna. Vikingarna och även Estrid reste ut för att söka erfarenheter. Kristendomen kom och på 1200-talet målade Albertus Pictor i Täby kyrka.

Det är viktigt att vara intresserad av historia. Den som kan historia har lättare att förstå och reda ut sin egen samtid.

Självklart handlar det inte bara om Täbys eller Sveriges historia. Alla människor är präglade av sin samtid och sin omvärld. Alla har samma rätt att känna speciell samhörighet med sina närmaste, med sitt eget folk och med sitt hemland.

Idag är det Sveriges nationaldag. Vi som är här, vare sig vi är födda här eller har kommit hit senare som flyktingar eller invandrare, hyllar Sverige och gläds över sommaren, naturen och den stundande semestern. Vi är stolta och glada över att bo just här. Jag kan, precis som många andra, inte tänka mig ett bättre land än det jag är född och uppvuxen i.

Men, bakom hörnet till en naturlig och sund kärlek till sitt land lurar en ständig farsot. Jag tänker på nationalchauvinismen, en historiens pesthärd som alltid förkunnat och förkunnar ett enkelt och farligt budskap. I den är vi är bättre än andra och våra vanor, traditioner och sedvänjor är överlägsna andras.
Goda krafter som förståelse, öppenhet, kunskap, handel, resor och internationellt utbyte kan skydda oss mot nationalismens avigsidor.

Låt oss tillsammans se fram mot den svenska sommaren och glädjas över alla möjligheter som finns till gemenskap och fina upplevelser.

Tack för mig och ha en fin sommar!

Besök på Tibble Fria gymnasium

2011-02-24T04:44:00.000-08:00

Häromveckan besökte jag och Barbro von Axelson (vice ordförande gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden) Tibble Fria Gymnasium. Vi träffade nye rektorn Håkan Söderström, Maj Dellström och flera i ledningsgruppen. En av dessa är Uffe Bennedich, en gång kollega till mig från tiden på Åva under 80-talet och en bra kompis och löparpartner. Vi hade ett bra samtal om skolan, om skolutveckling och kommande stora frågor.

Förvaltningsrätten har ännu inte avgjort frågan om Täby kommuns hantering av Kammarrättens utslag i Tibbleärendet. Kammarättens dom innebar att fullmäktiges beslut från 2007 upphävdes och förklarades olagligt. Den domen har vunnit laga kraft. I juni 2009 beslutade den dåvarande majoriteten om ett tilläggsavtal (till de upphävda avtalen) som innebar en tilläggsbetalning från TFG till Täby kommun och en förlängning av skolans hyresavtal till 2014.

Fullmäktigebeslutet och Täby kommuns hantering av domen överklagades av flera. De som överklagade menade att fullmäktiges beslut inte var tillräcklig åtgärd till följd av domen. Rätten har ännu inte tagit ställning till gjorda överklaganden.
Täbys nya allians har kommit överens om att invänta domen och att låta denna bli avgörande. Om rätten kommer fram till att fullmäktiges beslut från sommaren 2009 underkänns ska TFG:s hyresavtal sägas upp i enlighet med ordinarie hyresavtal som löper till 2014. Kommer rätten fram till att Täby kommun gjort rätt är frågan utagerad.

I dagsläget, innan rättens utslag kommit, är det inte alltför meningsfullt att spekulera om framtiden. Jag vill framhålla att Tibble har varit och är en bra skola. Dagens ledning är framsynt och arbetar offensivt för att utveckla skolan i enlighet med aktuella förändringar av gymnasieskolan i Sverige. Skolledningen och personalen gör ett bra jobb och medverkar till att skolans attraktivitet vidmakthålls. Tibble är och kommer att förbli en viktig och nödvändig del av nordostkommunernas utbud av gymnasieutbildning.

Och detta vare sig skolan drivs av Tibble Fria Gymnasium, av någon annan fristående aktör, av kommunen som tidigare eller som en kommunal friskola.

Bredd och elit i Täby

2011-01-18T04:17:00.000-08:00

För första gången har ett av Sveriges finaste utmärkelse tilldelats en utövare av simsporten. Therese Alshammar, nybliven VM-guldmedaljör, har fått Jerringpriset. Ett jättestort grattis till Therese och till Täby Sim.

Ofta diskuteras idrott i termer av bredd eller elit. Som vanligt i upphetsade och polariserade debatter gäller antingen – eller. Det bästa svaret kan i stället vara både – och. Stora framgångar förutsätter breddverksamhet och att många får chansen till både träning och tävling. Utan elitverksamhet och uppmärksammade framgångar skulle färre ungdomar söka sig till idrotten.

Jag tycker att bredd och elit skulle vara Täbys signum. En bra kombination med tävlingsverksamhet på hög nivå och många unga som har roligt i välskötta idrottsföreningar är något att sträva efter. Täby Sim, Täby Badminton, CaperioTäby (innebandy), Täby Orientering, Täby Gymnastikförening, Näsbyparks TK, IK Frej är bara några exempel på föreningar med både elit och bredd. Det finns fler och jag hoppas att ingen tar illa upp.

Som ny ordförande för kultur- och fritidsnämnden vill jag att kommunens föreningar ska ha bra förutsättningar. Den inslagna vägen med upprustade och nya anläggningar ska fortsätta. Mycket är på gång. Svåra och stora beslut ska fattas om Simhallen och Täby Sportcentrum.

En nyckelfråga för idrotten handlar om det ideella engagemanget och de mångas frivilliga insatser. Signaler jag fått indikerar att detta minskar i vår kommun. Jag har inga belägg för det men om så är fallet är det oroande. När allt kostar och alla ska betala blir det kanske färre som vill engagera sig ideellt. Barn- och ungdomsidrotten står och faller med ideella ledare, välskötta föreningar och engagerade föräldrar. Stabila och vettiga ekonomiska förutsättningar är också en avgörande fråga.

Ny mandatperiod!

2011-01-08T10:07:00.000-08:00

Den 20 december 2010 utsåg fullmäktige ledamöter och ersättare i nämnder och styrelser. Folkpartiet och Moderaterna delar på alla ordförande- och vice ordförandeposter. Folkpartiet tar hand om kultur- och fritidsnämnden, barn- och grundskolenämnden, valnämnden, Täby Fastighets AB och Täby Miljövärme AB.

Eva Wittbom valdes till BGN:s ordförande, Fredrik Lind till valnämndens, Hans Ahlgren till fastighetsbolagets, Lars Tunberg till TMAB:s och jag själv till ordförande för kultur- och fritidsnämnden. Till vice ordförande i KFN valdes Birgitta Kaasik (M) och jag ser fram mot ett gott samarbete i Täby-alliansen.

Täby hade tidigare en fritidsnämnd och en kulturnämnd. Som helt ny politiker hade jag förmånen att vara fritidsnämndens ordförande mellan 1988 och 1991 så ämnesområdet känns inte helt nytt. Jag minns att samarbetet med fritidschef Lennart Björk var mycket bra. I nuläget har kultur- och fritidschefen Homar Kadir övergått helt till skolfrågor och en ny verksamhetschef ska rekryteras.

Den politiska majoritetsöverenskommelsen innehåller flera viktiga punkter för kultur och fritid. Det finns hur mycket som helst att ta itu med. I dagsläget försöker jag skaffa mig överblick och besöker olika delar av nämndens verksamhet och träffar personer med idéer och god kännedom om vad som händer.

Nämnden har fyra olika enheter; idrott, anläggningar och föreningsservice, kulturskolan, bibliotek och allmän kultur samt fritidsgårdar. Trots att nämnden är kommunens minsta om vi ser till den ekonomiska omslutningen vill jag påstå att verksamheten berör och är viktig för väldigt många Täbybor.

Jag kommer att göra allt jag kan för att stärka nämndens verksamhet och för att förbättra förutsättningarna för idrott, fritid och kultur i Täby.

Inledning fullmäktige 29 november - budget 2011

2010-12-01T00:44:00.000-08:00

Nedan mitt och FP.s inledning på budgetdebatten i Täby 2010

Hr ordförande, ärade ledamöter och övriga

Efter fyra års opponerande känns det lite ovanligt att stå här idag. Men väljarna bestämmer. Runt 80 procent av väljarna röstade borgerligt och valet gav en tydlig signal om behovet av ett bredare och förändrat borgerligt styre.

Folkpartiets besked till väljarna var glasklart. För att ingå i en majoritet måste vi kunna visa att det vi sökt väljarnas stöd för får genomslag i kommunens politik. Vi är nöjda med den överenskommelse som träffats. Vi har inte fått igenom allt – men det handlar alltid om att både ge och ta.

Först vill jag yrka bifall till majoritetens förslag. Glädjande nog utvecklas ekonomin bättre än tidigare prognoser och vi har kunnat tillföra angelägna resurser på olika områden och ändå få en hyfsad buffert.

Det omfattande besparingsprogrammet för 2010 – 2012 är i stora delar genomfört eller påbörjat. Under 2011 ska vi inför 2012 noggrant analysera och följa upp effekterna av dessa. Akuta justeringar kan som alltid göras redan 2011.

Jag ska inte gå in i enskilda delar av budgeten. Det får andra göra i samband med behandlingen av de olika nämnderna. I stället vill jag lyfta fem utmaningar, utan rangordning, som jag och Folkpartiet ser för Täby.

• Medborgarperspektivet
Kommunens legitimitet och styrkan i varumärket bygger främst på hur våra egna medborgare ser på kommunen i stort. Väljarna har stakat ut den politiska inriktningen och utsett majoriteten som ska styra - så fungerar demokratin.

Att på bästa sätt balansera och ta tillvara olika åsikter och intressen är en viktig del. Öppenhet, insyn, delaktighet, service och effektivitet är andra nyckelfaktorer. Alla medborgare är kommunens ägare och finansiärer – och kommunen är till för alla.

Oppositionen och kommunens mindre partier har fått förbättrade arbetsvillkor, och det är bra.

• Den långsiktiga utvecklingen
Täby behöver fler invånare. Vi ska växa i kommunens centrala delar. Befolkningsökningen ska styras av verkligheten och av omvärlden; ekonomi, marknaden, natur, grönområden och av vår gemensamma livsmiljö. Miljöarbetet kommer att betonas hårdare framöver. Vi ska gå i takt med Stockholmsregionen och det är bra att 80 000 invånare inte längre är ett uttalat mål.

Det behövs större variation av olika bostadstyper och olika boendeformer. Också unga människor ska kunna bo i Täby, både nya och gamla Täbybor.

Bättre kollektivtrafik är en nyckelfråga. Den järnvägsutredning som ska göras för 20 mkr om 7 – 10 år måste göras snarast. Tunnelbana, pendeltåget Roslagspilen eller Roslagsbana är frågan. Här, om någonstans, behöver vi diskutera förskottering och ytterligare samarbete mellan NO-kommunerna.

• Ekonomin
Ekonomin ska vara i balans. I nuläget ser jag varken skattesänkningar eller skattehöjningar. Mycket stora investeringar väntar och våra fastigheter måste underhållas bättre. Noggranna analyser och prioriteringar är nödvändiga.

• Välfärdens kärna
Är ett viktigt men något oklart begrepp. I Folkpartiets värld handlar det i första hand om barn, unga, äldre och medborgare som av olika skäl behöver sin kommun mer än andra. För oss är verksamhetsform inte avgörande. I stället vill vi betona tillgänglighet, kvalitet, mångfald, valfrihet och valuta för skattepengarna.

Effektivitet är inte bara låga kostnader och allt kan inte mätas med nyckeltal. Vi har i de flesta avseenden låga kostnader i jämförelse med andra. Det ska vi ha - och att kontinuerligt analysera om och hur pengarna kan räcka är en huvuduppgift.
Med fler kommunala förskolor stärks mångfalden och valfriheten.

• Kultur och fritid
För oss och övriga partier i majoriteten är kultur och fritid viktigt. I första hand för barn och ungdomar, men inte enbart. Det är också en avgörande fråga för familjer som överväger att bosätta sig i Täby. Vi har enats om viktiga förändringar och nya satsningar. Den nya nämnden har en spännande och viktig mandatperiod framför sig.

Demokrati är inte alltid enkelt. Jag vill avsluta med en betraktelse av signaturen Kajenn, länge verksam i Svenska Dagbladet.

Demokrati betyder att folket självt bestämmer,

Ett ädelt skick som pryder det folk som saken gäller.

Den sko som stundom klämmer är att det folk som lyder det folk som styr och

ställer har andra attityder än folk som styr, o jämmer.

Och att de gnyr och gnäller är inte trevligt heller.

Förhandlingar för fyra år framåt

2010-10-16T15:28:00.000-07:00

Valet resulterade som väntat i en kraftig borgerlig majoritet på ca 80 procent i Täby. Det är både naturligt och demokratiskt att detta leder till en borgerlig koalition. För närvarande pågår förhandlingar mellan Folkpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna och Centern. Allas bestämda ambition är att få till stånd ett fyrpartistyre i Täby.

Om fyra partier styr tillsammans betyder det att ca 80 procent av väljarna ska kunna känna att de står bakom den förda politiken. Alla partierna har som mål att tillsammans göra Täby bättre. Men det tar naturligtvis tid för fyra partier med samsyn i mycket men med olika hjärtefrågor och en del konfliktfrågor att komma fram till ett gemensamt program.

Före valet hade den så kallade alliansen (M + KD) som styrde Täby 38 mandat av 61. De två övriga borgerliga partierna 13 av 61. I valet fick M 26 mandat, KD 2, FP 18 och C 3.

Det som är viktigt efter alla val är att väljarna ser att deras uttalade vilja får genomslag i den politik som förs. Det betyder att det blir en del förändringar i Täby. Förhandlingarna går framåt och tids nog kommer resultatet att redovisas. Tills vidare får Täbyborna hålla till godo med partiernas valprogram och med valresultatet.

Tack alla som på något sätt stöttat oss

2010-09-19T19:56:00.001-07:00

Från 11 till 18 mandat och runt 29 procent (från 17,6).

I Täby.

Jag kände på mig att det skulle gå bra i Täbyvalet, men att det skulle bli så här bra kunde ingen riktigt tänka sig.

Stort tack alla Täbybor och stort tack till alla på något sätt bidragit. Extra stort tack till våra kandidater, medlemmar och övriga valarbetare. Nu är det vila, svampplockning och reflexion som gäller ett tag.

De viktiga frågorna nu handlar om att tyda och konkretisera vad väljarna i Täby faktiskt har sagt och sen göra vårt yttersta för att detta också ska avspeglas i Täbypolitiken.

Än en gång stort tack och på återhörande!

Hyresrätten het i Täbys valdebatt

2010-09-05T04:31:00.000-07:00

I går, lördag 4 september, ordnade Hyresgästföreningen debatt i Täby Centrum. Ämnet var förstås bostäder i allmänhet och lägenheter med hyresrätt i synnerhet.
I Täby finns knappt 2 000 hyresrätter av ca 12 000 lägenheter. Andelen hyresrätter i Täby är således bland de lägsta i landet.

I slutet av 1990-talet sålde Täby sitt allmännyttiga bostadsföretag Täbyhus till Skandia. Sedan dess har bolaget sålts vidare och i princip alla hyresrätter ägs i dag av Akelius. Allt fler hyresrätter i Täby omvandlas till bostadsrätter. Inte bara Akelius bostadsbestånd utan också flera av kommunens få privata hyreslägenheter. Föreningen Kotten vid Viggbyholms station har omvandlats och diskussioner och ansträngningar pågår både i Södra Hägernäs och i området Fregattvägen i Näsbypark. Akelius verkar vara klart pådrivande för ombildningar och kan på olika sätt öka hyresgästernas intresse för detta.

Det finns ekonomiska och finansiella förhållanden som försvårar produktion och ägande av hyresrätter. Allt i den vägen bör analyseras noga och följas av förändringar.

Folkpartiet drev i förra majoriteten igenom att minst 10 procent av nya lägenheter som byggs ska vara med hyresrätt. Den ambitionen lever kommunen upp till. Men när omvandlingstakten ökar och nyproducerade hyresrätter inom några år blir bostadsrätter förblir antalet hyresrätter i Täby för lågt.

I debatten framförde jag Folkpartiet i Täbys åsikt. Av flera skäl behövs det fler hyresrätter i Täby. För det första är efterfrågan stor och behovet är påtagligt. Täby har besvärande få ungdomar mellan 20 och 35 år och genomsnittsåldern i kommunen ökar. Även andra människor, också äldre, vill bo i hyresrätt. Det finns Täbybor som inte kan eller vill binda eller låna de pengar som krävs för att köpa en bostad.
Oavsett vad en politiker själv föredrar måste vi respektera och utgå från invånarnas preferenser. Först då kan det bli verklig mångfald och ökad valfrihet.

För det andra behöver arbetsmarknaden i Täby, både offentlig och privat, arbetskraft som idag pendlar hit från andra förorter. De har helt enkelt inte råd att bo i Täby. Redan idag upplever näringslivet detta som ett problem, och lägenheter som byggs och ska byggas på Hägernäs Strand och i Täby Centrum är bostadsrätter med höga insatser.
Vi bejakar reglerna för omvandling av hyresrätter. De måste vara desamma i hela landet. I många kommuner är det angeläget att dela upp allmännyttan och få fler bostadsrätter. Vår ambition är att på alla tänkbara sätt medverka till att det byggs fler hyresrätter i Täby. Jag är övertygad om att det är möjligt. Men om regler och ekonomi även i fortsättningen gynnar och påskyndar omvandlingar till bostadsrätter finns det kanske bara en väg att pröva.

Med ett eget allmännyttigt bostadsföretag kan ett klokt planerat bestånd av hyresrätter bli permanent. Jag är principiell motståndare till kommunala företag, men här finns det kanske ingen annan lösning. Om en politiker tycker att det ska finns hyresrätter i Täby måste man också gå vidare och fundera på hur det ska kunna bli så. För övrigt tycker vi att det också raskt ska byggas fler studentbostäder i Täby.

Förskolefrågorna pressar Täbymoderaterna

2010-08-30T12:58:00.000-07:00

Idag, knappt tre veckor före valet, kommer överraskningar från Täbymoderaterna. I sitt nyhetsbrev meddelar Leif Gripestam (M) att Moderaterna knackat dörr och lyssnat på folket. Moderaterna vill ge barn till föräldralediga 25 timmars förskola och resurser ska tillföras för att minska barngrupperna.

Det är givetvis utmärkt att Moderaterna vaknat, frågan är bara om dessa besked också kommer att gälla efter valet.

Under ett års tid har Folkpartiet fört fram förslag i samma riktning, men vi har mött kompakt motstånd från M och KD i Täby. Vi har kallats allt från lättsinniga till populistiska och när besluten togs för 2010 och 2011 var en sådan här inriktning helt omöjlig.

I sakfrågan är det ofta bäst för det äldre barnet att kunna vara kvar i förskolan även om ett yngre syskon är hemma med en av föräldrarna. Någon generell regel är svår att hävda.

I Gripestams nyhetsbrev nämns inte KD, har de också ändrat sig?
Frågan kan låta gnällig, men är det trovärdigt att lämna dessa besked till Täbyborna tre veckor före valet?

Kulturfrågor tillhör också valrörelsen

2010-08-18T07:14:00.000-07:00

Kulturpolitiken i Täby under de gångna fyra åren har oroat många engagerade medborgare. I det styrande moderata partiet finns sedan flera år en debatt om kommunens engagemang för kulturfrågor. Här betonas ofta att kultur (och fritid) är en ”frivillig” kommunal uppgift. Kultur och fritid sägs inte tillhöra ”välfärdens kärna”, vilket i realiteten betyder att kommunen helt ska ta sin hand från sådan verksamhet.

Under den gångna perioden har många förslag avvisats i Täby. Här kan nämnas besök av Parkteatern, en officiell kulturnatt, ett kommunalt kulturprogram och upprättandet av en biblioteksplan. Bakläxa gavs på försöket att avgiftsbelägga utlåningen av CD-skivor. Två biblioteksfilialer lades något oväntat ned. Ett förslag att låna ut böcker via Internet lanserades under pompa och ståt i pressen utan någon fortsättning.

Antalet beslut med negativa följder för kulturlivet kan göras lång och sannolikt har det breda missnöjet noterats av kommunens styrande politiker.
Resultatet blev att beslut fattades om en kulturvecka i Täby. Så blir det också, vecka 35, och kommunens tjänstemän har gjort ett spännande, bra och omväxlande program.

Nämndens ordförande har många gånger begärt att de politiska partierna i Täby ska bidra till kulturveckan. Han har t o m utmanat övriga partier.
Folkpartiet i Täby har tagit detta på allvar och arrangerar den 5 september kl 19.00 en kväll för kulturen på Tibble teater. Tibble teater har en stolt tradition och många av dagens kända kulturarbetare har fostrats här. Då Tibble teater i princip är lagd i malpåse och behöver renoveras är kvällen också en kväll för Tibble teater.

Det blir förstås olika kultur- och underhållningsinslag, men också två samtalsteman. Det första handlar om hur kulturpolitiken för en kommun kan eller ska se ut och det andra samtalet handlar om betydelsen av en kulturscen som Tibble teater.
Under kvällen kan du se och höra Mats Randér, Helge Skoog, Peter Getz, Dorotea Bromberg, Jasenko Selimovic, Per Svensson, Anna Ploby, Ung Teater i Täby, Täby kulturskolas Flöjtorkester med Eva Wiström, Octavian Badéa och Nicke Wagemyr.

Biljetterna kostar 50 kronor styck och kan beställas på pg 80134 – 0 FP Täby.

Återstående biljetter säljs i entrén.

Mer information om kvällen finns på www.folkpartiet.se/taby.

Alla är hjärtligt välkomna.

Miljöplan för Täby antagen av kommunstyrelsen

2010-06-11T07:34:00.000-07:00

Kommunstyrelsen har nu antagit en miljöplan för Täby kommun. Denna ska fastställas av fullmäktige den 21 juni. Planens huvudområden är vatten, luft och klimatpåverkan, natur samt infrastruktur och teknisk försörjning.

Planen är väl genomarbetad och ett steg i rätt riktning för Täby kommun. Miljömålen är indelade i inriktningsmål, effektmål och åtgärder och åtgärdsområden med nämnder och styrelser som ansvariga. Inriktningsmålen gäller begränsad klimatpåverkan, god vattenmiljö, halva Täby grönt och god bebyggd miljö. Effektmålen är ca 20 till antalet och förslagen till åtgärder ännu fler.

Folkpartiet begärde i kommunstyrelsen att planen skulle återremitteras. Skälen är att de ca 20 effektmålen är vaga och oprecisa och saknar alla de kännetecken som annars ska utmärka målstyrningen i Täby.

Målen är inte specifika, det anges inte vad som tydligt ska uppnås. Målen är inte mätbara och kan inte följas upp av nyckeltal eller konkreta resultat. Eftersom konkreta mål saknas är det omöjligt att veta om de är accepterade och om de uppfattas som relevanta av dem som ska genomföra dem. Det är också omöjligt att veta om målen är realistiska och de är inte heller tidsatta. I förslaget sägs att en översyn ska göras först i slutet av nästa mandatperiod.

I förslaget betonas också att miljöplanen är ett övergripande dokument och att alla verksamheter inom ramen för verksamhetsplan och budget ska ställa upp konkreta mål, tider och nyckeltal.

Vår uppfattning är att fullmäktige tydligt ska fastställa ett begränsat antal kommunövergripande effektmål och ansvaret för det sammanhållande arbetet ska ligga på kommunstyrelsenivå. De övergripande målen ska följas upp årligen. Täby kommun behöver också en miljöchef med ansvar att driva på och samordna arbetet.

Med den ordning som nu föreslås finns det tyvärr en stor risk att arbetet går långsamt och att det i slutänden (2014) kan visa sig att framstegen varit mycket begränsade. Vi tycker inte att hela ansvaret för kommunens miljöarbete kan hänvisas till nämnderna och dessutom bedrivas utan en samordnande och pådrivande chef med helikopterperspektiv.

Goda nyheter för innebandyn i Täby

2010-06-04T12:45:00.000-07:00

Täby Badminton är på väg till en ny hall vid Bergtorpsskolan. Marken där Rospiggen ligger ska med tiden explaoteras och förhoppningsvis inrymma arbetsplatser. Detta ligger några år framåt i tiden.

Nu har en överenskommelse träffats mellan kommunen och Täby Badminton, som äger hallen på kommunal mark. I stället för att riva hallen blir denna nu hemvist för innebandyn i Täby. Det är en utmärkt lösning och möjligen kan ordningen bestå flera år framöver. Under tiden kan kommunen planera för en ny och permanent loklaisering för innebandy i Täby, varför inte på galoppfältet.

Enligt Folkpartiet är Galoppfältet den bästa placeringen för en ny simhall och i anslutning till denna bör det planeras för en multi-hall där innebandy och andra bollsporter kan utövas.

Täby plats 31 i Fokus undersökning

2010-05-28T04:48:00.000-07:00

I tidningen Fokus kommunranking på temat ”Här är det bäst att bo” för 2010 hamnar Täby på 31 plats av 290 kommuner. Det är bra placering även om det kan se illa ut att vi faller från 3:e plats 2009. Men, årets ranking är gjord på ett helt annat sätt än fjolårets.

Fokus har rangordnat kommunerna i fem olika kategorier; fundamentala faktorer, villkor för unga, för äldre, för familjen och för arbetslivsvillkor. En sammanvägning av placeringarna ger en totalplacering. Totalt bäst är Habo före Lomma, Vellinge, Lund och Kävlinge. Fjolårets segrare Danderyd hamnar på plats 14. Bäst i länet är Ekerö på plats 12.

Många kommuner som brukar toppa olika rankinglistor ligger längre ner i denna. Det handlar förstås om vilka variabler som valts. En given fråga som svar på undersökningens namn är bäst att bo för vem? Sammantaget har drygt 40 variabler av olika karaktär rangordnats.

Den totala ansatsen är ambitiös och varje variabel måste analyseras var för sig. Fokus redovisar varifrån uppgifterna kommer och hur man tänkt. Det är bra. Onekligen finns det här mycket information att hämta, begrunda och analysera.

Om Täby på plats 31 kan sägas följande. När det gäller allmänna förutsättningar är vi i topp tio när det gäller valdeltagande och ohälsotal. Bland de sämsta när det gäller flyktingmottagande, taxeringsvärden för småhus och serveringstillstånd. För dessa 15 variabler får vi totalt plats 20.

Täby för ungdomar får plats 100 i undersökningen men plats 61 i Fokus översikt. Här är vi i topp på gymnasiebehörighet och ungdomsarbetslöshet. I botten på lärartäthet (281), stöd till idrottsföreningar (275) och bruk av alkohol och tobak (227).

För äldre finns två toppresultat. Det är medellivslängd (7) och andel förvärvsarbetande pensionärer (13). Tillgänglighet (plats 243), kompetens i äldrevården (289) och personaltäthet (231) är mindre bra placeringar. Totalt blir det plats 100.

Klassen familj ger Täby plats 85. Pappaindexet ger plats 43, inkomstskillnader kvinnor – män plats 287 och råd att köpa villa plats 182. När Fokus i fjol baserade personaltäthet i förskola enbart på kommunala förskolor kom Täby på första plats. Nu ingår alla förskolor och då ligger Täby på plats 212.

Klassen att jobba ger Täby plats fem. Topp tio är medelinkomst, arbetslöshet och andel lågutbildade. Riktigt dålig placering ger bara andelen pendlare, plats 275.

Som vanligt måste varje variabel och källa granskas noga. En annan avgörande fråga är förstås i vilken utsträckning kommunen kan påverka det som mäts. Politiker ska nog inte omedelbart ta åt sig äran för medellivslängd, skilsmässor, utbildningsnivå eller många arbetande pensionärer. Kanske är personaltäthet i förskola, skola och äldreomsorg, personalens kompetensnivå och stödet till idrottsföreningarna mer påverkbara faktorer.

Moderaterna och Leif Gripestam (M) är lite väl pigga på att lyfta fram vissa undersökningar som sanna och viktiga utan analys och vare sig faktorerna kan påverkas av politiken eller inte.

Sex öppna förskolor i Täby blir två

2010-05-18T04:52:00.000-07:00

I Täby finns det sex öppna förskolor. Öppna förskolorna är mycket populära och många besöker dessa för att träffa trevlig och kunnig personal, andra föräldrar och barn.

Till följd av Moderaternas och KD:s nedskärningsiver och deras dolda och icke uttalade ambition att med tiden sänka kommunalskatten ska nu fyra öppna förskolor avvecklas. Det är en följd av sänkt anslag till öppna förskolan 2011. När Moderaterna tar fram långtidsplanerna så gäller nedskärningar i tre år med utgångspunkt från dystra prognoser vid en viss tidpunkt.

Hur verkligheten, de stora överskotten och omvärlden förändras under tiden är oväsentligt. Alla beslutade nedskärningar ska genomföras. Och det ska göras under tre år framåt. Att det är val hösten 2010 spelar mindre roll. Målet för Moderaterna är konstant; mindre offentligt engagemang, sänkta kostnader, gärna överskott och sen sänkt skatt. Alla får ha sin egen politiska vision för framtiden – det som stör mig är att den i det här fallet aldrig redovisas öppet!

Några närmare handlingar finns inte att tillgå. Nämndens ledamöter är inte införstådda och mycket verkar oklart. Det hela har presenterats som ett utvecklingsprojekt. Sex öppna förskolor blir två familjecentraler eller något sådant. De som står bakom inriktningen har motiverat det hela med att alla föräldrar ändå åker bil och då räcker det med två omdöpta öppna förskolor i Täby.

Det är ju precis tvärtom. Massor med föräldrar har inte tillgång till bil dagtid och värdet av en öppen förskola i samma kommundel som hemmet är stort. Hoppas nu att Täbys småbarnsföräldrar får klart för sig vad som planeras och tydligt protesterar. Den som påstår att denna försämring för Täbyborna ska ske till följd av ekonomiskt tvång och nödvändighet har inte mycket på fötterna.

Stopp för Täbys fjärrvärmeprojekt

2010-05-13T04:12:00.000-07:00

Samtliga partier i Täby har ställt sig bakom försöken att få till stånd fjärrvärme i Täby. Tanken var att få en privat aktör att bygga ett kraftvärmeverk i Hagby och samtidigt bygga ut ett fjärrvärmenät. Nätet skulle vara öppet för olika producenter och på sikt skulle kommunen äga nätet.

Inriktningen var ovanlig men i grunden sund. Det offentliga äger nätet och kunderna kan välja mellan olika producenter som konkurrerar.

Men i flera avseenden var osäkerheten stor. Hur skulle ett kommande nät med utgångspunkt från Hagby kunna kopplas ihop med andra nät för fjärrvärme och i så fall vilka? Den framtida marknaden för fjärrvärme i Täby kan bara uppskattas, ingen kan med säkerhet veta omfattningen på en kommande efterfrågan.

Arbetet och kommunens ansträngningar var förknippat med stora kostnader. I första vändan anslogs 15 miljoner kronor och i ett senare skede ytterligare 8 miljoner. Pengarna skulle komma tillbaka när samarbetet med en partner var etablerat.
Förväntningarna och förhoppningarna var för stora. När det kom till kritan fanns det inte någon aktör som var tillräckligt intresserad. Upphandlingen av ”Fjärrvärme i partnerskap” är nu avbruten. 15 000 konsulttimmar och 22,1 miljoner kronor har förbrukats.

Nu har kommunens tjänstemän återkommit i frågan och kommunstyrelsen beviljade nyligen 900 000 kronor för fortsatt engagemang av jurister och konsulter. Folkpartiet sade blankt nej. I ärendet konstateras att kommunen nu måste ta större risker för nå framgång. Två konkreta åtgärder redovisades. Kommunen ska samråda med olika aktörer och dessutom ta kontakt med kommunchefer i vissa grannkommuner. Hur detta kan kosta 900 000 kronor övergår mitt förstånd. Ibland finns det gott om pengar.

Täby kommun har varken produktion av fjärrvärme eller något eget nät. Försöket att hitta en privat aktör som ser en framtida marknad har gott i stöpet. Trots detta vill Täby kommun på något sätt fullfölja sina ambitioner. Om någon kommer på tanken att kommunen nu ska förvärva fjärrvärmeproduktion och/eller nät vill jag mycket bestämt avråda.

Märkligt ras för Täby i näringslivsundersökning

2010-05-05T00:47:00.000-07:00

Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet i kommunerna är viktig för många kommuner. Inte minst för att den får stort genomslag. Täby har länge tillhört topp 10men faller i årets upplaga från plats 8 till plats 38. Det är tråkigt och resultaten måste analyseras noggrant.

Nu är det inte så lätt att mäta ”företagsklimatet” i en kommun. Ännu svårare är det att se en klar koppling mellan det som kommunen själv faktiskt kan påverka och om kommunens insatser för företagsklimatet påverkar resultatet i undersökningen.

Svenskt Näringslivs undersökning bygger till stor del på enkätsvar från företagare i kommunen. Den del som bygger på statistiska variabler som infrastruktur, närheten till flygplats, skattesats etc. är svår att påverka på kort sikt och i den delen är det inga större förändringar.

Överlag är det sämre svar från företagarna i enkätdelen än förra året. Här handlar det bland annat om företagarnas syn på olika gruppers attityder till företagande. Den variabeln är inte helt lätt att påverka.

I delen om synen på kommunens service och infrastruktur är det självklart svårt att från ett år till ett annat ändra variablerna vägnät, tåg- och flygförbindelser. Det är svårt att veta i vilken utsträckning allvarliga driftsstörningar påverkar enkätsvaret.

Påtagligt sämre i årets enkätsvar är synen på konkurrensen från kommunen. Det är svårt att förstå hur Täby kommuns konkurrens med näringslivet skulle ha ökat. Visst finns det enstaka övertramp, men Täby kommun ägnar sig inte i stor skala åt att konkurrera med de lokala företagen. Om inte någon tar vissa politikers ambitioner att göra om kommunen till ett företag på fullt allvar.

Det som i första hand verkar vara värt en djupare analys är kommunens service, kommunens tillämpning av lagar och regler samt kommunens upphandling. I alla tre delarna kan kommunen säkert bli bättre.

Men det finns frågor även här. Om kommunens upphandlingsavdelning är strikt och inte gör något särskilt för företagen i kommunen, är det bra eller dåligt? Och om en enskild företagare begär något av kommunen som inte är rimligt och får ett nej, är det bra eller dåligt?

Jag föredrar djupare analys och viss försiktighet gentemot denna och många andra undersökningar av kommunerna i rankingform. Resultaten är ofta mycket osäkra. Det är viktigt att ta det med en nypa salt vare sig Täby är i topp eller som nu faller djupt. Det är klart att det är roligare att vara i toppen än längre ner på listan, inte minst för det prestigemässiga. Om det inte finns en tydlig koppling mellan kommunens åtgärder och resultatet i en undersökning är det svårt att ha en topplacering som uttalat mål.

Att hylla varje mätning som placerar den egna kommunen i topp och döma ut alla andra är en plågsam hållning. Ännu svårare blir det om samma mätning ena året är ett under av saklighet och rättvisa men nästa år till följd av en sämre placering för den egna kommunen betraktas som ovederhäftig.

Tuff debatt om Täbys framtida ekonomi i fullmäktige

2010-04-28T03:56:00.000-07:00

I måndags diskuterades Täbys ekonomiska planering i fullmäktige. Moderaterna försvarar hårt sina nedskärningar och hävdar att fjolårets dystra prognoser tvingade fram snabba åtgärder. Idag kan vi kalla många av besparingarna förhastade och onödiga. I november visade SKL:s prognoser för Täby ett underskott 2011 på 15 mkr. Idag har detta vänt till ca 20 mkr i överskott. Om vi ser till vad regeringens prognoser i april skulle betyda för Täby 2011 blir överskottet runt 50 mkr. Konstigt nog påstår Täbymoderaterna att det blir underskott i Täby 2011. Samtidigt talas i kommunens underlag om kommande skattesänkningar.

Det är som bekant svårt att sitta stadigt på två stolar samtidigt. Här nedan följer mitt inledningsanförande i debatten.

Herr ordförande:

”I dagsläget vet vi mycket mer om den ekonomiska framtiden än för ett år sen. Idag pekar prognoserna för 2010 på ett överskott för Täby på 121 miljoner. Som ni vet blev överskottet 2009 rekordstort, 159 mkr. Inför nästa KS föreslås 30 mkr extra till fastighetsunderhåll och en tilläggsbudget för 2010 på ca 7 mkr.

Prognoserna för 2011 och 2012 är också väsentligt bättre. Anders Borg presenterade den 6 april prognoser på 13 mdr bättre skatteunderlag för landets kommuner och landsting.

Framtiden ser ljus ut och det är uppenbart att regeringen under svåra år skött Sveriges ekonomi på ett utmärkt sätt. Det stora orosmolnet utgörs nu av risken för en röd-grön regering efter valet i höst. Ingen vet vad en sådan utveckling skulle innebära, det enda säkra är att det mesta är osäkert.

Den ekonomiska utvecklingen i Täby är så bra att det i underlaget till och med talas om skattesänkningar.

Moderaterna och deras annex KD kommer trots det bättre läget och trots regeringens återkommande ambitioner för sysselsättning och välfärdens huvuduppgifter att fullfölja besparingar på ca 110 mkr fram till 2012. I klartext bekräftar deras politik att sänkt skatt är viktigare än allt annat. Målet är att Täby åter igen ska ha landets lägsta skatt. På företagarmässans lunch för något år sedan, när moderaterna sänkte skatten med 40 öre, inledde Leif Gripestam sitt lunchtal med att lova att Täby snart återigen skulle lägst skatt i Sverige.

Varför kan detta aldrig sägas rent ut? Varför för Täbymoderaterna så ofta en helt annan politik än den som förs i regeringen? Hur länge ska Leif Gripestam och Täbymoderaterna ha en helt annan bild av det ekonomiska läget är Reinfeldts regering och Anders Borg?

I förra valet bedyrade Filippa Reinfeldt gång på gång att Täbymoderaterna inte gick till val på sänkt skatt. Två år senare sänktes skatten med 65 mkr. Jag minns Fredrik Reinfeldts DN-debattartikel med uppmaning till kommunpolitikerna att inte förstöra välfärden med skattesänkningar. Varje skattesänkning har en baksida i form av mindre pengar till vård, skola och omsorg – skrev statsministern.

När 80-talet besparingsförslag presenterades 2009 beslöt moderaterna att alla var effektiviseringar och att inga förslag skulle ha negativa effekter för Täbyborna – inte ens avgiftshöjningar, personalavvecklingar eller mindre pengar till vägunderhåll.

Dystra och relativt tillfälliga prognoser tas som intäkt för att göra stora neddragningar över tre år för att om möjligt kunna sänka skatten. Inkorrekta kalkyler på nära 50 mkr förvärrade bilden våren 2009 bilden av Täbys framtida ekonomi.

Folkpartiets bedömning var att ca 30 mkr (av 60) för 2010 kunde sparas med rimliga effekter, resten var olämpliga eller högst osäkra. Vår budget för 2010 hade någon enstaka miljon i överskott mot majoritetens 28 mkr. Idag är alltså prognosen för 2010hela 121 mkr.

Trots detta påstår Leif Gripestam (M) (numera påhejad av KD) att Folkpartiets budget skulle leda till underskott och invektiven haglar. Han har också tagit sig friheten att göra en budget för FP för 2011, vilken vi själva som vanligt gör till hösten, och påstår att den innebär en skattehöjning med 60-70 öre. Ska man skratta eller gråta?

Detta är ett pinsamt lågvattenmärke och ett exempel på negativ kampanj av sämsta märke. En klar och tydlig ursäkt vore på sin plats.”

En kväll med kultur- och fritidsnämnden i Täby

2010-04-22T00:32:00.000-07:00

Kultur- och fritidsnämnden hade sammanträde på kvällen den 19 april. På dagordningen fanns minst tre intressanta ärenden.

Ett handlade om fullmäktiges uppdrag till nämnden att utreda möjligheten att ge familjer extra behovsprövat ekonomiskt stöd för avgifter till musikskola (och föreningsliv). Moderaterna och Kristdemokraterna har insett att det i Täby finns ungdomar som kanske inte har råd med avgifterna till musikskola och föreningsliv.

Höjda hyror och sänkt aktivitetsbidrag har tvingat fram höjda medlemsavgifter. Deras slutsats är då inte tyvärr att verka för lägre avgifter. I stället var avsikten att låta föräldrar med låga inkomster vända sig till kommunen för särskild granskning och extra pengar.

Folkpartiet avvisade förslaget i fullmäktige och tvingade fram en minoritets – återremiss. Kommunjuristen hann emellan och konstaterade att likställighetsprincipen i svensk lagstiftning inte tillåter den här typen av särbehandling. Turligt nog för majoriteten och kanske för socialtjänsten hann beslutet inte tas.

Nu avskrevs detta uppdrag med hänvisning till införandet av ett nytt oprövat bidrag kallat fri pott, ett bidrag som ska kunna ges till lovvärd verksamhet som inte kan inrymmas inom ordinarie regelverk. Vi får väl se hur det faller ut.

Exemplet visar tydligt på en grundläggande skillnad i synen på generell och selektiv välfärdspolitik. Bara tanken att familjer skulle tvingas att med mössan i hand lägga upp sin ekonomi för kommunens tjänstemän för att få någon tusenlapp till barnens musikskola eller idrottsföreningen gör mig matt.

Nästa ärende handlade om fullmäktiges uppdrag till nämnden att utreda förutsättningarna för att överlåta prissättningen av entréavgifter och årskort till Tibblebadet till entreprenören Medley AB. Utredningen framhöll att detta i dagsläget inte är nödvändigt då full samsyn hittills har funnits mellan kommunen och Medley i frågan. Men ärendet skulle leva tills vidare.

Folkpartiet yrkade att rapporten skulle godkännas och att ärendet skulle avskrivas med hänsyn till svensk lagstiftning. Lagen är glasklar. När skattemedel hanteras är det fullmäktige som fastställer avgifterna. I vissa fall kan fullmäktige delegera uppdraget till en nämnd. Men aldrig till en privat entreprenör. Avgifter för vatten, för sophämtning, för skolmat i gymnasiet och många andra avgifter sätts av fullmäktige, inte av de privata entreprenörerna. Moderaterna försökte tidigare lämna avgiftssättningen i musikskolan till privata musikskolor, men det stöp också på kommunens jurist och lagen.

Är det någon som tror att Folkpartiets yrkande bifölls? Icke så. Ordföranden Fredrik Schulte (M) stod på sig och menade att han kände till flera fall runt om i landet där entreprenörerna sätter sina avgifter själva.

Ska man skratta eller gråta?

Så kom vi fram till frågan om simhallens och Täby Sportcentrums status och de
omsorgsfulla utredningar som gjorts. Rapporter visar att simhallen och sportcentrum inom några år kräver vardera ca 300 miljoner för att komma i fullgott skick. Att bygga nytt på annan plats är också möjligt.

Jag föreslog att kultur- och fritidsnämnden skulle påkalla kommunstyrelsens och dess utskotts uppmärksamhet för frågan och att nämnden skulle framhålla vikten av att raskt gå vidare för att slippa riskera att komma i tidsnöd, kanske med följden att anläggningar måste stängas. I rapporten framförs att badets vattenrening bara klarar 70 personer åt gången!

Då menade plötsligt verksamhetschefen att detta inte gick för sig eftersom han och kommunfastigheter redan hade en arbetsgrupp i ärendet som så småningom skulle ha ett möte. Jag fick då upplysa om att nämnden faktiskt kan framföra eller uttala vad som helst, också till kommunstyrelsen. Ordföranden Fredrik Schulte (M) var inte främmande för ett uttalande och det hela slutade med att nämndens sekreterare fick i uppdrag att formulera något om att nämnden tyckte att detta var viktiga frågor.

Avslutningsvis ville jag ställa frågor och ha en diskussion med anledning av de rapporter som presenterats om simhallen och Täby Sportcentrum. Min begäran avslogs av Fredrik Schulte (M) som myndigt förklarade att dessa frågor var föremål för moderata överväganden inför valet och därför inte skulle diskuteras i nämnden.

Hoppas att dessa noteringar ger en bild av månadens sammanträde i Täbys kultur- och fritidsnämnd.

80 000 invånare i Täby en känslig fråga

2010-04-18T00:13:00.000-07:00

För några decennier sedan beslutade Moderaterna i Täby att kommunen inte skulle ha fler än 55 000 invånare. Folkpartiet stod inte bakom det beslutet. Visst bryderi uppstod när kommunens befolkning passerade 56 000 personer, hur skulle kommunen då förhålla sig till fullmäktiges beslut?

Runt sekelskiftet fördes en omfattande diskussion om Täbys utveckling och framtid. Ett omfattande utredningsarbete presenterade tre olika scenarier; fart, glid och noll. Med tanke på systemet för utjämning förespråkade ledande moderater en tid alternativet noll. Systemet var tillväxtfientligt och med inflyttning skulle avgiften till systemet öka mer än de intäkter vi fick behålla. Moderaternas stora framgångar i några val byggde på motståndet mot skatteutjämningen, i stora bilder presenterat för Täbyborna som ”Perssonplundring” av välskötta kommuner.

Folkpartiet talade då för rimlig tillväxt och vettigt bostadsbyggande, trots utjämningen.

Plötsligt skiftade moderaterna inriktning och när landshövdingen år 2000 lovade ny och förstärkt kollektivtrafik i utbyte mot kraftigt bostadsbyggande uppskattades befolkningsökningen i NO-kommunerna till 100 000 personer fram till 2030. Ok, vi tar 20 000 och blir 80 000 invånare, svarade Täby kommun. Inriktningen byggde bland annat på ny kollektivtrafik och möjligheten att bebygga hela galoppfältet.

Folkpartiet var inledningsvis med på noterna och kunde i en majoritetskoalition ändra ordalydelsen från ”minst 80 000 invånare” till ”ca 80 000 invånare”.

Nu är det tävling med andra moderatkommuner som gäller. Några av disciplinerna är största befolkningsökning, flest och störst byggkranar, nya skyskrapor eller riktigt höga hus och lägst kommunalskatt.

På 10 år har mycket hänt. Regionen som sådan spår en lägre befolkningsökning i NO-sektorn, frågan om ny kollektivtrafik ska möjligen utredas 2020 och även om diskussionerna om Täby galopp gått i rätt riktning vet vi ingenting säkert. Täbys befolkning ökar, vilket är bra, och allt fler inser värdet av grönområden, natur och närhet till orörda rekreationsområden.

Folkpartiet har därför sen flera år tillbaka lämnat målet om 80 000 invånare. Vår inställning är att fler invånare ska välkomnas, att vi ska bygga där det är möjligt och lämpligt och att befolkningstalet sen får bli vad det blir.

Men för Moderaterna (och numera också KD) lever planerna och målet om 80 000 invånare. När målet upprepas och dessutom ihärdigt torgförs sätter det obönhörligt sin prägel på politiken och på bostadsplaneringen i stort. Följden blir oönskad förtätning i mindre lämpade områden och alltför hög exploateringsgrad av områden som bebyggs.

I Arninge och på Hägernäs Strand har detta varit tydligt. Också det omstridda kvarteret Maskrosen har samma slagsida. När nu Gripsvallområdet ska exploateras blir utgångspunkten återigen uppenbar. Tjänsteskrivelsen om fördjupad översiktsplan inleds med att konstatera att eftersom Täby ska bli 80 000 invånare krävs det i Gripsvall ett stort antal bostäder.

När Folkpartiet på kommunstyrelsen den 12 april noterade detta och yrkade på att planeringen skulle göras om med lägre grad av exploatering svarade kommunstyrelsens ordförande med att ta bort det stycket från tjänsteskrivelsen. Det fanns planer på att bygga ut Gripsvall långt innan beslutet om 80 000 invånare, var hans motivering.

Frågan är, bortsett från hans irrelevanta argumentation, om moderata ordföranden i kommunens nämnder och styrelser även fortsättningsvis kommer att stryka de stycken i tjänstutlåtanden som man inte gillar. Det är ju fullt naturligt att tjänstemännen gör vad de kan för att uppfylla fastställda mål och planer för kommunen, hur tokigt det än kan bli.

Täby Sportcentrum och Tibblebadet

2010-04-12T04:45:00.000-07:00

I verksamhetsplan 2009 – 2010 gav fullmäktige kultur- och fritidsnämnden i uppdrag att utreda upprustningsbehovet för Täby Sportcentrum inklusive Tibblebadet. Detta är nu gjort och på kultur- och fritidsnämnden 19 april ska detta redovisas.

Det beslut som föreslås för nämnden är att rapporten ska godkännas och att uppdraget ska förklaras som slutfört.

Utredningen är gjord av fem olika konsultföretag med specialistkunskaper inom t ex. byggunderhåll, VVS-installationer, vattenrening i simbassänger och betongkonstruktioner. Slutsatsen är att det finns två olika vägar att gå.

1) Investeringar på ca 22 miljoner behövs för att klara verksamhet i ca 6 år och därefter med en stor investering på ca 600 – 700 miljoner.
2) Investera 22 miljoner enligt ovan och under sex år planera för en helt ny anläggning på annan plats än dagens.

Konsultgruppen menar att de investeringar som görs för att klara en sexårsperiod inte är något som kan tillgodoräknas långsiktigt. De skriver vidare att en helrenovering av sporthallen kan göras i etapper medan en motsvarande av simhallen kräver att hela anläggningen stängs. Under de kommande sex åren får vi räkna med sämre driftsäkerhet, sämre inomhusmiljö och högre kostnader jämfört med en modern anläggning.

Periodvis kommer anläggningen att vara stängd och antalet badande framöver får inte överskrida 70 personer per timme.

Konsulterna uppskattar (grov uppskattning) kostnaderna för en totalrenovering av simhallen till 283 miljoner och för sporthallen till 339 miljoner.

Snabbt dragna slutsatser

De två presenterade alternativen verkar rimliga. För mig är det självklart att kommunen behöver både sporthallar och simhall. Det kanske inte alla politiker tycker. Ordentliga besked efterlyses. Rent praktiskt är som jag ser det idrottshallarnas läge just här nödvändigt med tanke på två stora gymnasieskolor. Simhallen skulle kunna finnas på annan centralplats i kommunen.

Folkpartiet ser gärna en ny simhall tillsammans med en multihall och en ny anläggning för bollsport på annan central plats i kommunen. Och då går tankarna så klart till galoppfältet. Teoretiskt är detta möjligt även om Täby Galopp inte har fattat beslut om flytt, kommunen har egen mark på galoppfältet. Men ett besked om att Täby Galopp hittat ny lokalisering skulle göra det hela mycket enklare och bättre. Men sportcentrum behövs där det ligger, kanske behöver det inte se ut precis som det gör idag.

Om historia och religion i skolan

2010-04-06T01:20:00.000-07:00

Det pågår en spännande och bitvis upprörd diskussion om historia och religion i skolan. Också här i Täby har frågan ventilerats. Jan Björklund kommenterade nyligen Skolverkets signaler om en historieundervisning i skolan som inte innefattar antiken och medeltiden. Dessutom lär det finnas förslag om att Kristendomen i skolans religionsundervisning inte längre ska ha någon särställning. Jan Björklund garanterade att dessa scenarier inte kommer att förverkligas så länge han är minister. Som lärare i historia, religion och samhällskunskap vill jag gärna lämna synpunkter.

För det första är det självklart att vår egen historia och händelser viktiga för vårt lands utveckling ska ha ett större utrymme i skolan än andra länders och andra världsdelars. Kristendomen har haft större inflytande och större betydelse för Sverige än andra religioner och detta ska givetvis återspeglas i undervisningen.

Det får inte innebära att vår egen historia och Kristendomen glorifieras eller framhålls som bättre än andra länders historia eller andra religioner. Så har tyvärr varit fallet under lång tid och möjligtvis ser vi en kvardröjande reaktion mot detta i de förslag som förs fram. I dagens värld är det nödvändigt att förstå både varför vårt eget och andra samhällen har utvecklats som de har gjorts.

Hur alla ämnen ska få plats i skolan och hur viktiga ämnen ska få tillräckligt med timmar är ständiga problem. I det framtida gymnasiet ska alla elever garanteras minst 50 timmar historia och lika många lektioner i religion. På studieförberedande program blir det fler. Trots att historieämnet stärks kommer ändå inte lektionerna att räcka till.

Nu har det från olika håll föreslagits att ämnena religion och historia ska förenas till ett. Det tycker jag är en utmärkt idé, i synnerhet för gymnasiet. Ämnet skulle kunna heta historia med idéhistoria och religionskunskap. Kursen i historia är full med religion och vice versa. Religioner och olika idéer samspelar alltid i olika skeden med historien och med samhälle, kultur, styrelseskick,förutsättningar för försörning,klimat, krig och konflikter etc. Alla religioner har uppstått i en viss historisk situation och en viss historisk miljö. Alla religioner har förändrats, utvecklats och reformerats i samspel med eller till följd av vad som skett i samhället.

Ett sammanhållet ämne skulle ge lärarna och eleverna betydligt mer tid och väsentligt större möjligheter till en undervisning som syftar till sammanhang och förståelse. Religion och olika idéer kan inte och ska inte brytas ur sitt sammanhang och mer lösryckt återkomma till eleverna vid olika tillfällen. Insikt och förståelse är en grundläggande förutsättning för tolerans och respekt för olika åsikter och traditioner. En av skolans viktigaste uppgifter idag borde vara att vaccinera eleverna mot olika former av extremism. Då blir det viktigt att se vilken roll religion i olika former och vid olika tidpunkter har spelat och spelar även i dag.

De som motsätter sig ett förslag som detta kanske gör det med hänvisning till religionens betydelse och det unika med religion. Men religionens betydelse och olika former av religioners inre liv och utövning av olika religioner är verkligen också en del av människans historia. Kanske dröjer sig några kvar vid frågan om religioner är något som skapats av människor i olika historiska miljöer och situationer eller om religioner och gudomligheter är något som helt utan relation till samhället på något övernaturligt sätt kommit till människorna från himlen, molnen eller via ett åskväder. För mig är den frågan lätt att besvara.

Regeringen satsar på sommarjobb - hur blir det i Täby?

2010-03-31T04:57:00.000-07:00

Den borgerliga regeringen satsar nu särskilt på barn och ungdomar. Denna består av tre delar; flerbarnstillägget i barnbidraget höjs med totalt 700 miljoner, 100 miljoner satsas på sommarjobb för skolungdomar och sommarskolinsatser får ökat stöd med 20 mijoner.

Sommarjobben gäller jobb i kommuner, landsting och i ideella föreningar. Syftet är kommunal he- eller deltidsanställning i 2-8 veckor under tre sommarmånader. De pengar som satsas, 100 miljoner, beräknas kunna skapa ca 15 000 heltidsjobb.

I första hand gäller det ungdomar som lämnar grundskolan eller har gått gymnasiets första eller andra år. Det kan t ex handla om fritidsverksamhet, äldre- och handikappomsorg, uppgifter inom föreningslivet och parkskötsel. Detta kommer att ge betydligt bättre möjligheter för ungdomar som av egen kraft eller särskilda skäl inte har möjlighet att ordna sommarjobb.

Hittills har Täbys politiska ledning varit ointresserad av åtgärder för sommarjobb. Eller rättare sagt, det får inte kosta en krona. När nu alliansregeringen verkligen anstränger sig för detta borde Täby kommun givetvis nappa på möjligheten.
Att pengar kommer från staten gör det ännu bättre.

Vi väntar med spänning på Täby kommuns reaktion.

Möjlig risk för konflikt – till vems nytta?

2010-03-23T05:06:00.000-07:00

Den svenska skolan har problem Förändringar har skett men mycket återstår. Täby har bra skolor, men det finns här som på andra håll mycket att förbättra. Det avgörande i skolan är mötet mellan eleverna och lärarna. Fler duktiga lärare som har mer tid med färre elever är ett allmänt hållet men stabilt koncept. Men varken kommuner eller skolchefer brukar tala om färre elever i klasserna eller fler lärare i förhållande till antalet elever. På längre sikt är rekryteringen till yrket den viktigaste frågan. Vilka vill bli lärare i framtiden?

Med elevernas bästa för ögonen kan vi följa den återkommande och infekterade debatten om lärarnas arbetstider. Just nu pågår en offensiv från SKL (arbetsgivaren Sveriges Kommuner och Landsting) understödd av 198 skolchefer. På DN debatt skrev skolcheferna att facken måste tillåta att rektorer och lärare får komma överens om hur lärarnas tid ska planeras. Det normala idag är att läraren har 35 timmar reglerad arbetstid per vecka och 10,5 timmar förtroendetid. Med det senare menas att läraren själv får avgöra om lektioner ska förberedas och skrivningar rättas i skolan, hemma eller någon annanstans.

Täbys två skolchefer Homar Kadir och Lena Morin tillhörde undertecknarna. Undrar om de undertecknade artikeln på eget bevåg eller på uppdrag av den politiska ledningen.

Men redan idag är det möjligt att komma överens lokalt, så skolcheferna måste vara ute efter något annat. I Dagens Samhälle (SKL:s tidning) skriver Lena Hörngren på ledarplats att ”man måste centralt ge skolledarna beslutanderätt och verktyg för att hitta lösningar som passar den egna skolan. Lösningar med elevernas bästa för ögonen och som man beslutar om i dialog med medarbetarna.” Ordalydelsen är viktig. Målet är en 40–timmarsvecka och att skolledarna får beslutanderätt men det ska ske i dialog.

Denna envisa kamp känns både ålderdomlig och märklig. Från början var det en LO-kampanj som gick ut på att ingen minsann skulle ha fler lediga veckor på sommaren än någon annan. Det normala i dag är större frihet och större eget ansvar för de anställda. Om det är eleverna som är det centrala så måste vi fråga oss vad lärarna ska göra i skolan när eleverna inte är där? I genomsnitt är eleverna i skolan 22 – 26tim/vecka. Tid för gemensam planering, arbetslagarbete, ämneskonferenser m. m finns redan idag.

En stor del av lärarjobbet handlar om läsning, lektionsförberedelser, rättning och efterarbete. Så länge vi har klasser, lektioner och lärare som undervisar kommer det att vara så. Och då handlar det om arbete som varje lärare måste göra för sina lektioner och för sina elever. Visst ska lärare samarbeta, det görs redan idag,men allt lämpar sig inte för grupparbeten i skolan med andra kollegor.

De som förespråkar en 40-timmarsvecka för lärarna måste konkret redovisa sina skäl och förslag. Vem ska leda, organisera och utveckla lärarna när de tvingas vara kvar i skolan? Vad ska det kosta? Vem ska betala? De starkaste argumenten för läraryrket är utöver kärlek till ämnet glädjen av att undervisa, kontakten med eleverna, fler lediga veckor och den större frihet som hittills funnits i skolan. Om ökad kvalitet för eleverna är det viktigaste måste också elevernas tid i skolan öka. Mer tid för lärarna i skolan måste matchas med fler timmar för eleverna. Tyvärr nämns detta aldrig eller ytterst sällan.

Det som från arbetsgivarhåll förts fram sedan början av 1990-talet handlar tyvärr vanligen om hur mycket pengar som skulle kunna sparas om lärarna övergick till 40-timmarsvecka.

Här finns tyvärr risk för en verklig konflikt mellan arbetsgivare och personal. Jag ser inte på något sätt hur en ålderdomlig 40-timmarsvecka skulle kunna lösa några av dagens problem i skolan. Och en viktig fråga kvarstår; vem vill bli lärare i framtiden?

Nu satsas det på sommarjobb för unga, men inte i Täby

2010-03-20T07:13:00.000-07:00

Dagens Nyheter rapporterar att sommarjobben i kommunerna är på väg tillbaka. Intresset är stort och en tredjedel av kommunerna har valt att erbjuda fler platser än i fjol. Orsaken är förstås att många ungdomar inte har de kontakter som ofta krävs. Sommarjobben ordnas både av kommuner och av det privata näringslivet. Lönerna i landet varierar mellan 22.60 kronor per timme och 96 kronor.

Stockholms kommun har 3000 sommarjobb. Staden har också utmanat företagen och de kommunala bolagen på att skaffa fler arbetstillfällen för unga. Arbetslinjen gäller och att ungdomar får tre-fyra veckors sommarjobb är mycket angeläget.

Täby kommun engagerade sig en gång i tiden med framgång för sommarjobb. Så inte nu längre. Folkpartiet avsatte i sin budget över en miljon kronor för sommarjobb.

Moderaterna och KD tycker inte att kommunen ska ägna sig åt detta. Kanske är förhoppningar om framtida skattesänkningar viktigare.

Här är ännu ett exempel på ett område där Täby kommun skiljer ut sig från flertalet andra kommuner. Det är dystert.

Bra förändringar i planerna för Täby Centrum

2010-03-15T09:38:00.000-07:00

Ett antal förändringar kommer nu med stor sannolikhet att ske beträffande Täby Centrums utbyggnad. Att bebyggelsen på norra sidan, framför Storstugan, inte blir av är positivt.

Det är en av de delar i projektet som Folkpartiet kritiserat och velat få bort ur planeringen.

En annan förändring är att Rodamco nu vill utnyttja den option (möjlighet) som avtalet fastställt och köpa fastigheten Mars 1 och del av Tibble 10:33 (parkeringsmarken där f d Grindtorpsskolan var belägen) från kommunen. Prislappen är 117 mkr. Här planeras bostäder och de parkeringsytor som skulle komplettera behovet för Täby Centrum utgår och ersätts med ett tredje garageplan under Täby torg.

I stort är förändringarna positiva för hela projektet och nu återstår formaliteter och att ett nytt tilläggsavtal mellan kommunen och Rodamco upprättas och godkänns av fullmäktige.

108 miljoner plus för Täby 2010 i första prognos

2010-03-10T06:22:00.000-08:00

Den första prognosen för Täbys ekonomi visar på plus 108 mkr. Det är naturligtvis bättre med plus än med minus i ekonomin. 2009 blev överskottet 159 mkr. Även 2011 och 2012 blir betydligt bättre än väntat. Och då vet vi ännu inte, i detta valår, vilka pengar som kommer att utlovas till kommunerna.

Trots detta ska nedskärningar på 120 mkr göras i Täby 2010 – 2012. Besparingarna går i huvudsak ut över barn, elever, unga, äldre och funktionshindrade. Några planer på justeringar eller eftertanke syns inte hos moderaterna eller KD. Nedskärningar har beslutats med hänvisning till det kärva ekonomiska läget. I fullmäktige i november talades om kris, katastrof och kommande skattehöjningar.

Folkpartiets budget för 2010 innehöll ca 30 mkr till kommunens kärnverksamheter än moderaterna och KD:s budget. Vi har också tydligt deklarerat att vi tar ställning till 2011 först när det faktiskt finns kunskap om förutsättningarna.

Leif Gripestam (M) fortsätter att i olika sammanhang påstå att Folkpartiets budget för 2010 är ofinansierad (den innehöll alltså 30 mkr mer än M+KD) och att detta skulle leda till en skattehöjning i vår budget för 2011. Det spelar tydligen ingen som helst roll vilka fakta som kommer i dagen eller hur verkligheten utvecklas.

När Leif Gripestam (M) myndigt har påstått något så ska det minsann vara så. Och om det inte alls stämmer med verkligheten så får några alerta partikamrater stämma in i kören (eller numera också KD) och högljutt och ofta upprepa felaktigheterna. En osanning blir aldrig sann av upprepningar och ett bestämt tonläge. Vad kan göras åt detta? Finns det inte någon fakta-ombudsman?

Det verkligt intressanta med Planeringsunderlag 2011-12, som moderaterna och KD beslutade om i kommunstyrelsen den 8 mars, är att skattesänkningar nämns som en möjlighet. Kris, katastrof och nedskärningar på 120 miljoner i november. 108 miljoner plus i mars och planer på sänkt skatt. Här går det fort.

Täby behöver en ny simhall

2010-03-06T07:49:00.000-08:00

Vederhäftiga analyser och undersökningar visar att Täbys simhall har gjort sitt. Upprustningar och förbättringar kan hålla igång Tibblebadet några år till, men inte längre. Anläggningen är från tidigt 1970-tal, och grundläggande delar och nyckelfunktioner är i alltför dåligt skick.

Enligt sakkunskapen är det bästa att hallen rivs. Självklart ska inte en kommun som Täby stå utan en simhall. Därför måste en ny hall planeras under de närmaste åren. Jag och folkpartiet förordar att en ny simhall planeras på galoppfältet - i den del som ligger närmast motorvägen.

I anslutning till simhallen byggs en multi-hall för bollsporter, konserter, galor och utställningar. Här skulle bl. a innebandyn kunna husera i framtiden.

Nu vet vi inte ännu något bestämt om tidplanen för galoppfältet och våra visioner kan nog inte infrias under de närmaste åren. Vad vi däremot vet idag är, att Täby badminton flyttar till ny hall efter sommaren 2010. Ett mycket bra förslag är att den gamla hallen får vara kvar till det är dags att bygga på marken. Det lär dröja några år. Då skulle innebandyn och kanske annan trångbodd idrottsverksamhet redan nu till hösten få bättre förutsättningar. Nästan allt som behövs finns ju redan på plats.

Täby sportcentrum med många idrottshallar ska renoveras och rustas. Där simhallen ligger idag bör det kunna byggas bostäder.

Också Tibble Teater måste göras i ordning och rustas ordentligt. I nuläget går det inte att hyra teatern och på något oklara grunder används den bara av Tibble Fria Gymnasium och någon ytterligare verksamhet.

Totalt i Täby är det eftersatta underhållet beräknat till en kostnad på ca 350 mkr exklusive simhall, sportcentrum och teatern. Här handlar det om Täbybornas gemensamma egendomar och värden.

Folkpartiet har föreslagit att kanske hälften av kommunens / medborgarnas samlade placerade medel kan tas i anspråk. I nuläget handlar det om ca 615 mkr, men ingen vet hur länge den summan står sig. Ca 300 mkr är tillräckligt som kommunal reserv framöver. Stora värden går förlorade om kapitalförstöringen får gå för långt.

En långsiktig strategi bör utarbetas och redovisas öppet. Dessutom behöver vi framöver sätta av ca 50 mkr årligen till fastighetstekniskt underhåll. Så ska kommande överskott användas, inte till att sänka skatten.

Täbymoderaterna för medvetet medborgarna bakom ljuset

2010-02-26T08:48:00.001-08:00

Du som läser detta ombeds reflektera noga. Ibland går det så fort att det är svårt att hänga med. Täbys ekonomi är det centrala. Sen alla larmrapporter och dystra prognoser för skatteintäkterna förra våren har mycket hänt.

Fjolåret handlade som alla minns uteslutande om kris, panik och kommande katastrofer. Med utgångspunkt från detta kastade moderaterna i juni sin egen tvåårsbudget överbord och beslutade om tuffa nedskärningar 2010 – 2012. Ett 80-tal besparingsförslag klubbades snabbt och 60 mkr skulle bort redan 2010. Skolor, förskolor och äldre skulle stå för nästan hela summan.

Folkpartiet svalde inte detta. Vi tyckte att besparingar på 25 mkr var acceptabla och på samma sätt som gjorts i alla tider i Täby tar vi ställning till 2011 först när kunskap och förutsättningar faktiskt finns. Dessutom hade vi egna besparingsförslag.

2009 blev plötsligt mycket bättre än väntat. Överskottet blev hela 159 mkr. 65 av dessa föreslås gå till reserven för underhåll och 25 mkr flyttas över till 2010. När budgeten togs i november fanns många ljuspunkter men moderaterna höll fast vid nedskärningsplanen. Nu har också KD tagit avstånd från alla sina tidigare framförda synpunkter och lojalt anslutit sig till moderaterna. Kommunens budget för 2010 räknar med ett överskott på 28 mkr. Folkpartiets budget stannar vid ett plus på låga 2-3 mkr.

Nu anfaller Leif Gripestam (M) återigen (i Täby Allehanda) folkpartiet i Täby. Rut Casselbrant (KD) har lydigt anslutit sig. Folkpartiet budget leder ovillkorligen till skattehöjning 2011, påstår de. Detta trots att vi själva ännu inte tagit ställning till 2011! Vidare påstås att vi medvetet lägger underbalanserade budgetar. Det är fantastiskt att folkpartiets budget för Leif Gripestam verkar så mycket viktigare än verksamheten i kommunen och nedskärningarnas effekter för Täbyborna.

Nu finns (15/2) nya prognoser för 2010 – 2012. I år blir Täbys skatteintäkter 50 mkr bättre än vad som antogs i november och trenden fortsätter 2011 – 12. Alltså kommer Täby i år sannolikt att få ett överskott på över 100mkr. Ökningen därefter är beräknad till 25 – 30 mkr per år.

8 mars ska kommunstyrelsen besluta om PLU (planeringsunderlag) för 2011 och framåt. Märkligt nog redovisas fortfarande 28 mkr som resultat för 2010. De följande åren är väsentligt uppräknade. I inledningen till ärendet talas om kommande skattesänkningar.Från katastrof och nedskärningar till skattesänkningar på fyra månader. Här går det fort.

Gripestam (M) vill inte öppet säga att det viktigaste målet är att slå de andra kommunerna i tävlingen om landets lägsta kommunalskatt. Trots ett kommande resultat på över 100 mkr och moderata drömmar om nya skattesänkningar kommer Gripestam också att fortsätta påstå att folkpartiet är lättsinniga, att vi medvetet underbalanserar budgeten och att vi tvingas höja skatten.

I år prioriterar vi verksamhet för ca 30 mkr mer än moderaterna. Det är befogat.

Mosstorpsbacken – en liten pärla mitt i Täby

2010-02-23T03:49:00.000-08:00

Mosstorpsbacken i Täby ligger i Roslags Näsby, några hundra meter från stationen. Backen är förhållandevis brant, ligger i norr och planar ut på Mosstorpsfältet. Här startade en gång Täby Slalomklubb sin verksamhet. Under flera år fanns här en enkel lift och belysning. Backen och fältet är ibland en populär samlingsplats för skidåkning utför och för åkning med pulka och tefat. På fältet går det utmärkt att göra skidspår, särskilt för barn och ungdomar.

För något år sedan förslog Folkpartiet att backen skulle göras i ordning. För en mindre kostnad skulle backen kunna förses med en enkel lift, belysningen skulle kunna göras i ordning och några längdspår vore inte något problem att köra upp. Vid köldgrader i december skulle konstsnö kunna grundlägga ett bra underlag för säsongen.

Vi hade kontakt med dåvarande ordförande för Täby Slalomklubb som ställde sig mycket positiv. Här finns fantastiska möjligheter, framför allt för yngre barn. Förslaget var att kommunen skulle utreda förutsättningarna för ett iordningställande av Mosstorpsbacken – ett stadion för vinterlek.

Svaret kom sent våren 2008. Kommunens majoritet ansåg att förslaget krävde alltför stora resurser som inte rymdes i den befintliga budgeten. Dessutom motiverades ett avslag på motionen med att väderleken inte varit gynnsam för skidåkning.

I debatten hänvisades sen också till planerna på en inomhusskidbacke i Ullna, Ullna Event Resort. På Ullnatippen planeras skidåkning både inom- och utomhus, rejält med liftar, restaurant, hotell, äventyrsbad och andelslägenheter. I pressklippen läser jag från 2005 att Täby enligt Sofia Paulsson (M) ska få detta underverk ”inom några år”. I ett större uppslag något senare deklarerar Leif Gripestam (M) att han räknar med att sätta spaden i marken år 2008.

Det var nu länge sedan vi hörde något om detta storstilade projekt. Det vore spännande om det kunde realiseras (givetvis utan kommunalt stöd). Men varför inte ställa i ordning den enkla och mindre glamourösa Mosstorpsbacken så länge? Och brist på snö är det inte varje år.

Täby – Arlanda på 30 minuter

2010-02-20T13:26:00.000-08:00

Den som vill åka kollektivt från Täby till Arlanda måste åka via Stockholm för att ta Arlanda Express eller flygbussen. Resan tar minst 60 minuter.

Nu finns ett fantastiskt förslag som skulle halvera restiden från Roslags Näsby sett. Företrädare för SL besökte nyligen Täby och berättade om möjligheterna. En idéstudie som i princip är en regelrätt förstudie (utan samråd) visar att det egentligen knappt finns några invändningar mot planerna på en förlängning av Roslagsbanan till Arlanda.

Från Vallentuna kommun till Arlanda är det bara ca 13 km. De enda problemen utgörs av en del riksintressen i form av fornlämningar. Men SL ser flera olika sträckningar som tänkbara. Luftfartsverket har varit med och realistiska möjligheter till en hållplats mellan terminal 4 och terminal 5 finns. Roslagsbanan skulle sen kunna fortsätta till Märsta för andra tåganslutningar.

Ett av de stora problemen för Arlanda idag är utsläppen från allt fler bilar. Det är taxibilar, flygresenärer, folk som arbetar på Arlanda och många som ska lämna eller hämta med bil. Uppskattningar pekar på ett tänkbart antal resande med Roslagsbanan på över 10 000 per dygn.

Kostnaden kan landa på 2-3 mdr. Om allt skulle gå smidigt är det möjligt med invigning 2017 – 2018. SL:s styrelse behandlar ärendet den 23 mars. Nu finns alla möjligheter till en enkel, framsynt och miljövänlig investering. En investering som i motsats till många andra bygger på något som redan finns och som dessutom ska rustas upp under de kommande åren.

Det är sällan vi ser så klockrena investeringar. Pengarna kan komma från olika håll, t ex från staten, SL och Roslagståg. Om allt annat går som det borde gäller det att skaka fram dem. Och varför inte en bra investering i Stockholms Nordost/Roslagens kollektivtrafik som inte behöver 30 – 40 år eller mer av utredning och osäkerhet.

Om valfrihet och mångfald i Täby

2010-02-17T08:02:00.000-08:00

I Täby finns ca 27 000 hushåll. Knappt hälften av dessa finns i flerbostadshus. Antalet hyreslägenheter är runt 2 000. Kommunen (Moderaterna + KD) sålde hösten 1999 kommunens fastighetsbolag Täbyhus till Skandia. Skandia sålde vidare till Akelius som lovade långsiktighet vilket alla partier och hyresgäster var nöjda med.

Nyligen har 150 lägenheter vid Viggbyholm sålts och nu föreslås ombildning av 400 lägenheter i Vallatorp och Näsbypark. Mycket talar för att denna generation Akelius är ute efter snabba pengar. Hyresgästföreningen hävdar att strategin går ut på att medvetet strunta i underhåll och skötsel för att motivera hyresgästerna att köpa lägenheterna. Kommunen är på väg att bli en kommun utan hyresrätter. I Täby produceras bara några 10-tal nya hyreslägenheter per år.

I Mitt I Täby uttalar sig kommunstyrelsens ordförande Leif Gripestam (M),han är inte orolig. ”Vi kan inte göra något åt det. Det här är upp till ägarna och hyresgästerna. Det är inte politikernas sak att förhindra det. Akelius har sagt att de vill förvalta hyresrätter långsiktigt och det hoppas jag att de ska göra, säger han.”

Det är i och för sig korrekt. Men kanske är det dags att framhålla värdet av mångfald och valfrihet även när det gäller boendeformer. Många vill bo i en hyresrätt och Täby är i skriande behov av bostäder för människor som inte vill eller kan betala köp på 1,5 - 6 mkr för en bostad. Det är inte mer lockande att pendla till jobbet i Täby från andra förorter än tvärtom. Det är i allra hösta grad en politisk uppgift att sörja för medborgarnas bästa och för mångfald och valfrihet även i boendet.

Med en pragmatisk inställning som inte utgår ifrån den boendeform jag själv föredrar är det ibland viktigt med fler bostadsrätter och ibland behövs det fler hyresrätter. I en kommun med enbart hyreslägenheter skulle jag förstås tala för fler bostadsrätter. Finns det (nästan) bara bostadsrätter måste krafttag tas för fler hyresrätter. Medborgarnas åsikter och preferenser ska respekteras även om jag själv föredrar något annat. Det är riktig valfrihet.

Ännu mer betygsförvirring – betyg på lärarna

2010-02-12T12:16:00.000-08:00

Betyg är ett ord som bör hanteras med stor varsamhet. Många tror att införandet av betyg, gärna i riktigt många steg och väldigt tidigt, löser alla skolans problem. Det torde inte finnas några bevis för att detta är riktigt.

Nu ska dessutom på sina håll eleverna betygsätta sina lärare. I debatten finns också frågan om lärarnas löneutveckling ska påverkas av elevernas betygsättning. Detta måste ju vara en av de mer befängda idéerna på mycket länge. Men, å andra sidan finns det politiker som på allvar menar att lärarnas löner ska påverkas av de betyg eleverna uppnår. Studiemotiverade elever med bra stöd hemifrån = hög lön för läraren. Kämpa med omotiverade elever = låg lön.
Det är nästan lika vansinnigt.

Ordet betyg är ofta magiskt. Rangordning och urval underlättas av betyg, men blir det relevant och rättvist? Utvärderingar, resultatkontroll och allehanda viktiga bedömningar kan göras utan betyg. Jag har själv i många år använt anonyma utvärderingar av undervisningen och mig själv som lärare i gymnasiet. Oavsett om eleverna var nöjda eller missnöjda var det nyttig information.

Täby kommun har nu infört utvärdering av lärarna på bred front och mer betonat utvärdering än betygsättning. Det är bra. Dessutom berör detta år 6 – 9 i skolan. Tidigare än så ska det inte göras, i varje fall inte på samma sätt. Eleverna får själva t ex bedöma om de:

- uppmuntras att ta ansvar för eget lärande
- tycker att framförda åsikter tas på allvar
- förstår mål och kriterier
- av läraren får den hjälp som behövs
- tycker att läraren behandlar eleverna respektfullt
- tycker att läraren är förberedd inför lektionerna
- tycker att läraren varierar undervisningen

Täbys modell handlar inte om betygsättning av lärare. Utvärderingen är tänkt som hjälp för läraren att utvecklas och förbättra sitt arbete. Till viss del handlar det också om elevinflytande. Men lärarna ska inte rangordnas med några betyg och givetvis ska inte lönen sättas på sådana grunder.

Det är bra att äldre elever får utvärdera lärarna och undervisningen, men ordet betygsättning ska undvikas. Dessutom är det viktigt att detta görs seriöst. Risken för missgrepp och ovidkommande påverkan är påtaglig.

Nu går skam på torra land

2010-02-03T11:53:00.000-08:00

Johan Taube, ordförande i stiftelsen Karby Gård, är sedan slutet på 1990-talet en uppskattad konferencier på Täby kommuns galakvällar då bland annat kulturpriset delas ut. I fjol fick han också äran att vara konferencier på Täby kommuns nationaldagsfirande. Den 6:e juni firas just på Karby Gård och på programmet står bland annat middag och välkomnande av nya svenska medborgare.

I valet 2006 ställde Johan upp för moderaterna i Täby och blev invald i kultur- och fritidsnämnden. I höstas meddelade Johan att han lämnar moderaterna och sina uppdrag för att i valet 2010 kandidera för Folkpartiet.

Nu får hans ställningstagande konsekvenser. En tjänsteman på kulturförvaltningen framförde per telefon att en överordnad meddelat att han inte får fortsätta sitt uppdrag den 6:e juni. Detta är helt uppenbart en följd av hans politiska engagemang för Folkpartiet. Med största sannolikhet har nämndens politiska ordförande, i stället för att själv ta ansvar för sitt beslut, gett uppdraget till enhetschefen, som i sin tur lämnat det vidare.

Johan är en uppskattad och omtyckt kulturpersonlighet i Täby, och ingen kan säga något annat än att han är mycket lämpad för uppdraget. Detta är rent ut sagt bedrövligt. Det är viktigt att skilja på sak och person. Och allt får inte förvandlas till ångestfylld partipolitik.

Täbys överskott 2009 blir 159 miljoner

2010-01-29T06:58:00.000-08:00

Täbys preliminära bokslut ger 159 mkr i samlat överskott och inte 10 som budgeterats. Detta trots att kommunen sen 2006 har sänkt skatten med ca 100 mkr. Under 2009 har också 20 mkr extra avsatts till fastighetsunderhåll och 8 mkr till
s.k omstruktureringar för personalavveckling. I strikt ekonomisk mening var alltså 2009 ett mycket bra år.

Runt hälften av överskottet är ”tillfälliga” intäkter och kommer från ett ökad värde på värdepapper och från markförsäljningar. Av överskottet 2009 föreslås 65 mkr disponeras för eftersatt underhåll.(Det totala behovet har fastställts till ca 350mkr exklusive simhallen, Täby Sportcentrum och Tibble teater). Resultatet skulle då fastställas till 25 mkr för år 2009.

Under våren 2009 ökade oron i världsekonomin. Prognosen för skatteintäkter skrevs ner med 60 mkr. Utsikterna för åren 2010 – 2012 blev allt dystrare. Snabbt ratade moderaterna sin egen tvåårsbudget (2009 – 2010) från nov. -08 och beslutade om nedskärningar fram till 2012 på ca 110 mkr, varav 60 mkr 2010. I stora drag tas besparingarna på socialnämnden och barn- och grundskolenämnden.

Skatteintäkterna 2009 blev till slut 30 mkr bättre än vårens prognos, alltså bara 30 mkr sämre än vad som från början antagits. För år 2010 sköt regeringen till ytterligare 47 mkr. Det innebär att både 2009 och 2010 blir förhållandevis goda år. För 2010 beräknas ett överskott på 28 mkr. Mycket talar för att det kommer att bli minst 50 mkr.

Nu när man kan överblicka vårens panikåtgärder, visar det sig att ekonomin är och hela tiden har varit i god ordning. Varför måste vi då spara långt över 100 mkr, i huvudsak på barn, unga och äldre? För det första ser de prognoser kommunen följer för 2011 och 2012 fortfarande dystra ut och för det andra är stora besparingar tydligen inte något problem för moderaterna. De verkar mena att neddragningar aldrig påverkar verksamheten. Men, nedskärningarna ger negativa effekter. Täbys kostnader är redan mycket låga i förhållande till jämförbara kommuner.

Mycket information återstår innan vi vet vilka förutsättningar som gäller
2011 – 2012. Om utsikterna blir bättre och ekonomin stärks kan Täby komma i ett läge där vi har gjort stora nedskärningar, får sämre fungerande verksamhet och ett rejält överskott.

En fråga dyker med jämna mellanrum upp på min näthinna; är moderaternas mål billigare verksamhet och landets lägsta kommunalskatt, trots att det sällan sägs offentligt?

Därför nej till tidiga betyg

2010-01-23T09:20:00.000-08:00

Dags för en blogg om den alltid lika aktuella betygsfrågan. Vilka funktioner ska betygen fylla? Som jag ser det är det i huvudsak tre. Betyg behövs för rangordning och urval, t ex för intagning till högre utbildning. Betygen ska också ge elever och föräldrar information om elevens resultat och prestationer. Att betyg också motiverar och stimulerar eleverna får också räknas in, även om det här finns olika åsikter.

Vilka argument förs fram av betygsmotståndarna? Det finns flera, men att unga elever kan se betyget på deras uppnådda resultat som ett betyg på deras person och ofta jämför sig med andra i stället för att se sin egen utveckling är argument som många håller med om.

Betyg i sig får aldrig vara det enda sättet att motivera unga elever. Att tydligt klargöra vad eleverna ska lära sig och vilka mål som ska uppnås måste, utöver nyfikenhet och barns inneboende lust att bli stimulerade och lära sig nya saker, kunna motivera lika bra som betyg. För yngre elever, under de första årskurserna, finns absolut inga behov av urval och rangordning, tvärtom. Om sex- och sjuåringar kan få slippa rangordning och ständiga jämförelser med andra är mycket vunnet.

Det viktiga och nödvändiga är att kontrollera att eleverna lär sig det som krävs. Att många elever länge genom missriktad omtanke kunnat fortsätta uppåt i skolåren utan att behärska det som krävs för den nya nivån är ett stort misslyckande. Vem kan delta i en simtävlig utan att ha lärt sig simma? Skolsystemet har i alltför stor utsträckning utgått ifrån att alla elever lär sig samma saker på samma sätt på lika lång tid och vid samma ålder. Så är det förstås inte.

De som förordar betyg från första klass eller ännu tidigare, t ex moderaterna här i Täby, ser betyg som en patentlösning. Jag är en varm anhängare av det system som läsforskaren Bo Sundblad utformat. Inför varje termin ska elever och föräldrar konkret förstå vilka moment som ska avhandlas och vad som krävs för att bli godkänd i varje moment. En godkändnivå är nödvändig och den ska sörja för att eleven sen med goda förutsättningar kan gå vidare till nästa nivå, t ex nästa skolår. Detta kallas förkunskapsprincipen. En sådan information säger mycket mer än ett abstrakt betyg i t ex matematik.

Dessutom är vårt betygssystem med i förväg fastställda kriterier i flera nivåer i allmänhet för svårt att förstå för de yngsta eleverna.

Betyg kan ges från år sex eller möjligen år fem. Innan dess är det bäst med skriftliga omdömen med i förväg beskrivna kursplaner med fastställda nivåer för godkänt.

Tror Leif Gripestam (M) på sin egen retorik?

2010-01-20T07:58:00.000-08:00

I ett färskt nyhetsbrev hyllar Leif Gripestam (M) sin egen politik. Täbys ekonomi är stark och överskottet 2009 landar runt 155 mkr. Och detta trots att kommunalskatten sänkts med 100 mkr sedan 2006. Folkpartiet har röstat för skattesänkningar, men inte alla.

Det trista är att han så konsekvent upprepar sina osanningar om Folkpartiet i Täby. Leifs huvudnummer har hittills varit påståendet att Folkpartiets budget för 2011 innehåller en skattehöjning. Detta trots att vi inte ännu tagit ställning till 2011, vi följer den gamla rutinen att göra budget för ett år i taget. Vi gör det när förutsättningarna är kända och underlag finns. Budget över ett år är i dessa tider nog så vanskligt och oförutsägbart. Av moderaternas två – årsbudget från 2008 återstår inte mycket. Den budgeten beräknade för övrigt ett nollresultat för 2010.

Detta var då enligt Leif höjden av ansvarstagande.

Folkpartiets budget för 2010 beräknade ett överskott på ca 4 mkr. Efter justering till följd av en felbedömning är ca 2 mkr en korrekt siffra. Vi använder överskottet och reserver på ca 40 mkr år 2010 för att inte göra de nedskärningar vi tycker får negativa effekter för invånarna, både på kort och på lång sikt. I vårt förslag gjorde vi i våra ögon rimliga besparingar på drygt 25 mkr. Täby kommuns budget omsluter drygt 2,5 miljarder.

Nu påstår Leif Gripestam (M) att ”Folkpartiet vill köra kommunen med
underskott 2010”. Det är en helt enkelt inte sant.

Ett budgetförslag för 2010 från FP med någon miljon i överskott är enligt Gripestam ansvarslöst. Men hans egen tvåårsbudget från 2008 med ett nollresultat var då höjden av ansvarstagande.

Frågan är om han till följd av upprepade och beslutsamma påståenden tror på sin egen retorik?

Täby missar skol-VM i badminton

2010-01-19T04:16:00.000-08:00

Täby har nu missat chansen att få arrangera skol-VM i badminton. Svenska Skolidrottsförbundet och Täby Badminton har sedan mars 2009 arbetat för att få 2012 års skol-VM till Täby och den nya badmintonhallen.

Redan i februari gjordes ett program och planering för tävlingen vilket sedan följdes av en budget. Under hela 2009 försökte arrangörerna utan att lyckas få positiv respons från Täby kommun.

I början av december skrev Svenska Skolidrottsförbundets ordförande Leif Larsson ett brev till kommunstyrelsen vilket jag fick för kännedom. Han tror i brevet, med tanke på Täby Badminton och på den nya hallen, att Täby kommun är särskilt angelägen att i konkurrens med andra städer och länder få arrangera tävlingen. Så väl var det inte.

För anordnande av Skol-VM krävs stöd från och samarbete med den aktuella kommunen.
Förbundsordförande Larsson ville att Täby kommun skulle ställa sig positiv till arrangemanget och att föreningen får det stöd som ekonomiskt och kulturellt krävs för att genomföra tävlingarna. Detta skulle kunna ske genom ett förhandsbesked om stöd till den budget som föreningen gjort i samråd med Svenska Skolidrottsförbundet. Leif Larsson önskar i detta ärende en träff med ledningen för Täby kommun.

Nu har tiden runnit ut. Annan plats för skol-VM 2012 är utsedd. Täby kommun var inte intresserad. Vad jag förstår har brevet från början av december inte besvarats. Kanske anser den politiska majoriteten att detta inte är något som kommunen ska ägna sig åt. Regeringen har en annan uppfattning. I idrottspropositionen beskrivs behovet av stöd till arrangörer för att fler internationella evenemang ska förläggas i Sverige.

Det är å andra sidan inte första gången som den politiken som förs i Täby är en helt annan än den regeringen står för.

Var ska Täby växa?

2010-01-13T04:40:00.000-08:00

I väntan på en utredning om förbättrad kapacitet för kollektivtrafiken planeras för Täbys utbyggnad till 80 000 invånare. Var någonstans är det tänkt att Täby ska växa? I huvudsak anges tre olika områden; Arninge, Täby Centrum/galoppfältet samt Roslags Näsby.

Ambitionerna för Arninge är i stort sett bra, men frågetecknen är många. Kan strandskyddet upphävas för att ge plats åt bostäder? Hur blir det med planerna på inomhusskidbacken Ullna Event Resort, projektet som var katalysator för hela områdets planering? När ska kollektivtrafiken för området planeras? Vart ska företag som äger sina fastigheter ta vägen om de vill flytta för att ge plats åt bostäder?

Täby Centrum rullar på och med tiden blir det säkert bra. Bostäder på parkeringsfältet och vid Grindtorpskyrkan är helt ok, husen vid Storstugan borde ha utgått. Införandet av parkeringsavgifter kommer att bli en nyhet för många. Som alltid blir det besvärligt under ombyggnadstiden, det gäller att hålla ut. Galoppfältet har rört sig avsevärt i rätt riktning, men att Galoppen nu är intresserad av en annan och bättre lokalisering är inte detsamma som att allt är klart och att fältet kan planeras för bostäder. Än återstår många hinder och svåra frågor.

Det mest självklara området för nya bostäder är stationsområdet vid Roslags Näsby. På bägge sidor om hållplatsen blir det nya bostäder. Kommunalhuset är uttjänt och kommer inte att fungera framöver. Stora underhållskostnader och renoveringar skulle krävas och dessutom fungerar inte huset som ett modernt kommunalhus ska göra. Totalt sett kan hela området mellan järnvägen, Centralvägen, Stockholmsvägen och Smedjevägen planeras för bostäder. Siffran är förstås oviss och högst preliminär, men 600 bostäder är utgångspunkten. Här passar det utmärkt med små och medelstora lägenheter.

Men då måste ett kommunalhus finnas någon annanstans. Planerna nu är att framöver ersätta det nuvarande kommunalhuset med ett mindre i Täby Centrum. Kommunen äger marken framför sjukhuset och det är där som ett nytt kommunalhus planeras. Att intäkterna från marken vid Roslags Näsby kommer att finansiera nybygget är en förutsättning.

Visst finns det fler områden för nya bostäder, men de större volymerna kan inrymmas i de tre ovan beskrivna områdena. Det är bra om Täby växer, men låt oss slippa årtals- och sifferexercis. Enklast skulle Täbys befolkning öka om boendeytan per person minskade till 1970-talets nivå. Då skulle vi bli 5-6000 fler Täbybor. Självklart ska inte någon på det sättet reglera folks boende. Det låter sig inte göras via politiska beslut, inte ens om ett parti har egen majoritet i fullmäktige.

DN debatt om driftsformer, politisk retorik och lagtrots

2010-01-05T00:37:00.000-08:00

Det var lite pirrigt att läsa DN på morgonen den 2 januari. Jag ska erkänna att brevlådan fick ett ovanligt tidigt besök. Hittills har min artikel på DN Debatt fått ett bra bemötande och många spännande kommentarer. I huvudsak handlar dessa om privatisering, Tibblegymnasiet, friskolor och om moderaternas lagtrots.

Det är trots allt lite märkligt att just moderaterna i Täby, en kommun där de själva styrt (just nu med egen majoritet) sen länge, har så liten tilltro till politikens förmåga att ge förutsättningar för utveckling av skolan. Nu har vi dessutom en borgerlig regering, vilket också borde stärka tillförsikten. Det är lättare att förstå en frustrerad borgerlig politiker i en helröd kommun med en röd regering som tillsammans driver skolan i en helt annan riktnig än den önskade.

I Täby kommuns Verksamhetsplan och budget för 2009 skriver tjänstemännen att kommunens egna skolor ska stå sig väl i konkurrensen. I moderaternas politiska text i samma dokument är målet att alla skolor i Täby ska vara friskolor. Förvirringen kan väl knappast illustreras tydligare?

När Tibbleskolan skulle knoppas av lugnades elever, personal och föräldrar med att inget skulle förändras. Allt skulle fortsätta som förut. En klar majoritet var emot avknoppningen, så det gällde att lugna de oroliga. Tibble är en bra skola i dag och var en bra skola redan tidigare. Det är mycket svårt att belägga några avgörande förbättringar som inte skulle kunna ha ägt rum med en kommunal rektor. Det är inte detta det handlar om.

Fråga 1 gäller varför det är så angeläget att omvandla bra kommunala skolor till friskolor?

Fråga 2 gäller varför detta i så fall inte ska följa de lagar och regler som gäller i samhället i övrigt när något av värde ska överföras från medborgarna till privata företag?

Det är riktigt att marknadsprinciper och korrekt anbudsförfarande oftast gynnar den som betalar mest. Om inte kvalitetskriterierna mycket tydligt har satts i första rummet. Det kan vara ett skäl till att utveckla den kommunala skolan i stället för att sälja den. Alternativet till korrekt och öppen hantering vid försäljningar är att politiker kan ge vad som helst till vem som helst på egna villkor.

Länk till artikeln och den efterföljande debatten:

Själv har jag i huvudsak fått positiva kommentarer, både från allmänheten och från andra politiker. Några inlägg känns mer bekanta än andra. Även politiker måste kunna erkänna att allt inte är svart eller vitt.

Det är viktigt med en fördjupad debatt utan reflexmässiga höger- och vänsterstämplingar. Politiker som tror att marknadens idealfunktioner rakt av kan tillämpas inom områden som helt betalas med skattepengar gör det lätt för sig. Jämförelser mellan skolor/förskolor och livsmedelsbutiker eller bensinmackar är väl ändå rätt korkade, men de finns.

Så länge vi har skolplikt och en avgiftsfri skola för alla, helt bekostad av skattemedel, finns ingen marknad i dess egentliga betydelse. Nationalekonomin motiverar det offentligas ansvar för skolan med ”positiva externa och långsiktiga effekter”. Hela samhället vinner på en sådan ordning.

Som vi ser utesluter inte denna ordning andra aktörer än de offentliga. Företag av olika former bidrar till att utvecklingen går framåt. Ett växande antal friskolor har varit bra för Sverige. Men, den avgörande frågan är vilken utgångspunkt vi har och vilken av de två till stora delar olika världarna som ska utgöra grunden. Jag menar att skolan som en offentlig angelägenhet för hela samhället måste vara utgångspunkten. Friskolor, företag, marknadstänkande, konkurrens och strävan efter vinst får anpassas efter detta.

Motsatsen går att skissera. En ”ren” marknad befriad från ”klåfingriga politiker” skulle mycket väl kunna tillhandahålla utbildning. Det kan finnas politiker som vill se en sådan ordning. Medborgarna skulle då få lägre skatt och sen själva bekosta utbildningen. Kostnaden hamnar på hushåll med barn. Den som inte har barn behöver inte betala för skolan. Prisbildningen skulle vara fri och dagens regelverk skulle vara uppluckrat.

Om någon vill se en sådan ordning hoppas jag på raka och tydliga besked och en öppen debatt.

Utblick mot 2010 - en bloggspaning

2009-12-31T01:08:00.000-08:00

Enligt Anna Anka var Tiger Woods privatliv det viktigaste som hände 2009. I vår egen ankdamm ser många det kungliga bröllopet som det kommande årets höjdpunkt. Jag ska villigt erkänna att denna händelse kommer längre ner på min egen lista. Mellanöstern, världsekonomin, Afghanistan och för all del även det svenska valet är bara några exempel på stora och avgörande frågor. Sen har vi också vinter OS och fotbolls-VM.

I detta försök till spaning ska jag först ta upp Afghanistan. Visst låter det rimligt att internationellt våld krävs för att trygga flickors skolgång och för att bygga ett i våra ögon fungerande samhälle. Vem vill inte på alla sätt bekämpa både Talibanerna och kända terroristnätverk? Vem värnar inte mänskliga rättigheter överallt? Den avgörande frågan måste ändå ställas; hur sannolikt är det att ett ökat militärt engagemang leder till framgång? Jag känner själv starkt för Torbjörn Petterssons (Svenska Afghanistankommittén)önskan om att den svenska budgeten för humanitära insatser ska bli större än den militära.

Tyvärr är det troligt att hela företaget är utsiktslöst. Historien ger oss många exempel, och inte bara i detta område. Under 2010 kommer den svåra frågan om avslut att diskuteras allt mer intensivt. Några kommer i stället som alltid att förorda fler soldater och större krigsinsatser. Det svenska engagemanget blir allt mer ifrågasatt under 2010. Med fortsatta motgångar och växande militärt våld kommer den svenska opinionen att reagera. Särskilt om våldet på allvar också drabbar svenskar i Afghanistan. Nu är socialdemokraterna sen tidigare med på tåget och partiet är mycket splittrat. Men trots detta är det inte osannolikt att frågan kan få stor betydelse för politiken och för valet i Sverige.

Den andra spaningen gäller valet i september. Allt mer pekar nu på Miljöpartiet som segrare och Afghanistanfrågan kommer inte att vara besvärande för det partiet. Miljöfrågorna och i första hand Maria Wetterstrands popularitet ger ett bra utgångsläge. Under de nuvarande språkrören har partiet omvandlats i en mer trovärdig riktning. De värsta tokigheterna har avvecklats. Och i den nuvarande treparti-oppositionen kommer för många Miljöpartiet att framstå som ett rimligt val.

Som vanligt kommer medias roll att vara viktig eller avgörande i valet. Vilka kommentarer och spekulationer kommer via press, radio och TV att vägleda väljarna? Vad kan vi läsa på nätet, i kvällstidningar och i veckotidningar? Vilka kommer att utmålas som vinnare respektive förlorare? Redan nu, kanske är det för tidigt, har Maria Wetterstrand pekats ut som valvinnare. Medias och valmanskårens kollektiva instinkter är alltid påtagliga i valrörelser.

1994 var Göran Persson och socialdemokraterna i fokus. 1998 pekades Alf Svensson ut som vinnare. Efter sommaren 2002 dömdes Bo Lundgren ut helt till förmån för Lars Leijonborg och 2006 var det den då impopuläre Göran Persson som utmanades av och medverkade till Fredrik Reinfeldts succé och alliansens seger.

Mycket pekar idag på att det är Miljöpartiets och Maria Wetterstrands tur. I bästa fall växer Miljöpartiet på socialdemokraternas och vänsterpartiets bekostnad. Hon är oppositionens bästa kort och det blir spännande att se hur långt det räcker.

Alla tillönskas ett riktigt gott nytt år!

Beslut om Maskrosen uppskjutet

2009-12-29T23:55:00.000-08:00

Återkommen från Australien ser jag att det inte hänt något överraskande av större vikt i Täby. Fullmäktiges sammanträde i december var det första eller möjligen andra jag missat sen 1991. Majoriteten (M + KD + S) antog den nya översiktsplanen med det uttalade målet om 80 000 invånare.

Det väntade beslutet att bygga fyravåningshus vid gamla brandstationen i Mosstorp (kvarteret Maskrosen i Roslags Näsby) sköts upp till nästa sammanträde. Frågan är kontroversiell och motståndet från de boende i omgivningen är massivt. En minoritet, FP, S och MP, beslutade om en återremiss.

Enligt reglerna krävs minst en tredjedel av ledamöternas stöd för en sådan. Beslutet motiverades med behovet av att undersöka möjligheterna att bygga lägre hus och att undersöka förutsättningarna för äldreboende och för hyresrätter.

Det troliga är nog att moderaterna (och KD) fullföljer den sedan 2007 tänkta planen och fattar beslutet den 15 februari. Men man ska aldrig vara säker. Vid 3-5 tillfällen har moderaterna ändrat sig efter en framtvingad återremiss. Ibland till följd av opinionstryck, ibland till följd av nya fakta och någon gång när juridik och lagstiftning har hunnit komma ikapp.

I översiktplanen från 1992 anges riktlinjerna för området. Här har t ex nyinflyttade kunnat läsa om mindre parhus i begränsad omfattning på större tomter och hus upp till 200 kvm. Folkpartiets uppfattning är att den här typen av utfästelser och förväntningar ska vara viktiga. Högre hus passar runt stationen, inte i villaområdet vid Mosstorp. Studentbostäderna i två plan är ett bra exempel på lämplig utformning av nybyggnation.

Dessutom ska politiken ta hänsyn till medborgarna i så stor utsträckning som möjligt. Om det som ska byggas inte är avgörande och viktigt i allmän betydelse, t ex en skola, ett sjukhus eller ett vårdboende, ska grannarnas åsikter tas tillvara. Medborgarna är i första hand kommunens ägare och dess finansiärer, inte några kunder.

Total förvirring eller medvetna dimridåer

2009-12-13T04:22:00.000-08:00

I sitt senaste nyhetsbrev kommenterar Leif Gripestam (M) bland annat de ekonomiska förutsättningarna för 2010. När han skriver att moderaterna och KD med två procents höjning av förskolepengen satsar mest av alla blir förvirringen total. Hittills har hans viktigaste argument för noll uppräkning varit att nivån ska vara så låg som möjligt inför 2011. Fullmäktige har också beslutat om noll uppräkning av pengen
2010. Att Leif Gripestam nu påstår att pengen höjs med två procent är mer än anmärkningsvärt.

Det är riktigt att ca 8 mkr av de 47 extra miljonerna 2010 går till förskolan, men detta har beskrivits som kvalitetshöjande insatser av opreciserad engångskaraktär. 8 extra mkr 2010 lindrar de negativa effekterna som uppstår till följd av att nära 20 mkr dras bort från förskolorna totalt, neddragningar som beslöts av KS redan i juni. Nettoeffekten för förskolesektorn 2010 blir alltså ett minus på ca 12 mkr utöver löne- och kostnadsökningar. I Leif Gripestams retorik kallas detta satsningar av stora mått.

Folkpartiet i Täby har i en annons informerat Täbyborna om vår politik och vi vill bilda opinion för ett Täby utan envälde. Vi tycker att det är olyckligt när ett parti har över 50 procent och kan bestämma allt på egen hand. Leif Gripestam (M) har svårt att hantera detta. Om väljarna gett moderaterna all makt kan man inte tala om envälde, enligt Leif. Han undrar om vi förespråkar något annat system än folkstyre. Frågan behöver inte kommenteras.

Han pekar också på det samarbete som just inletts mellan KD och moderaterna. Hittills har detta samarbete visat sig i 1,5 frågor av ca 80 inför budget 2010. Det är möjligt att KD får påverka moderaterna i några fler frågor den här mandatperioden. Det som avgör ligger fast; moderaterna har över 50 procent och kan bestämma allt själva. Den som är mycket stark och har mycket makt ska helst vara både snäll och ödmjuk.

Leif Gripestams avslutning är karakteristisk. Dörren till samarbete står fortfarande öppen, men inte om Folkpartiet har en annan syn på budgeten än moderaterna. Återigen vet han hur Folkpartiets budget för 2011 ser ut, trots att vi ännu inte har tagit ställning till den. Tidigare har Leif Gripestam hävdat att FP:s uppräkning med 1,5 procent 2010 är oansvarig och leder till katastrof. Märkligt nog så hyllar han plötsligt en moderat höjning av förskolepengen med 2 procent.

Det är inte lätt att hänga med alla gånger.

I morgon, måndag, blir det bilkörning på vänster sida. Melbourne söderut till och längs med Great Ocean Road till Apollo Bay. Lite nervöst, men mest spännande.

Leif Gripestam (M) tar priset

2009-12-04T03:51:00.000-08:00

Tyvärr visar det sig att mina farhågor besannas. I nyhetsbrev nr 25 ägnar Leif merparten av utrymmet åt att konstruera påståenden om Folkpartiets budgetalternativ för 2010. I och för sig är det intressant, om än märkligt, att han ser den uppgiften som prioriterad.

Leif Gripestam upprepar sina inövade teser och påstår att Folkpartiets alternativ ger en skattehöjning 2011. Detta trots att vi själv ännu inte har gjort någon budget eller tagit ställning till 2011. I dagsläget är inte förutsättningarna för 2011 tillräckligt klara. Vi gör bara budget för ett år i taget, precis som Täby kommun alltid gjort fram till 2008. Då, i november, beslutade moderaterna om en tvåårsbudget. Den höll bara någon månad. Gripestams mantra den gången var att Folkpartiets budget skulle ge skattehöjning 2010.

I fullmäktigedebatten konstaterade jag att Folkpartiet sänker skatten när det är möjligt och kan höja den när det är nödvändigt. Detta självklara påstående fick Leif att jubla och efter det torgför han lyckligt att Folkpartiet har medgett att det kan bli skattehöjning 2011. I Täby har moderaterna höjt skatten upprepade gånger, senast 2002 tillsammans med folkpartiet.

Han skriver att han ägnat intensivt arbete åt vår budget för 2010 och kommit fram till att den är underbalanserad och att han inte förstår var vi gömt de 47 miljonerna från staten. Trots att jag i fullmäktige förklarade hur vår budget var upplagd vägrar Leif Gripestam att förstå. Det är möjligt att han helt enkelt inte vill. Alla andra förklaringar är värre.

Därför ska jag här sammanfatta hur det ligger till. Du som läsare av detta får själv bedöma om vår budget är lätt, svår eller omöjlig att förstå.

1. Moderaterna och förvaltningen bedömde i somras att det fattades 57 mkr för att klara 2010. Snabbt beslutades om nedskärningar på ca 60 mkr, i första hand på barn, ungdomar och äldre.

2. Av dessa nedskärningar har Folkpartiet accepterat ca 28 mkr. Resten får som vi ser det alltför negativa konsekvenser för service och för Täbyborna. Kom ihåg att Skattebetalarnas lovord till Täby byggde på att kommunens besparingsutrymme var nästan obefintligt. Deras undersökning gjordes innan besluten om nedskärningar på 120 mkr fram till 2012.

3. Under hösten förbättrades ett flertal resultat och årets resultat blir ett plus på bort emot 50 mkr. Flera av ljuspunkterna kommer också att påverka 2010.

4. Statens extra bidrag till Täby blev 47 mkr. Vi valde att lägga in pengarna 2010 och på så sätt öka intäktssidan. Vi förordade bland annat en uppräkning med 1,5 procent.

5. Moderaternas budget för 2010 beräknar ett överskott på 28 mkr + en reserv på 10 mkr + ett antal mkr för oförutsedda utgifter. Folkpartiets budget ger bara några mkr i överskott. Leif Gripestam lyckas få detta till ett minus på några miljoner och tycker sen att detta är höjden av ansvarslöshet och lättsinne. Han har redan glömt att hans egen 2008 klubbade budget för 2010 räknade med ett nollresultat. Då var det höjden av ansvarstagande.

I stället för att förvränga delar av Folkpartiets budget borde Leif Gripestam fundera några varv till, eller börja fundera, över nedskärningarnas effekter för förskola, skola, äldre, funktionshindrade och kultur och fritid. Folkpartiet ville helt enkelt inte göra så klara och bestående försämringar 2010 med motiveringen att tiden efter blir så svår. Första när vi vet hur det ser ut 2011 tar vi ställning till det.

Du som läser detta får gärna på något sätt reagera och meddela vad du tycker.

Budget beslutad i tid av osäkerhet

2009-11-27T09:20:00.000-08:00

Fullmäktiges majoritet har nu beslut om budget 2010 – 2011. Konjunkturen är osäker och när 2010 är ett valår är framtiden mer osäker än någonsin. Moderaterna beslöt i november 2008 att en ”tvåårsbudget” skulle införas och fattade då beslut om 2009 och 2010. Anslagen generellt skulle höjas med 3 procent 2010. Den budgeten höll på sin höjd några månader.

Till sommaren hade prognoserna försämrats. Då fattade moderaterna raskt beslut om nedskärningar i 80 snabbt framtagna förslag på totalt över 100 mkr fram till 2012. Ca 60 mkr ska sparas redan 2010. Socialnämnden och barn- och grundskolenämnden står för större delen. 3 procents uppräkning 2010 blev plötsligt noll. Och detta utan beslut av fullmäktige.

Sen kom oväntat 47 mkr extra från staten. Syftet var att bevara kvaliteten i skola och omsorg och att värna sysselsättningen under 2010. De styrande beslöt att ge nära nog alla pengar som engångsanslag utan särskilda direktiv. Men trots 37 mkr extra till skola och omsorg ska alla besparingar genomföras. Totalt blir det för skola och omsorg 2010 ett minus på ca 20 mkr. Extrapengarna framställs som satsningar och kvalitetshöjningar. Innehållslösa floskler är regel i Täby. De kommande åren i Täby kommer att präglas av avgiftshöjningar, varsel och uppsägningar. Vad vi vet idag försvinner extrapengarna och sen ska ännu mer sparas. T ex får förskolan i Täby 2011 nästan 30 mkr mindre än 2009.

Folkpartiet gör budget för ett år i taget. Vi väljer att med hjälp av extrapengarna räkna upp anslagen med 1,5 procent 2010. I en stram men balanserad budget med oförändrad skatt avvisar vi nedskärningar som ger alltför negativa effekter för barn, unga och äldre. Under 2010, när kunskap om aktuella förutsättningar finns, tar vi ställning till 2011.

Vi missade i vår budget ca 1,5 mkr i kostnader för att avveckla avgifterna för skollunchen i gymnasiet. Detta blev ett av moderaternas huvudnummer i debatten. Hösten 2008 anklagade moderaterna FP för skattehöjning 2010, trots att vi ännu inte hade gjort någon budget själva. Samma visa upprepade sig märkligt nog även i år. Gång på gång upprepade Leif Gripestam (M) och Fredrik Schulte (M) att Folkpartiets budget för 2011 innebär skattehöjning. Det hela blev nästan patetiskt. Tyvärr kommer detta falska påstående att upprepas.

Den som påstår att det går att göra säkra prognoser och budgetar för flera år framåt har inte verkligheten på sin sida. Att idag säga något bestämt om år 2011 och 2012 kräver en kristallkula. Bara politiker som aldrig ser någon risk med eller ständigt förordar stora nedskärningar fattar bindande beslut om sådana med det underlag som finns idag. Det finns ljuspunkter i ekonomin och för 2009 beräknar nu Täby kommun ett överskott på ca 74 mkr. Efter tillfälliga intäkter, d v s resultat enligt balanskravet, prognostiseras årets överskott till ca 42 mkr.

"Hemliga" dokument nu offentliga

2009-11-24T05:19:00.000-08:00

Nu är inte uppdragsbrevet från Täby kommun till Ernst & Young som gjorde värderingen sektretessbelagd längre. Hanteringen är korrekt och tid och lagrum ordentligt antecknat. Det tog bara lite tid.

Ernst & Young refererar till aktuella diskussioner och konstaterar att värderingen görs under antagandet att TFG fortsätter att bedriva sin verksamhet. Intervjuer ska göras med nyckelpersoner inom Täby kommun, Tibble Fria Gymnasium och om möjligt också med andra oberoende aktörer.

I övrigt har resultaten redovisats i den rapport som utgjorde underlaget.

Uppdraget uppskattas kosta ca 300 000 kronor plus olika typer av skäliga och nödvändiga utlägg plus moms för både arvode och omkostnader. Kostnaden för denna rapport landade sålunda bort mot 500 000 kronor. Täby kommun hade också beställt en rapport från KPMG, vars värdering var lägre. KPMG:s värdering vågade inte utgå ifrån att TFG kommer att finnas i skolan under en lägre tid framåt.

Hänt på Folkpartiets landsmöte i Växjö

2009-11-21T16:06:00.000-08:00

Jan Björklunds invigningstal med 10 aktuella huvudpunkter för Folkpartiet var alldeles utmärkt. Efter det började landsmötet på allvar. Under fyra intensiva dygn behandlas alla tänkbara politikområden, ett antal programförslag och över 500 motioner från medlemmarna.

I skrivande stund, strax efter midnatt natten till söndagen, behandlas äldrepolitik. Med stort engagemang och värme företräder Barbro Westerholm partistyrelsen. Just nu har ett förslag om stimulansbidrag för friskvård och motion för äldre avslagits.

I mina ögon har landsmötet fattat många bra beslut. Över 50 talare deltog i debatten om föräldraförsäkring. Trots stort pådrag och kraftig mobilisering var det endast ca 20 procent som röstade för tredelad föräldraförsäkring. Partistyrelsens förslag vann och jag argumenterade och röstade för det. Innebörden är utveckling och förbättring av dagens ordning. Landsmötet avslog också förslaget om att skriva in rätten till ”nattis” i skollagen. Om ingen annan lösning står till buds ska föräldrar med konstaterat behov få tillgång till barnomsorg på natten. Men att kommunerna ska vara skyldiga enligt skollagen är att gå för långt. Dessutom ville landsmötet klokt nog att max-taxan i förskolan ska justeras uppåt i takt med kostnadsutvecklingen.

Klockan 0.40 meddelade Barbro Westerholm att partistyrelsen ställde sig bakom flera ombuds begäran om att Folkpartiet ska arbeta för att Barnkonventionen ska bli svensk lag. Applåder följde.

En annan kontroversiell fråga gällde gårdsförsäljning av vin. Debatten var stundtals tuff. Efter många kända och upprepade argument bifölls förslaget att invänta effekterna från Finlands försök i samma riktning. Och det handlar också om juridiska aspekter ur EU- och konkurrensperspektiv.

Partistyrelsen ville märkligt nog att ämnesundervisning i grundskolan i princip inte ska ske på annat språk än svenska. Landsmötet strök den meningen vilket var bra. I betygsfrågan talade jag för betyg från år 6. Landsmötet avslog en motion om betyg från år 3, också bra.

En annan mycket hård drabbning gällde LAS och turordningsregler. Offensiven var hård och trycket på partistyrelsen märkbar. Partistyrelsen förordade viss utökning av undantag från turordningsreglerna och förbättringar av dagens ordning. Utmanarna förordade ett slopande av turordningsreglerna för alla företag upp till 50 anställda. Det tyckte landsmötet var att ta i. Partistyrlesns linje segrade.

Kärnkraften vållade också het debatt. Många kritiker menade att Folkpartiet alltför ensidigt talar om kärnkraft. Den energipolitik som både Folkpartiet och alliansen står för betonar både kärnkraft och förnyelsebara energikällor. Beslutet gick till slut också i den riktningen. Export av koldioxidfri el, på lång sikt möjlig ökning av antalet reaktorer, energieffektivisering och utveckling av förnyelsebar energi ska känneteckna Folkpartiets politik

Efter en snabb översikt känner jag mig nöjd med flertalet beslut. Visst finns det några frågor som kunde ha tagit en annan väg, men just nu kommer jag inte på någon av större vikt.

Märkliga saker händer i Täby?

2009-11-18T07:19:00.000-08:00

Den värdering som kommit fram till att Tibble Fria Gymnasium ska betala 6,6 mkr till Täby kommun kallas med kraft både av kommunen och av företaget som gjort den för oberoende. Samtidigt hänvisas i värderingen till uppdragsbrevet från Täby kommun. Företaget har alltså fått ett skriftligt uppdrag från kommunen. Det är i och för sig inget konstigt med det.

I måndags (16 november) bad jag att få ta del av detta uppdragsbrev. Givetvis är det intressant att se hur kommunen formulerat uppdraget till det företag som ska göra värderingen. Med viss förvåning mottog jag beskedet att detta var omöjligt. Kommunen överväger att hemligstämpla brevet. Jag framförde att kommunen är skyldig att lämna ut brevet eller snabbt återkomma med besked om så gjorts och på vilka grunder beslut om hemligstämpling i så fall fattats.

Idag, onsdag eftermiddag, har varken brev eller besked noterats. Det måste betraktas som ytterst märkligt att en ledamot av kommunstyrelsen inte får ta del av hur beställningen av värderingen ser ut. Jag förutsätter att fördröjningen har fullgoda skäl och att tanken på hemligstämpling avskrivs. Om kommunen väljer en hemligstämpling blir det mycket intressant att ta del av motiven för detta och vilket lagligt stöd man hänvisar till.

Mer om Tibble och senaste avtalet

2009-11-15T00:44:00.000-08:00

Täby kommun och Tibble Fristående Gymnasium (TFG) har tecknat ett tilläggsavtal till det olagliga avtal som Kammarrätten upphävt. På vissa håll i media beskrivs detta som om Täby kommun och TFG nu skulle ha kommit överens. Men det faktiska problemet i den här soppan är snarare att Täby kommun och moderaterna varit bästa kamrater med rektor och TFG sen 2005, alltså långt innan bolaget bildades.

I presentationen framhålls ihärdigt att detta är ett ”frivilligt” avtal. När någonting som normalt är en självklarhet lyfts fram så starkt ökar misstänksamheten. På samma sätt väcker kommunens och Ernst & Youngs skrivningar om en ”oberoende” värdering funderingar. Täby kommun har anlitat ett företag och betalat för ett uppdrag. Opartisk kanske, men knappast oberoende.

Vilka motiv är det egentligen som ligger bakom tilläggsavtalet mellan TFG och bolagets 6,6 mkr till kommunen?

1)TFG får alltså löfte från kommunen om förlängning av hyresavtalet. Till viss del kompenserar TFG:s betalning Täby kommuns ökade kostnader för högre skolpeng i enlighet med skollagen och riksprislistan från den 1 januari 2010.

2)4,4 mkr av de 6,6 ska betalas senast 31 december 2013. Det visar tydligt att kommunen till TFG förbinder sig att inte rätta sig efter Kammarrättens dom och inte ens överväga att säga upp hyresavtalet sommaren 2010 för avslut 2011.

3)Kommunen kan nu djärvt och offensivt påstå att detta tilläggsavtal gör att avtalen mellan kommunen och TFG överensstämmer med Kammarrättens dom. Så är det naturligtvis inte. Kommunen har fortfarande gynnat ett enskilt företag och något anbudsförfarande för att få fram ett marknadspris har inte gjorts och kan inte göras i efterhand. Täbybornas ekonomiska intressen har inte tagit tillvara. Dessutom har moderaterna i Täby kommun i juni 2009 vägrat att rätta sig efter domen.

4)Täby kommun skriver att det nu finns underlag inför en eventuell diskussion med EU om ett otillbörligt stöd till enskild näringsidkare. Här finns tydligen en viss oro.

Värderingen antar att TFG kommer att göra förluster 2013 och 2014 och ett negativt kassaflöde förväntas 2012 – 2015. Beräknad vinstmarginal är anmärkningsvärt låg och dessutom utgår värderingen ifrån att TFG inte har något värde efter 2011.

Varför, kan man fråga sig, skulle det bli så när andra friskolor delar ut miljoner till sina ägare och när TFG gått med 1,4 mnkr i vinst 2008? Var det på grund av dessa tveksamma antaganden som värderingen blev så pass låg? Fortsättning lär följa.

Dystert besked för oss i Täby och Danderyd

2009-11-11T14:33:00.000-08:00

Med sorg i hjärtat har jag fått beskedet att Täby Danderyd Tidning läggs ner. Denna veckas nummer är det sista. Tidningen har på några år etablerat sig som en alert och ambitiös röst i våra två kommuner.

Med flera engagerade och duktiga journalister har tidningen ökat intresset för den lokala politiken och gjort det möjligt för många olika röster att komma till tals.

Ägarna väljer kanske av i deras ögon naturliga skäl att fortsätta utgivningen av Mitt i Täby.
Samtidigt lägger ägarna ner Mitt i Lidingö (till förmån för Lidingö tidning) och Mitt i Vallentuna (till förmån för Vallentunasteget). Kanske skulle en annan väg ha valts i Täby?

Förhoppningsvis kan Mitt i Täby nu få fler reportrar och bättre förutsättningar. Det bästa vore förstås om det på något mirakulöst sätt skulle uppstå en fristående konkurrent.

Det är livsviktigt för kommuner som Danderyd och Täby med fler pressröster. I många betydligt mindre kommuner finns det två och ibland tre olika dagliga tidningar.

Jag vill rikta ett varmt tack fyllt med uppskattning till alla er som under flera år med gott resultat och bra reportage förgyllt tidningsläsandet för oss som gillar att ta del av viktiga händelser i vår vardag och i vår egen kommun.

Senaste akten i Tibbledramat - från nyhetsbrevet

2009-11-05T05:35:00.000-08:00

Så var det dags för nästa akt i Tibbledramat. Leif Gripestam (M) är lika nöjd som vanligt och stolt över den ”frivilliga” uppgörelsen med Tibble Fria Gymnasium (TFG). Kommunkassan får nu 6,6 mkr från en i efterhand gjord teoretisk värdering av den kommunala skolans goodwill-värde år 2007.

Pengarna är välkomna och det är alltid bra med intäkter. Om det inte funnits en stark opposition i Täby, inte minst från Folkpartiet, hade dessa pengar aldrig blivit aktuella. Det är också bra att moderaterna nu så tydligt inser och erkänner att upplägget var fel från början. Folkpartiet ville aldrig privatisera Tibbleskolan, men när det blev aktuellt hade vi två juridiska huvudinvändningar. Först kommunallagen, moderaterna bortsåg från en existerande marknad och tog inte betalt för t ex värdet av goodwill. Det innebar att ett enskilt företag gynnades. Kommunmedborgarnas gemensamma egendom skänktes bort. Sen skollagens bestämmelse om ersättning enligt riksprislistan och det i Täby hemmasnickrade ersättningsavtalet. Nu står det helt klart att vi hade rätt. Det är alltid roligare att ha rätt än fel, även om hela historien är en olycka med enbart förlorare, inte minst Täby kommun och dess rykte.

Täby kommun har accepterat Kammarrättens dom som därmed vunnit laga kraft. Besluten som låg till grund för avtalen med mellan kommunen och TFG är olagligförklarade, ogiltiga och upphävda. I rättslig mening existerar de inte. Nu får detta olagliga avtal ett tilläggsavtal. Blir då olagliga avtal lagliga? Naturligtvis inte!

Det är också märkligt att ingå detta avtal samtidigt som ärenden pågår både i EU-kommissionen och i det svenska rättsväsendet. Domstolen kan komma fram till att besluten som olagligförklarats och upphävts ska åtföljas av en återgång till det tillstånd som rådde innan besluten. Detta är det normala och dessutom lagens mening. I ett sådant läge har Täby kommun plötsligt ingått ett avtal som då kan göra det svårare att då följa dom och lag och återgå till den ordning som rådde före besluten i maj 2007 vilka nu är upphävda.

Kommunens underlag är intressant. Först sägs att rätten underkänt Täbys agerande för att en värdering inte gjordes. Detta påstående görs enbart för att nu kunna hävda att den i efterhand beställda värderingen återställer ordningen. Det som skulle ha gjorts 2007 var givetvis ett öppet anbudsförfarande. Bara så kan ett marknadspris fastställas. Troligen hade det då kunnat handla om 30 – 80 mkr. Därefter argumenteras återigen enbart mot alternativet att i förväg bryta avtalen med TFG. Ingångna avtal med TFG gör det omöjligt, är kommunens linje. Att det är fullt möjligt att säga upp avtalen vid ordinarie avtalstids utgång utan avtalskomplikationer är inget som nämns.

Gripestam (M) berömmer TFG som frivilligt (?) nu betalar 6,6 mkr till kommunen. I underlaget framgår att kommunen valt den högsta av två värderingar eftersom den utgår från ett förhållande då ”verksamheten bedrivs på längre sikt.” Kan det tydligare än så sägas vad TFG betalar för? Någon uppsägning (ska i så fall göras före sista juni 2010) är uppenbarligen inte aktuell. Ett löfte om lång hyrestid är säkert värt 6,6 mkr.

Det är också intressant att Täby kommun säger sig vilja ha något att komma med om EU vill diskutera ärendet närmare. Kommunen vill kunna påstå att inget sålts till underpris och att rättelser nu har gjorts till följd av Kammarrättens dom.

En indikation på marknadspris idag, vilket kanske inte är detsamma som 2007, får vi nu när Bergtorpsskolan ska säljas. Priset lär landa över 10 mkr. Om stora köpeskillingar påverkar skolans möjligheter att bedriva bra undervisning är en annan viktig fråga. TFG:s rektor hävdade att en utgift på 6,6 mkr inte på något sätt påverkar undervisningen. Om det är möjligt, hur stor är då vinsten?

Leif Gripestam (M) summerar i sitt nyhetsbrev läget; Täbymoderaterna har återigen gjort allting rätt. Visst känns det bra?

Medfinansiering det nya ordet

2009-11-02T00:10:00.000-08:00

E 18:s trafikplatser vid Viggbyholm och Roslags Näsby behöver byggas om. I förslaget till länsplan, alltså statens investeringar fram till 2021, finns detta med 2013 – 2019. Så långt är allt ok. Samtidigt har staten lanserat ett nytt begrepp, medfinansiering. Der betyder att kommuner och landsting som har ytterligare önskemål eller vill flytta fram investeringar får vara med och betala.

Leif Gripestam och moderaterna är beredda att satsa 100 mkr av Täbybornas pengar för att få igång arbetet under 2012. Här är 40 mkr ett direkt bidrag till staten och resterande 60 mkr sägs vara anslutningsinvesteringar som inte ligger under statens (Vägverkets) ansvar. Totalt ska hela kostnaden landa på drygt 300 mkr.

Medfinansiering är något nytt. Kommunens invånare ska i vårt fall betala för upprustning av en statlig Europaväg. Folkpartiet förordar en förskottering, kommunen kan om pengarna inte finns förrän kanske 2016 låna 40 mkr till staten.

Viktiga principer och klara gränsdragningar ska upprätthållas. Som jag ser det ska staten sköta statliga vägar oavsett vilken färg det är på regeringen. Detta är också något som alla kommuner i norrort inklusive Leif Gripestam (M) också framhåller i Stockholm Nordosts remissvar till staten.

Kan det finnas något särskilt skäl bakom Leif Gripestams brådska och villiga hållning? Det är naturligtvis viktigt att framkomligheten till Täby Centrum från E 18 blir optimal och att detta inte dröjer. När Täby Centrum har byggts om och ut är det angeläget att det går smidigt att ta sig från bägge avfarterna på E 18 till köpcentret.

Men jag tycker ändå inte att Täbyborna ska betala 40 mkr för att rusta statens vägar.

När snålheten bedrar visheten

2009-10-26T05:17:00.000-07:00

Nyligen tvingades elitseriematchen mellan CaperioTäby och Järfälla i Tibblehallen ställas in på grund av regn. Det regnade alltså in. Anläggningen är i skriande behov av upprustning och vi får alla be till högre makter att inget värre händer. Hela Sportcentrum är i bedrövligt skick och det gäller också simhallen. Klubbar från när och fjärran avstår från att delta i tävlingar i Täby och motiverar detta med den dåliga standarden på anläggningen.

Samtidigt satsar Täby hårt på att vara en idrottskommun av hög klass. Enligt kommunledningen vill vi vara en attraktiv kommun som lockar välutbildade människor ”med smak för det goda livet”. Ett påkostat och omfattande arbete läggs ner på projektet ”bilden av Täby”. Ett sådant arbete måste och borde börja med att våra anläggningar och att den verksamhet som bedrivs i Täby håller hög klass. Täbyborna själva och de som besöker kommunen är viktigare ambassadörer än konsulter och PR-ambitioner.

Kultur- och fritidsnämnden vill sluta att hyra Tibble teater med motiveringen att teatern är i alltför dåligt skick. Täbys enda större scen för konserter, teater etc. ska hållas stängd. En uppskattning har gjorts av renoveringskostnaden, 80 mkr. En omfattande genomgång från kommunfastigheter visar att det under de närmaste åren behövs drygt 350 mkr för att få kommunens fastighetsbestånd i hyfsat skick. Inte minst är det hårda myndighetskrav som står högst på listan. I dessa 350 mkr ingår inte Täby Sportcentrum, simhallen eller Tibble teater.

Därför har folkpartiet föreslagit att kanske hälften av de 600 mkr som Täbyborna har samlat ihop ska användas till t ex underhåll och upprustning av fastigheter. Här behövs en konkret femårsplan. Syftet med en kommun är inte att samla pengar på hög och att förmögenhetens storlek sen ska pendla med konjunkturerna.

Det partipolitiska spelet i Täby trappas upp

2009-10-20T02:31:00.000-07:00

Under den här mandatperioden har vid upprepade tillfällen alla partier i Täbys fullmäktige enats mot moderaterna. Irritationen har ofta varit påtaglig. När moderaterna före sommaren ställde sig bakom alla de ca 80 förslag till nedskärningar som på order utarbetats av kommunens tjänstemän steg missnöjet ytterligare. Den av fullmäktige fastställda budgeten för 2010 ändrades i hast av kommunstyrelsens moderater.

Alla fem partier i opposition, FP, C, KD, S och MP kom överens om att bli bättre förberedda än normalt inför budgetfullmäktige i november. Vi träffades för att se i vilka väsentliga frågor gemensamma yrkanden eller reservationer skulle kunna öka trycket på moderaterna och dessutom underlätta det praktiska. Mötet var inte särskilt hemligt, men inte heller utannonserat. Inte heller hade någon frågat Leif Gripestam (M) om lov.

I en partitidning (S) framkommer att detta möte väckt förhoppningar hos socialdemokraterna. Leif Gripestam går i taket och undrar reflexmässigt om folkpartiet nu ska gå ihop med socialdemokraterna. Det är givetvis helt taget ur luften men för den som följer politiken i Täby inget nytt. Alla som inte håller med moderaterna i Täby riskerar att med jämna mellanrum kallas för socialister. I en kommun där ca 80 procent röstar borgerligt är det givetvis naturligt med en borgerlig koalition. Väljarna har sista ordet och moderat envälde är inte bra för Täby.

Leif Gripestam skriver att han kontaktat övriga borgerliga partier med skriftlig information om de extra 47 mkr från staten. Det är helt korrekt. Jag fick ett mycket kortfattat A4-blad med rubriker och siffror. Sen slinter det till hos Leif. Han skriver att han erbjöd samarbete och diskussion om hur vi skulle kunna agera gemensamt och att bara KD valde att förhandla och sen ingå en ”alliansöverenskommelse” med M.

Detta är ren och skär lögn. Det fanns inte tillstymmelse till förslag om samarbete eller nyfikenhet på synpunkter eller argument. Jag var tacksam för det lilla och kan med mycket stor säkerhet påstå att ingen annan då fick något ”erbjudande” heller. Detta är en praktisk efterhandskonstruktion av Leif Gripestam.

Nu har det alltså bildats en allians mellan M och KD i Täby. KD har i flera omgångar varit lydiga följeslagare till moderaterna och nu tyckte tydligen Leif Gripestam m fl. att det började bli osäkert. Jag kan notera långt över 15 frågor och förslag i dagsläget och inför 2010 där KD inte har samma åsikt som M. Rent politiskt har KD fått med sig att två hemtjänsttimmar för alla över 80 år blir kvar och att avgiften för trygghetslarm inte höjs. Bra så! Vilka löften i övrigt som getts är inte känt. Det blir intressant att följa en plötslig och trolig omsvängning av KD i Täbypolitiken.

Svårt med politik och juridik i Täby

2009-10-13T13:11:00.000-07:00

Täby avgifter i musikskolan är bland de högsta i landet. Till följd av införda och sen höjda hyror och sänkt aktivitetsstöd har också avgifterna till idrottsföreningarna rakat i höjden rejält. Tyvärr finns det nu familjer i Täby som får ransonera barnens aktiviteter av ekonomiska skäl. Detta har tydligen också moderaterna noterat. Men effekten av den insikten är inte sänkta avgifter eller bättre stöd till föreningarna.

I stället vill moderaterna att hushåll med låga inkomster efter inkomstprövning ska kunna få reducerad avgift eller ekonomiskt stöd från kommunen. Alltså en form av socialbidrag för kultur- och fritidsändamål. Medborgarna ska alltså med mössan i hand redovisa sina inkomster och begära stöd för avgiften till flöjt- eller fotbillsspel. Detta har Fredrik Schulte (M) lanserat som en fantastisk idé och en framåtsyftande tanke som ska göra Täby nästan världsberömt. Uppdraget gavs till verksamhetschefen som återkom med ett förslag.

Andra bedömare, t ex folkpartiet, såg detta som stötande, föråldrat och dessutom lagstridigt. I fullmäktige lyckades vi få till stånd en återremiss. Om två tredjedelar av ledamöterna är överens tvingas majoriteten att skjuta upp beslutet. Då hette det att vi saboterade demokratin och bara fördröjde viktiga beslut.

Men, när ärendet kom tillbaka för beslut hade kommunens jurist meddelat tveksamhet och frågan skulle granskas närmare. På kultur- och fritidsnämnden i måndags 12 okt beslöts att inte fullfölja frågan och betrakta uppdraget som slutfört. Kommunjuristens PM konstaterade att det saknas lagstöd för att reducera avgifter eller ge stöd till vissa invånare med inkomstskillnader som grund. Moderaternas idé är inte förenlig med kommunallagens likabehandlingsprincip.

Kanske skulle moderaterna nu börja överväga sänkta avgifter och bättre stöd till föreningarna?

Men icke, reaktionen blev en helt annan och säger en hel del. I ett uttalande säger Fredrik Schulte för hela den moderata gruppen att kommunstyrelsen nu ska få utreda förutsättningarna för familjer med låga inkomster att ta del av musikundervisningen genom den nya kundvalsmodellen. Familjer med en årsinkomst under en viss summa ska kunna söka ett särskilt bidrag hos kommunen. Ibland, som i detta fall, är kommentarer helt överflödiga.

Bra besked från moderaterna om Slottsparksskolan

2009-10-10T00:46:00.000-07:00

Jag läser i Täby Danderyd tidning att föräldrarna nu fått beskedet att Slottsparksskolan ska byggas ut för 8 klasser. Det är ett bra och glädjande besked. Det är viktigt att politiker kan lyssna på andra och ändra på tidigare fattade dåliga beslut. Föräldrar och invånare ska veta att det är möjligt att påverka och att det är viktigt med uthållighet och effektiv opinionsbildning. Trots allt är det medborgarna som äger kommunen – inte de styrande politikerna.

Moderaterna beslöt vintern 2007 att bygga en ny skola på Näsa Ängs tennisbanor och bygga om Slottsparksskolan till en stor förskola. Jag själv och folkpartiet svarade direkt att det enda rimliga är att bygga ut Slottsparksskolan (som skola) och att lösa efterfrågan på förskoleplatser på olika sätt om den visar sig svår att tillgodose. Vårt förslag och våra argument sablades ned helt av Täbymoderaterna.

Tänk så mycket tidsspillan, oro, osäkerhet och också kostnader vi kunnat undvika om rätt beslut hade fattats direkt redan 2007. Redan då hade frågan utretts i två år. Vi och säkert också föräldrarna är glada för beskedet. Det räcker långt. Några andra kommentarer, reflexioner eller slutsatser från de styrande förväntar vi oss inte.

Tufft för kultur och fritid i Täby

2009-10-08T02:55:00.000-07:00

Det är hårda tider för kultur och fritid i Täby. Två filialbibliotek har lagts ned, aktivitetsstödet har sänkts, hyra för barn och ungdomar i kommunens lokaler har införts och höjts, avgifterna till musikskolan har höjts och stödet till kulturföreningarna har minskat rejält.

Den märkliga ambitionen att införa biståndsprövat ekonomiskt stöd till föräldrar med låga inkomster och barn som inte har råd med musikskola och idrottsföreningar har lagts på is då lagstöd saknas.

Nu har också 4,5 tjänster som berör 7 personer varslats om uppsägning. Helt i linje med de nedskärningar som beslutades före sommaren. Proceduren följer den allt vanligare och märkliga ordningen att beslut tas först, sen görs en utredning om hur samma och likvärdiga insatser ska göras med färre anställda. Det är givetvis en omöjlighet.

Trots regeringens 47 extra miljoner till Täby fullföljs planerna. Hos Täbys politiska majoritet betraktas inte kultur och fritid som viktiga kommunala uppgifter. Varslen gäller personal verksam i musikskolan, i biblioteket, på ung fritid och på plan- och lokalbokningen. Vackra formuleringar kan ge sken av att detta kan göras utan större negativa effekter, men den som på nära håll granskar följderna ser att detta på olika sätt kan gå riktigt illa. Om varslen leder till uppsägningar kommer i första hand kommunens barn och ungdomar att drabbas, och bland dem många med funktionshinder. Det kommer helt enkelt att produceras väsentligt färre kultur- och fritidsaktiviteter i Täby.

En större omorganisation ska göras. Omorganisationer som ska gå fort och som orsakas enbart av nedskärningar innebär ofta fortsatta risker. Visst kan förändringar vara motiverade och bemanningen kan inte alltid vara densamma. Men jag ifrågasätter såväl syfte och motiv som analys och tillvägagångssätt. På måndag den 12 oktober får kultur- och fritidsnämndens ledamöter information om omorganisationen.

Helt ny inriktning för RUFS 2010

2009-10-06T00:58:00.000-07:00

I den nya versionen av RUFS (Regional Utvecklingsplan för Stockholmsregionen) anges två alternativ för Stockholm Nordosts befolkningsökning fram till år 2030; 15 000 eller 50 000 invånare. Regionplanenämnden har efter samråd uppdaterat och reviderat planeringen för länet och för våra sex kommuner. I de nya handlingarna ska Täby i alternativ låg ha 63 000 invånare år 2030 och i alternativ hög 70 000.

Detta är något helt annat än vad som framkom för 9 år sedan. Då lovade landshövdingen kraftigt utbyggd kollektivtrafik om kommunerna byggde massor med bostäder. Visionen om 100 000 nya invånare i sex kommuner och pendeltåget Roslagspilen föddes. Täbys uttalade mål blev 80 000 invånare år 2030.

Nu står det klart att en järnvägsutredning ska göras fram emot 2020. Frågan är om kollektivtrafiken bäst byggs ut med en förlängning av tunnelbanan, av pendeltåget Roslagspilen eller av Roslagsbanan. Tyvärr finns det inga garantier för något. En befolkningsökning till 300 000 invånare i Stockholm Nordost förutsätter kraftigt utbyggd och förbättrad kollektivtrafik! Och planeringen måste ske parallellt!

Onsdag den 7 oktober ska kommunerna svara på utställningshandlingarna från Regionplanenämnden. Moderater och socialdemokrater kommer säkert att hålla fast vid planerna från år 2000 och protestera mot den nya inriktningen. Tanken är att om vi bygger tätt och mycket och planerar ännu mer så kommer staten att tvingas bygga ut kollektivtrafiken.

Folkpartiet ser varken exakta årtal eller exakt planering av invånarantalet som något nödvändigt. Vi bejakar tillväxt och utveckling men verkligheten och den framtida livsmiljön måste vara utgångspunkten. I detta läge, om valet enbart står mellan de två alternativen i utställningsförslaget, så blir det 70 000 invånare, alltså alternativ hög. I verkligheten, alltså om 21 år, kommer det att finnas många fler alternativ.

Nu är snart måttet rågat i Slottsparken!

2009-09-30T06:10:00.000-07:00

År 2005 visade en utredning olika sätt att rusta upp och permanenta Slottsparksskolan som en skola med 8 klasser. Jag var själv barn- och grundskolenämndens ordförande. Den paviljong som finns i närliggande park har ett tillfälligt bygglov (10 år) som inte kan förlängas. Så långt var allt klart redan 2005.

Vintern 2007 beslöt plötsligt Täbymoderaterna att skolan skulle byggas om till förskola och att en ny skola skulle byggas på Näsa ängs tennisbanor. Vem som helst kunde förstå att så skulle det inte bli och efter mycken vånda och möda backade moderaterna. Vi, alltså fp, sade redan då att antalet förskoleplatser i området inte var något större problem och att det var viktigare att bygga om och rusta skolan.

I våras gavs ett bygglov för en paviljong på skolans tomt. Folkpartiet förordade en mer estetisk lösning, men bra att något händer hur som helst. Sedan dess har det varit helt tyst. På en fråga från mig i fullmäktige tillstod Sofia Paulsson (M) att byggnaden skulle vara skola för de yngsta även i fortsättningen (alltså inte förskola) men att det var oklart för hur många. Elevprognoserna måste studeras och en skola med ledig kapacitet, Näsbyparksskolan, finns i närheten.

Även om barnkullarna i närområdet växlar så söker sig fler från närliggande områden till Slottsparksskolan. Om all tveksamhet läggs åt sidan kommer det solklart att finnas två klasser per år i skolan. Denna höst togs bara en klass in och resten av eleverna hamnade i Norskolan. När inga beslut kan tas under fyra års tid ökar misstänksamhet och rykten. När besked inte ges anar många en dold agenda. Skolrådet har tvingat fram något slags besked från nämndmötet den 15 oktober. Många väntar med spänning.

Intressant svar till EU om Tibble

2009-09-27T15:49:00.000-07:00

Med hjälp av nya advokater försöker moderaterna rättfärdiga sina beslut om Tibble. Totalt har säkert advokatkostnaderna för Tibble nu passerat en halv miljon kronor. Täby är anmält till EU-kommissionen för otillbörligt statsstöd och brott mot EES-avtalet och Romfördraget. Det är inte tillåtet att gynna ett enskilt företag. Konkurrensen snedvrids eller hotar att snedvridas.

Kommunstyrelsen ska besluta om svar till EU den 28 september. Folkpartiet kommer inte att delta i beslutet. Detta är moderaternas ansvar. Men svaret är i många delar märkligt. De aktuella överföringarna (till TFG) ska inte ha snedvridit konkurrensen, i stället hävdas att avknoppningen har stärkt konkurrensen på marknaden. I återkommande delar påstår moderaterna att marknaden enbart är lokal eller regional eftersom elever väljer skolor i närområdet. Alltså konkurrerar inte Tibble med skolor i andra medlemsstater. Det är ett märkligt resonemang. Frågan gäller knappast skolornas konkurrens om elever utan olika aktiebolags konkurrens på en marknad där utbildningsföretag köps och säljs.

Vidare påstås att EG-rättsliga stödregler inte utgör några hinder för att rikta erbjudanden till anställda. Andra motiv än vinstmaximering väger tungt och kan beaktas vid valet av utförare under förutsättning att kommunens egendom inte säljs till underpris. Också märkligt, inget pris alls måste betraktas som ett underpris.

Kommunen skriver också att en oberoende expertvärdering och ett öppet anbudsförfarande är likställda och alternativa sätt att utesluta förekomsten av otillbörligt stöd. Också märklig formulering, då Tibble gavs till rektor utan vare sig värdering eller öppet anbudsförfarande. Däremot avvisades andra företag som visade sitt intresse.

I punkt 83 skriver kommunen ”När en medlemsstat (kommun) beviljat ett stöd till ett företag, kan dess verksamhet inom landet upprätthållas eller öka på grund av detta, vilket leder till att möjligheterna för företag från andra medlemsstater att gå in på denna medlemsstats marknad minskar.” Täby påstår sen att det måste uteslutas att ett eventuellt stöd till TFG gör det svårare för företag från andra medlemsstater att etablera sig på den svenska marknaden. ”Tvärtom innebär liberaliseringen och konkurrensutsättningen att marknaden för gymnasieskolor i Täby kommun att möjligheterna för utländska aktörer att ta sig in på denna marknad ökar.”

Kanske förstår nu moderaterna att det vid tidpunkten för överlåtelsen av Tibble gymnasium till den kommunala rektorn faktiskt fanns en fungerande marknad för köp och försäljning av gymnasie- och vuxenutbildningsföretag. Bättre sent än aldrig.

Täby kommun hänvisar också till det riksbekanta Åre-fallet och att kommissionen då konstaterade att den aktuella marknaden ”huvudsakligen var av lokal eller regional karaktär” och att ”påverkan på handeln mellan medlemsstaterna torde vara tämligen begränsad.” Det är ett intressant valt exempel. Åre kommun, som otillbörligt gynnat Konsum och sålt egendom alldeles för billigt, har dömts för detta med skadestånd som påföljd.

Jag är inte jurist och är absolut inte beredd att ha någon åsikt om kommissionens bedömningar. Med tiden får vi besked.

Nära 20 mkr mindre till förskolorna 2010

2009-09-23T03:00:00.000-07:00

Det finns ett antal frågor jag gärna vill lyfta till en bredare debatt. Ett exempel är förskolans framtid i Täby. Trots regeringens 47 mkr till Täby och ljusare framtidsutsikter ska moderaternas besparingspaket för 2010, beslutat i juni, genomföras. Nästa år blir det nära 20 mkr mindre till förskolor och familjedaghem i Täby. Jämfört med övriga kommuner är kostnaden per barn redan bland de lägsta i landet liksom andelen utbildad personal. Personaltätheten i Täby ligger på en plats runt 150 av 290 kommuner.

Så här ska det bli. Inga ersättningar räknas upp 2010, förskolorna får bara 50 i stället för 60 procent av full ersättning för s. k 15-timmarsbarn och avgiften för de barn som bara får 15 timmar per vecka dubblas till full avgift. Det måste betraktas som stötande! Dessutom sparas runt 4 mkr som använts till barn i förskola med behov av särskilt stöd. Det sista kallas för effektivisering.

Samtidigt vill Täby locka till sig nya invånare och många barnfamiljer. Bilden av Täby är ett omfattande projekt som kostat flera miljoner. Nu är det dags för bred revolt mot nedskärningsplanerna! Moderaterna borde gå regeringen till mötes, värna kvaliteten i kommunens kärnverksamhet och undvika personalneddragningar.

Folkpartiet står för höjda anslag, minst 25 timmar för alla och självklart halv avgift för dem som nu bara ska få 15 timmar per vecka.

Moderaternas politik för skolan i Täby är extrem

2009-09-21T00:41:00.000-07:00

Efter en fantastisk söndag i svampskogen läste jag kommunala handlingar. Moderaterna i kommunens bägge skolnämnder har svarat på remissen om den nya skollagen. Förslaget är att en kommun vid en friskoleetablering ska vara skyldig att yttra sig till Skolinspektionen. Skolinspektionen ska sen ta ställning till om en etablering medför påtagligt negativa konsekvenser för utbildningsväsendet i kommunen eller inte.

Sofia Paulsson (M) skriver att det inte är politiker, tjänstemän eller Skolinspektionen som ska avgöra detta utan eleverna och deras föräldrar. Det är en talande kommentar. I en kommun med majoriteten friskolor ska i så fall alla friskolor också få yttra sig, annars är det inte lika villkor, skriver hon vidare. I förslag till svar från kommunstyrelsen i Täby hävdas att etableringar kan godkännas även om det får negativa effekter för det allmänna skolväsendet. Täby kommuns svar går ut på att det kan vara bra om en kommunal skola (dålig) läggs ned och ersätts med friskola (som alltid är bra). I min värld ska det inte finnas några dåliga kommunala skolor.

Antingen så glömmer Täbymoderaterna att skolan är en gemensam angelägenhet som till 100 procent bekostas med skattepengar eller också önskar de hett att det inte ska vara så. Men skolan är inte som vilken grönsaksmarknad som helst. Mer intressant om nya skollagen och Täby kommuns svar kommer i nästa nyhetsbrev.

Täby kommun ska inte betala för upprustning av E18

2009-09-17T15:55:00.000-07:00

I länsplanen (investeringar i spår och vägar fram till 2021) ska trafikplatserna vid Viggbyholm och Roslags Näsby byggas om 2016 – 2020. Om Täby kommun vill ha det gjort tidigare får vi vara med och betala. Leif Gripestam (M) har lovat 100 miljoner från Täbyborna och hoppas på 2012. Fenomenet kallas ”medfinansiering” och ska nu framöver tillämpas generellt.

Härmed bryts en viktig princip. Staten ska betala för statliga vägar och kommunen för kommunala. E18 är en statlig väg och inte något som Täbyborna ska stå för. Folkpartiet har föreslagit att Täby kan låna pengarna till staten, förskottera, insatserna ska ju ändå sen betalas av staten. Leif Gripestam vill inte höra på det örat och säger att nu är det ”medfinansiering” som gäller. Gissningsvis är Leif Gripestam mån om att få detta gjort snabbt och kanske är det viktigt att sörja för framkomligheten till Täby Centrum.

Stockholm Nordosts sex kommuner ser i sitt svar på länsplanen mycket negativt på att staten vältrar över kostnader på kommunerna. Leif Gripestam står bakom det yttrandet. Om nu regeringen hade varit socialdemokratisk, vad skulle Leif Gripestam ha gjort och sagt då? Vi kan alla höra protesterna. Samtidigt har vi inte pengar för att underhålla våra egna fastigheter, simhallen måste rustas upp och Tibble Teater likaså. Nyligen har nära 30 procent av personalen på kultur och fritid varslats till följd av moderaternas nedskärningar inför 2010.

Nej, kommunen ska inte betala för skötsel och upprustning av statliga vägar, oavsett vilken regering vi har. Täbys politiker måste stå upp för Täbybornas intressen.

Leif Gripestam (M) snabb och ogenomtänkt

2009-09-09T13:05:00.000-07:00

Ett av mina syften med bloggen är att snabbt kunna gå lite djupare i väsentliga politiska frågor för Täbyborna. Det är bra att kunna ge en annan bild av verkligheten än den som t ex Leif Gripestam förmedlar.

Så låt mig mer noga kommentera Leifs inlägg om läget i Täby och de 47 nya miljonerna från regeringen.

På eftermiddagen den 7 september stod det klart att Täby får 47 nya miljoner för att värna vård, skola och omsorg och för att inte behöva säga upp personal. Dagen därpå levererar Leif Gripestam sitt besked.

Först berömmer han regeringen och säger att ”Täby kommun kommer självfallet att snabbt utreda hur dessa nya resurser ska användas på bästa sätt. Grundförutsättningen är enligt min uppfattning att genomföra kvalitetshöjande insatser inom förskola, skola och det sociala området”. Detta låter ju alldeles utmärkt och alla vill vi delta i det arbetet.

Därefter slår Leif fast att pengarna bara gäller 2010, och att det för 2011 och 2012 ännu inte finns några pengar. Beslutet från juni om nedskärningar (57 mkr för 2010) ligger fast. Jaha. Täby ska alltså göra nedskärningar på socialnämnden och skola och förskola på över 50 mkr 2010. Uppsägningar är redan på gång och kommer att fortsätta. Trots att fullmäktige först i november beslutar om budget. Att junibeslutet i KS sannolikt är olagligt är en annan sak.

Låt mig argumentera i punktform.

1. Det är riktigt att extrapengarna nu gäller bara 2010. Men, redan nu i höst finns det många ljuspunkter bara jämfört med i våras. 2009 kommer t ex att resultera i ett rejält överskott (86 mnkr enligt prognos) och många av de faktorer som orsakar detta gäller också för 2010 och framåt. Dessutom är 2010 ett valår, mycket kan ändras och av många skäl är det svårt att sia om 2011 och 2012.

2. Moderaternas blixtbeslut i juni handlade till stor del om en nolluppräkning 2010 till kommunala och privata enheter i Täby, trots ett KF- beslut om 3 procent i fjol. Nolluppräkning betyder reella nedskärningar med ca 30 mkr och många uppsägningar. Dessutom finns regelrätta nedskärningar med minst 10 personaluppsägningar, ovissa effekter och nära på 10 olika avgiftshöjningar för Täbyborna. Sen finns det också rimliga förslag, det ska erkännas.

Men tricket att kalla alla neddragningar av resurser för ”produktivitetsökningar, effektiviseringar och nya arbetsmetoder” och ”förändringsarbete och nya arbetssätt” är inget annat än ett billigt försök att slå blå dunster i väljarnas ögon, ett slentrianmässigt upprepande av floskler. Enligt Leif har personalen hittat en lång rad områden där arbetet kan göras med lägre kostnad och bibehållen eller höjd kvalitet! Och detta dessutom just nu!

3. Leif påstår vidare att Täby under de goda åren dragit på sig alltför höga kostnader. Under förra perioden (efter fyra år med moderat envälde) tvingades den borgerliga koalitionen i Täby att sanera ekonomin och sänka kostnaderna med 180 mkr. Täby har överlag mycket låga kostnader och Leif har många gånger tidigare framhållit detta och erkänt att det är svårt att sänka kostnaderna i Täby ytterligare utan negativa effekter. Han glömmer att en viktig orsak till vårt eventuella underskott är några års skattesänkningar på totalt ca 100 mkr.

4. Just skattesänkningarna har tyvärr medverkat till en sämre balans i kommunens ekonomi. Det är lite patetiskt att Leif då framhåller att han tidigt upptäckte faran och därför genomförde besparingar redan 2008 och 2009. Han tillägger förnöjt att vi skulle ha suttit i samma hopplösa situation som många andra om detta inte gjorts.

5. Leif avslutar sin betraktelse med att konstatera att kommunen går med överskott och att det är ordning och reda i kommunens ekonomi.

Avslutande kommentar

Regeringens tillskott borde användas för en begränsad uppräkning av anslagen till alla kommunala och privata enheter. Dessutom borde de sämsta nedskärningsförslagen för barn och ungdomar, förskola, skola, och för det sociala området slopas. Tveksamma förslag kan utredas närmare och skjutas upp i väntan på klarhet. Jag tycker att Leifs (och tydligen moderaternas) inställning och brådska är anmärkningsvärd och beklaglig.

Min slutsats är att möjligheten till kommande skattesänkningar tycks vara mycket viktigare för Täbymoderaterna än den satsning på välfärdens kärna som regeringsalliansenen med de ”Nya moderaterna” förespråkar. I Täby verkar moderaterna vara mer eller mindre ointresserade av bra kommunal service!

47 nya miljoner till välfärden i Täby 2010

2009-09-07T23:36:00.000-07:00

Igår kom beskedet vi väntat på. Regeringen satsar 10 extra miljarder på kommuner och landsting 2010. 7 av dessa går till kommunerna och för Täbys del är tillskottet 47 mkr. Det är naturligtvis glädjande och regeringen visar att den bryr sig om både sysselsättningen, välfärden och väljarna.

Det är förvånansvärt mycket pengar. Jag var inställd på 10-20 mkr till Täby och trodde också att pengarna skulle öronmärkas för t ex äldreomsorg och skola. Nu får kommunerna fritt bestämma hur pengarna ska användas.

I våras var det dystra prognoser för åren 2010 – 2012 som dominerade politiken i Täby. Den av fullmäktiges majoritet i november 2008 beslutade budgeten reviderades drastiskt (utan något nytt beslut av fullmäktige) av kommunstyrelsen i juni. Underskott väntades redan 2009 och ska enligt prognoserna öka rejält till 2012. Täbys underskott beror i huvudsak på egna skattesänkningar (100 mkr 2006 – 2008) och försämrade prognoser för skatteintäkter.

Plötsligt har det dykt upp ljuspunkter. Årets resultat blir ett stadigt plus. Skatteintäkterna ökar med ca 15 mkr jämfört med prognosen, statsbidraget för maxtaxa blir 4 mkr större, intäkterna från den kommunala fastighetsavgiften 6 mkr större, arbetsgivaravgifterna 6 mkr lägre till följd av minskad sjukfrånvaro och nämndernas kostnader förväntas bli 46 mkr lägre. Resultatet 2009 förväntas nu bli 86 mkr, 33 mkr enligt balanskravet (ej tillfälliga intäkter).
En viktig fråga är vilka av dessa årets plötsliga ljuspunkter som får bäring också på 2010? Skatteintäkterna för 2010 har försiktigt skrivits upp med 6 mkr.

Nu blir det mycket spännande att se vad som händer i Täbypolitiken. För barn- och grundskolenämnden och socialnämnden har nedskärningar på över 50 mkr planerats för 2010. Åtgärderna har redan påbörjats och leder bland annat till avveckling av personal, påtaglig risk för försämrad kvalitet och högre kostnader för medborgarna. Regeringen vill freda vård, skola och omsorg. I Täby görs de största nedskärningarna just på dessa områden.

Nu får Täby 47 friska miljoner från regeringen för att undvika personalneddragningar och värna kvaliteten i välfärdens huvuduppgifter. Det är fullständigt självklart att många av de förslag som lagts inte behöver verkställas. Det vore utmanande om Täbymoderaterna skulle fullfölja nedskärningspolitiken i detta läge.

Samtidigt, även om ljuspunkterna är många, är det osäkert hur utvecklingen ser ut 2011 och 2012. Än kan vi inte andas ut. Runt den 1 oktober kommer en ny skatteintäktsprognos från Sveriges Kommuner och Landsting och jag skulle inte bli förvånad om läget för 2010 och 2011 nu är bättre än tidigare.

När moderaterna i Täby vill göra nedskärningar (för att senare kunna fortsätta i tävlingen lägst kommunalskatt i Sverige) finns det bara dystra och pessimistiska framtidsutsikter. Däremot, när det är dags att besluta om skattesänkningar, blir framtidsutsikterna ljusare än någonsin tidigare.

Första blogginlägget - om Tibble gymnasium

2009-09-03T14:19:00.000-07:00

Detta är mitt första blogginlägg. Lite pirrigt, men välkommen om du hittat hit. Min avsikt är att granska och kommentera viktiga politiska frågor i Täby och att göra det mer grundligt än vad som ryms i den allmänna debatten.

Det känns naturligt att börja med ett inlägg om Tibble-affären. Redan när moderaterna 2005 lovade bort skolan till en av rektorerna var det uppenbart att det fanns en marknad för gymnasier och utbildningsföretag. Flera viktiga köp hade uppmärksammats i media. Utan att diskutera saken med sin koalitionspartner folkpartiet drev moderaterna i smyg processen i över ett halvår innan det blev känt att Tibble skulle bli friskola. Moderaterna visste att vi skulle ha sagt nej, och det med mycket goda skäl. I valet 2006 låtsades moderaterna, allt för att inte skrämma bort några väljare, att de ännu inte hade bestämt sig.

Jag vill påstå att få politiska frågor är så allmänt kända i Sverige som denna. Genomslagskraften har varit enorm. De miljoner som nu satsas på bilden av Täby och på kommunens varumärke görs tyvärr utan att någon på allvar analyserat de faktiska effekterna av Tibble-affären och några händelser till.

Alltför ofta tror folk, trots all media, att kommunen sålt skolan för billigt. Men ärendet i KF maj 2007 rubricerades som överlåtelse. Rektorn fick skolan i present av kommunen. Det är själva grunden i idén om avknoppning. Det som köptes var inventarier för ca 9 mkr. Utrustning, t ex datorer, och annat som skulle ha kostat mycket mer att införskaffa som nytt. Ännu idag har TFG (Tibble Fria Gymnasium) inte betalat av hälften av det som kommunen lånade ut när ingen bank ville låna ut pengarna till TFG.

Det enda argument som öppet redovisats är vikten av ”kortare beslutsvägar”. Samtidigt var elever och personal starka motståndare till planerna. Det verkliga skälet till privatiseringen är att moderaterna på allvar tror att privat alltid är bättre än kommunalt. Dessutom tror de att skolan kan fungera som vilken grönsaksmarknad som helst. Konkurrensen ska ordna kvalitet och lägre kostnader. Politiker behöver inte bry sig och inte lägga sig i.

Leif Gripestams (M) försvar är att ”vi trodde” eller ”vi visste inte”. Det är ingen trovärdig utgångspunkt vid lagbrott. Den som brutit mot lagen ska nog inte räkna med att den argumentationen håller i rätten. Alla andra visste och särskilt de som använde det sunda förnuftet. Politiker ska inte kunna ge bort något med högt värde som tillhör medborgarna till någon som i förväg valts ut. Det kan bara inte vara tillåtet.

Den 28 september ska kommunstyrelsen svara på EU-kommissionens frågor om Tibble. Ärendet är anmält till EU och ett skadestånd, för brott mot EU-fördraget, för Täby kommun kan inte uteslutas. Dessutom finns det risk att den som otillbörligt gynnats, alltså TFG, får betala skadestånd i form av differensen mellan bedömt marknadspris och faktisk köpeskilling, vilken alltså var 0 kronor.

Vi är flera som överklagat moderaterna beslut den 15 juni att inte följa lagen, alltså rent lagtrots. Dessutom har Conny Fogelström (S) anmält hela ärendet till JO. Conny kallar Täby kommun ”en bananrepublik”. Det är färgstarkt. Sen följer vi också EU-processen.

Men Leif Gripestam (M) viker sig inte. Här ska ingenting ändras. Vi har egen majoritet och ingen ska komma och bråka med oss. Privat är alltid bättre än kommunalt. Och detta även om moderaterna har egen majoritet som i Täby. Men något har Leif uppfattat. Vid flera tillfällen har han försiktigt sagt att ”Tibble var kanske inte världens bästa beslut”. Det är imponerande. I normala fall är alla de beslut som Leif och Täbymoderaterna fattar världens bästa beslut. I världshistorien.